Andledningen till att vi valt att undersöka Generation Z är för att vi som blivande studie- och yrkesvägledare kommer arbeta med dessa ungdomar. Generation Z är fortfarande unga men det hindrar dem inte från att vara uppkopplade på olika sociala Medier. Aldrig tidigare har en generation haft så enkelt att hitta vad de söker efter. Den här generationen ligger i vårt intresse eftersom vi som framtida studie- och yrkesvägledare ska mer försöka knyta ihop säcken med all information som ges..

Hög konkurrens mellan organisationer gör att marknaden har blivit tuffare och det gäller att ligga i framkant för att vara med och slåss om kunderna. Marknadsföring har länge varit en tung post i budgeten fram till dess att teknologin öppnade upp möjligheten att nå ut direkt till sin målgrupp i realtid - gratis. Sociala Medier är ett omtalat ämne som ger organisationer möjligheten att få direktkontakt med sin definierade målgrupp. Problemet med denna relativt nya teknik är att veta hur organisationer ska använda de sociala Medierna, vilken webbplats eller applikation som passar organisationen bäst samt hur de bäst kan användas. För organisationer som inte är bekanta med denna teknik kan det vara rena djungeln att börja använda de sociala Medierna och därför behövs vägledande råd.Syftet med denna uppsats som skrivs i ämnet Informatik är att studera befintliga strategier för sociala Medier och utifrån dessa, med komplement ur den empiriska studien, formulera vägledande råd för användande av sociala Medier ur ett marknadsföringsperspektiv.Genom en intervju med en kommunikatör som arbetar med och föreläser inom ämnet sociala Medier ges en verklig bild av hur dessa Medier används inom marknadsföring.

Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för avståndstagande från sociala Medier. Detta är en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland användare av sociala Medier, i synnerhet på Facebook. Med anledning av detta har jag därmed valt att begränsa studien genom att undersöka avståndstagande från just detta sociala nätverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur användare av sociala Medier förklarar orsakerna till avståndstagande, hur de upplever att de har påverkats av det samt undersökt på vilket sätt avståndstagande kan tolkas och förstås som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang.För att ge svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förståelse för respondenternas avståndstagande. Studien tar sin utgångspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala Mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers påverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik.

På en marknad där välutvecklad teknik och kunskap inte längre fungerar som ett konkurrensmedel är det svårt för företag att skapa och tillhandahålla en unik produkt. Med ett starkt varumärke kan företag differentiera sig från andra aktörer med liknande produkter. Ett sätt att bygga upp varumärket är att använda marknadsföringsstrategin storytelling. Storytelling handlar om att berätta känsloladdadade historier som berör människor. När företag använder storytelling kan ett mervärde skapas då företagets värderingar förmedlas genom historieberättande.

Datum: 2012-05-30.Studienivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, 15 HP.Lärosäte: Mälardalens Högskola, Västerås, Sverige.Institution: Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling, HST.Författare: Carl Lansryd, Kristian Starck & Marcus ÅkergrenTitel: Att stärka kundrelationer genom sociala Medier: Ikano Bostad.Handledare: Finn Wiedersheim-Paul.Examinator: Cecilia Lindh.Nyckelord: Sociala Medier, kundrelationer, Facebook, YouTube.Syfte: Uppsatsens syfte har varit att påvisa hur Ikano Bostad kan stärka företagets kundrelationer genom användandet av verktyget sociala Medier. I syftet ingår samtidigt att påvisa potentiella möjligheter och risker med användandet av sociala Medier samt en branschspecifik jämförelse mellan Ikano Bostads konkurrenter.Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts där empiriska resultat baserades på personligt genomförda intervjuer hos Ikano Bostad. Intervjuerna har legat till grund för inhämtad primärdata. Respondenterna har strategiskt valts ut, vilket resulterat i att ett icke-sannolikhetsurval applicerats. Sekundärdata har inhämtats från vetenskapliga artiklar, böcker samt internetsidor.

