I studien studeras hur komplexiteten kring sociala Medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala Medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala Medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala Medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala Medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Syftet med denna explorativa studie är att undersöka hur socialtjänsten förhåller sig till sociala Medier. Detta görs genom socialsekreterarnas åsikter. Våra frågeställningar handlar om vilka erfarenheter socialsekreterarna har kring att använda det i sitt arbete samt hur man anser att socialtjänsten hanterar frågan. Vår metod är kvalitativ och består av dels traditionella intervjuer och dels av intervjuer via e- post. De flesta informanter har erfarenheter kring att använda sig av sociala Medier i sitt arbete eller har erfarenheter av kollegor som har gjort det.

Sociala Medier har fått en allt större roll i det svenska samhället och användarantalet ökar ständigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lättillgänglig genom exempelvis smarta telefoner har sättet som kommunikation idag sker på fått nya dimensioner. Privatlivet har således börjat gå in i arbetslivet och tvärtom, vilket har lett till att gränsen blivit otydlig och svårdefinierad. Vad arbetstagare får uttrycka i sociala Medier är omdiskuterat och åsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer går isär. Den grundläggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskränks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och även rätten att kritisera arbetsgivaren begränsas.

Syftet med studien var att undersöka individers positiva upplevelser av fysisk aktivitet på sociala Medier. Studien bestod av 32 öppna brev och deltagarna var 32 stycken i åldrarna 18-65. De öppna breven analyserades med hjälp av en latent innehållsanalys och fyra teman skapades; ?Inspirerad att leva hälsosamt?, ?Motiverad till träning?, ?Få tips, hjälp & vägledning? och ?Koppla upp var som helst, när som helst?. Resultatet visade att deltagarna har många positiva upplevelser av fysisk aktivitet i sociala Medier.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare använder sociala Medier inom sin rekrytering och hur detta användande skulle kunna förbättras. Baserat på en litteraturstudie samt en enkätundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjänst ämnad för att underlätta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande från sociala nätverk. Informationen skulle sedan kunna användas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala Medier utan att ha na?gra konton pa? sociala Medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala Medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Dagens teknik erbjuder en mängd olika sätt för människor att kommunicera och interagera med varandra. Denna uppsats är en studie i bilddelning på sociala Medier med fokus på amatörfotografers användande av tekniken i syfte för att nå ut med sina fotografier. Huvudfokus lades på vad för strategier de använde sig av, men även på användarnas olika målsättningar. Med hjälp av tidigare forskningsarbeten och djupgående intervjuer har vi lyckats återkoppla den egna empirin med våra teoretiska utgångspunkter och dragit slutsatsen att användandet av sociala Medier i syftet för att nå ut med sina bilder till andra människor varierar väldigt stort från person till person. Hur tekniken används för detta syfte är därmed unikt för den individuelle användaren, dock har vi lyckats identifiera vissa likheter i användandet av sociala Medier i dessa syften. .

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala Medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala Medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala Medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala Medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala Medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala Medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av Medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala Medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Kurs/nivå:            2FE16E, KandidatuppsatsFörfattare:            Martin Alm, Anton Bengtsson, Pär IvarssonHandledare:         Dan HalvarssonExaminator:         Åsa DevineTitel:                     Bakomliggande motiv, alla har dem.Nyckelord:           e-WOM, electronic word-of-mouth, e-wom motiv, sociala Medier, Facebook. Bakgrund:            Att veta varför kunder delar med sig och sprider information om företag har blivit viktigt för företag om de vill effektivisera sin marknadsföring på Internet. Mycket av den tidigare forskningen gällande e-WOM har fokuserat på informationsspridningens effekt men inte vad kunder har för bakomliggande motiv till att sprida e- WOM. Forskning har också visat att det finns skillnader i hur kunder sprider e-WOM på sociala Medier jämfört med övriga plattformar på Internet. Det är därmed betydelsefullt att på ett djupgående sätt utforska vad kunder, utifrån deras perspektiv, har för bakomliggande motiv till att sprida information om företag på sociala Medier. Forskningsfråga: Varför sprider kunder e-WOM på sociala Medier?Syfte:                    Syftet är att utforska kunders bakomliggande motiv till spridning av e-WOM på sociala Medier. Metod:                  Utförd som en fallstudie av ett enda fall genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer. Slutsats:               Undersökningen visade att det finns 15 bakomliggande motiv till kunders spridning av e-WOM på sociala Medier.

Titel: Guide till sociala Medier: Som tillämpning i marknadsföringsstrategin för Mentens ABFörfattare: Linda Söderholm, Hanna ÅmanHandledare: Finn Wiedersheim-PaulKurs: Kandidatuppsats, 15 hpÄmne: FöretagsekonomiSyfte: Syftet med studien är att hjälpa Mentens AB, ett litet B2B företag utan klar slutkonsument, att börja använda sociala Medier och tillämpa dem på ett fördelaktigt sätt som ett verktyg i sin marknadsföringsstrategi.Metod: Studien är baserad på kvalitativ forskning genom en intervju med företaget Mentens AB, ett litet företag med önskemål om vägledning till sociala Medier.Teorier: ?Varför sociala Medier och vad företag bör beakta innan implementering?, ?Företagsbloggar som verktyg till att bygga relationer och stärka varumärket?, ?Att marknadsföra företagets kunskap genom YouTube?, ?Att ?skapa professionella nätverk med LinkedIn?, ?Dela kunskap genom SlideShare? och ?Hantering av rykten med hjälp av sociala Medier?.Slutsatser: Företag idag har inte råd att undvika sociala Medier utan måste tillämpa dem som ett verktyg i deras marknadsföringsstrategi. Mentens AB ska vara medvetna om fördelarna och nackdelarna med sociala Medier. För att utvecklas måste de ta del av Medierna och göra det rätt. Det är lämpligt att använda benchmarking för att hitta rätt sociala Medier för företaget.

Frågeställning: Vilken roll intar de sociala Medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste åren har allt fler kommuner börjat använda sig av sociala Medier. Detta ställer stora krav på kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya Medierna. Frågan är vilken funktion och roll de sociala Medierna får i kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstå sociala Medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien är att tillföra kunskaper såväl om syftena bakom närvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter på tre svenska kommuner och kvantitativ innehållsanalys av kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala Medier används oftast för att föra ut information och i liten utsträckning för att interagera.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala Medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala Medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala Medier och psykisk hälsa.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time..

Medierad sport är ett område som ständigt står i förändring. Genom den tekniska utvecklingen och förändringar i hur branschen ser på hur journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förändringsprocess, både sett till dess innehåll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat användas i Mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgångspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter används när det konstrueras. .

I dagsläget har sociala Medier fått en större roll i rekryteringsprocessen. Genom en induktiv ansats fokuserade denna forskning på att urskilja vilken roll sociala Medier spelar då arbetsgivare bakgrundsgranskar arbetssökande. Undersökningen inriktade sig mot vad arbetsgivare tittade på samt i vilken utsträckning de lät sig påverkas av informationen i sina beslutsfattanden. Totalt intervjuades åtta personer inom personalyrket. I resultatet lyftes bland annat ett etiskt perspektiv med olika dilemman så som generationsskillnader och människosyn samt egen kritisk förmåga.