SAMMANFATTNINGSociala Medier har sedan uppstarten år 2004 använts flitigt världen över. Till en början var det ett nätverk designat för privatpersoner, men år 2007 började även företag utnyttja verktyget och till sist fick även myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala Medier är ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktär och arbetssätt. Verktyget innehåller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan användas på sitt unika vis. Det finns oändliga möjligheter i sociala Medier, men det är inte helt lätt att använda verktyget till dess fulla potential.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumärke, publika relationer samt sociala Medier, berörs studiens fyra frågeställningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmål? Vilka strategier går att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur använder Sveriges Radio sociala Medier i sin kommunikation? På vilket sätt påverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprätthåller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumärke, bland annat genom sociala Medier.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med representanter från Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material från SR:s officiella sociala Medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmål som är en del av verksamhetsmålen.

Denna? uppsats ?syftar ?till ?att ?ge ?en ?insikt ?i ?hur ?små ?webbolag ?kan ?skapa ?affärsnytta ?genom ?marknadsföring ?i ?sociala ?Medier, ?samt? föreslå? riktlinjer ?för ?hur ?detta ?kan ?gå ?till. ?För ?att ?kunna ?besvara? uppsatsens? syfte? genomfördes? en? kvalitativ? studie? av ?hur? webbolagen? Booli,? Coolstuff ?och ?Freddie ?G ?Store ?marknadsför ?sig ?genom ?Facebook, ?Twitter ?och ?bloggar. ?De? sociala ?Medierna ?har ?skapat ?nya ?förutsättningar ?för ?företag ?vid ?marknadsföring.

På den svenska mediemarkanden har det skett förändringar, vilket resulterat i att konsumenters medievanor fragmenterats. Trots att antalet Medier ökat så har den sammanlagda tiden som en person spenderar med de olika Medierna inte tilltagit. Samtidigt som en individ ser på Tv, kan denne lyssna på radio och/eller chatta på Internet. Ovanstående faktorer tillsammans med ny teknik som möjliggör bortfiltrering av reklam, har lett till att dagens konsumenter erhållit ökad kontroll över vilka reklambudskap de väljer att ta del av. Följaktligen har konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet stigit och idag gäller det för företag att finna nya vägar för att målgruppen skall uppmärksamma just deras produkter.

This study has examined how social media has changed food companies way of holding contests. The study examines how food companies use contests with the help of social media and how they used to do the contests before the use of social media. We have also researched the users behaviours and opinions of companies contests on and outside of social media.In this study we have interviewed four people responsible for contests on the social media department on their respective food company. We also performed a survey that was published on Facebook and followed it up with interviews from two of the participants.This study has showed that contests on social media, as a technical aspect, have given new possibilities for the design of the contests. But there are still some unexplored areas around contests on Facebook and the companies do not know exactly what the users are demanding.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala Medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.

Sociala Medier på har det senaste decenniet exploderat på internet. Idag kan läsaren interagera med producenten till informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lägga upp egna videos präglar numera vårt sätt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess användare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att påverka och förändra sidans prägel och vad den står för. Den övergripande problemställningen är följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala Medier.

Title: By what strategies is the old media using the new media? A qualitative essay on TV: s use on social mediaNumber of pages: 54Authors: Marie Magnusson och Sabina KarlssonTutor:  Karin FastCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Spring 2011University: Karlstad UniversityPurpose/Aim: Our purpose is to examine which strategies and why two TV-channels, SVT and TV4, are using social media. Our anticipated view is that SVT as a public service organization and TV4 as a commercial operator may have different motives with its use of social media.Material/Method: A qualitative method consisting of interviews by informants from SVT and TV4.Main results: Our result is that there isn?t any big difference between SVT and TV4 in the way they?re using social media. However, that SVT has to more specifically make sure no commercialism exists, while TV4 don?t have to think about it.Keywords: Social networking, convergence, commercialism, communication, Internet, public service, television..

I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala Medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala Medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala Medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala Medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala Medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala Medier? Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala Medier? Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala Medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer.