NÀr Scanias maskiner som ska testa nya lastbilskomponenter eller hela lastbilar, sÄ kallade testriggar, inte fungerar som de ska sÄ fanns det i dagslÀget en uppfattning att problemen i vissa fall dels var Äterkommande och dels var svÄranalyserade. PÄ grund av detta ville Scania Tekniskt Centrum (STC) införa rotorsaksanalyser av nÀr testriggar inte fungerade som de skulle. Denna studie har undersökt vad som i dagslÀget behövde förÀndras och vad som möjliggjorde att rotorsaksanalyser av fallerande hos testriggarna skulle fungera sÄ bra som möjligt.En nulÀgesanalys gjordes. Resultaten av denna visade pÄ att fyra roller fanns som var involverade i att ÄtgÀrda fel hos testriggarna, nÀmligen de som Àger riggarna, de som arbetar med underhÄll av riggarna, de som utvecklar riggarna och de som Àr ansvariga för arbetsmiljön och sÀkerheten hos riggarna. En process map skapades för att visa hur dessa roller i dagslÀget samverkade för att bygga testriggar och ÄtgÀrda fel hos dem.Resultaten av nulÀgesanalysen visade pÄ att fyra övergripande faktorer pÄverkade huruvida rotorsaksanalyser skulle kunna genomföras.

FrÄgestÀllning: Hur tillÀmpas god ekonomisk hushÄllning i kommuners styrning utifrÄn kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushÄllning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur kommuner förhÄller sig till god ekonomisk hushÄllning i deras styrning, om det Àr nÄgon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun i förhÄllande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har anvÀnts i studiens framstÀllande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun Àr styrda av de uppsatta mÄl som kommunfullmÀktige sÀtter.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ge förslag pÄ vad ansvariga pÄ mansdominerade företag bör tÀnka pÄ vid utformningen av sin interna- och externa kommunikation samt hur dessa kan samverka dÄ mansdominerade företag önskar attrahera fler kvinnliga medarbetare.Vi har valt att anvÀnda oss av relevanta teorier som kopplar samman marknadskommunikation (intern- och extern kommunikation), rekrytering (att attrahera) och mÄngfald (genus). Relevanta delar av dessa teorier har anvÀnts vid analys av vÄrt empiriska material.VÄr empiri utgörs av intervjuer med sju medarbetare pÄ Enea Systems AB samt observation av Enea Systems AB under arbetsmarknadsdagar pÄ Lunds Tekniska Högskola. Slutsats: Det Àr viktigt att ha en förstÄelse för hur intern- och extern kommunikation hÀnger samman i ett system. Det som kommuniceras internt speglas Àven utÄt. Det Àr dÀrför viktigt att förstÄ hela flödet av kommunikation, som finns bÄde internt och externt för att mansdominerade företag skall lyckas attrahera fler kvinnliga medarbetare.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Kredithantering Àr en process dÀr kreditgivare bedömer huruvida kredit skall ges till en kredittagare eller inte. Processen innefattar det kreditgivande företagets arbete under hela kreditÀrendets existens, det vill sÀga frÄn en kreditförfrÄgan fram till kreditÀrendet upphör. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att belysa vilka faktorer som pÄverkar kredithanteringen hos nya och befintliga kunder samt att förklara dessa. Undersökningsansatsen Àr deduktiv och fallstudierna av företagen har genomförts genom personliga intervjuer med ansvariga för kredithantering. VÄra slutsatser av undersökningen Àr att kreditgivaren inte tillÀmpar hela det teoretiska underlaget vid kreditbedömning av företag.

CrCL-ruptur Àr en av de vanligaste ortopediska skadorna hos hundar. Efter en CrCL-operation Àr fortsatt rehabilitering en viktig förutsÀttning för hundens tillfrisknande, men dÄ rehabiliteringen ofta sker pÄ annan ort Àn den hunden opererades pÄ Àr det svÄrt för den ansvariga sjukgymnasten att följa upp och utvÀrdera rehabiliteringens effekt. Syftet med denna studie var att undersöka hundÀgares upplevelser av den postoperativa rehabiliteringen efter att deras hundar genomgÄtt en Tibial Tuberosity Advancement. En enkÀt med 32 frÄgor konstruerades i det webbaserade enkÀtprogrammet EvaSys, och skickades ut via mail eller brev till 36 hundÀgare vars hundar genomgÄtt en TTA-operation pÄ ett Djursjukhus i Sverige mellan Ären 2012-2014. Totalt inkom 18 enkÀter, vilket innebar en svarsfrekvens pÄ 50%.

Andelen Àldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av vÀl fungerande Àldreomsorg. Kommunerna har ansvar för Àldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trÀdde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att vÀlja hemtjÀnstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjÀnsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare Àr den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att pÄverka kvaliteten i verksamheterna.

DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

I en allt mer globaliserad vÀrld stÀlls högre krav pÄ företagens effektivitet och flexibilitet, detta har bland annat medfört stora satsningar pÄ produktionsutveckling, vilket till slut föranlett lean production. PÄ grund av att de traditionella styrsystemen inte anses vara anvÀndbara för företag som arbetar med lean production utvecklades lean accounting, som Àr ett relativt nytt koncept som anses ha utvecklats för att ta hÀnsyn till lean productions pÄverkan pÄ hela verksamheten. DÀremot kan företag inte anta att det enbart handlar om att hitta ett koncept och för att dÀrefter tillÀmpa konceptet. Denna studie syftar dÀrför till att beskriva hur ledningsgruppen i tillverkande SMF mottar lean accounting och att beskriva det första steget i utformningsprocessen hos tillverkande SMF. Detta har genomförts genom observationer med hög nÀrvaro och Àven sintervjuer med en ledningsgrupps medlemmar pÄ ett tillverkande SMF.

Temat för denna uppsats Àr - ökad service inom sjukvÄrden. NÀr ministrar ? de högsta ansvariga för sjukvÄrden - i en offentlig debattartikel efterlyser, ?att vÄrden skall vara till för patienten och inte tvÀrtom? antyder det att sjukvÄrden har problem nÀr det gÀller patientservice. Uppsatsens empiriska material bekrÀftar denna bild.VÄr avsikt med uppsatsen Àr att utforma en modell som kan vara ett verktyg i sjukvÄrdens arbete med att öka sin service till patienter. I uppsatsen undersöker vi möjligheterna till en patientdriven utveckling av service inom sjukvÄrden.

Det Àr viktigt för företag att kunna fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet och samtidigt anpassa företaget efter rÄdande förhÄllanden för att kunna vara konkurrenskraftiga pÄ marknaden. MÄnga företag anvÀnder affÀrssystem som innehÄller funktioner och rutiner för att bedriva affÀrsverksamhet. Idag anvÀnder ofta företag traditionella affÀrssystem, det vill sÀga, egenutvecklade eller standardsystem för att stödja företagets processer. Dessa system krÀver i mÄnga fall att verksamheten avsÀtter stora resurser för att implementera, drifta och förvalta dem. Molnbaserade tjÀnster Àr en relativt ny teknik som kan hjÀlpa företag att bedriva affÀrsprocesser.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

DÄ livslÀngden i samhÀllet ökar och alltfler lever lÀnge med mÄnga diagnoser har vi ett vÀxande behov av en vÀlfungerande Àldreomsorg. Efter Àdelreformen dör alltfler Àldre personer pÄ sÀrskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvÄrdnad som ges dÀr. Syftet med föreliggande studie var dÀrför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvÄrdnad till Àldre personer under livets sista tid pÄ sÀrskilt boende. Studien baseras pÄ intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre Ärs erfarenhet av att arbeta pÄ sÀrskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom tre teman; en naturlig vÀg mot döden, den Àldre personen som utgÄngspunkt i omvÄrdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begrÀnsande förutsÀttningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög Älder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om.

A1260SammanfattningDenna uppsats behandlar hanteringen av en kunskapsintensiv process som har outsourcats. Studien Àr baserad pÄ en fallstudie av General Motors (GM) Nordics outsourcing av sin kundtjÀnst till företaget EDS. FrÄgan som stÀlls Àr vad som hÀnder med kunskapen inom processen och hur bÄda parter uppfattar denna kunskapshantering.Ambitionen med uppsatsen har varit att kartlÀgga kunskapsflödet frÄn kunden till de ansvariga personerna pÄ GM Nordic. Den kundbaserade kunskapen mÄste passera mÄnga led inom processen innan den nÄr det slutliga mÄlet. Genom analys har en del svagheter i processen framkommit.

År 2002 Ă€gde ett reformarbete rum i SkadestĂ„ndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rĂ€tt till ersĂ€ttning för en nĂ€rstĂ„ende som drabbats av psykiska besvĂ€r till följd av att en nĂ€ra anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagĂ€ndringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rĂ€tten till skadestĂ„nd i de sĂ€rskilda situationer som bedömts vara av sĂ„ pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgĂ„ att utge ersĂ€ttning till den nĂ€rstĂ„ende. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del Ă„t sett till tiden före respektive efter lagĂ€ndringen.För att ersĂ€ttning skall utgĂ„ mĂ„ste de psykiska besvĂ€ren vara medicinskt pĂ„visbara, nĂ„got som tidigare innebar att det lĂ„g pĂ„ de nĂ€rstĂ„ende att bevisa att besvĂ€ren uppkommit. Detta Ă€r dock inte lĂ€ngre nödvĂ€ndigt dĂ„ besvĂ€ren i stor utstrĂ€ckning numera presumeras.Konkret sĂ„ gĂ€llde före lagĂ€ndringen att det fordrades att ett dödligt vĂ„ld varit för handen sĂ„ till vida att det rört sig om en uppsĂ„tlig handling med dödlig utgĂ„ng som huvudregel. I och med lagĂ€ndringen Ă€r den nĂ€rstĂ„endes rĂ€tt till ersĂ€ttning utstrĂ€ckt till att Ă€ven omfatta fall dĂ€r en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgĂ„ng, en utvidgning som lagstiftaren fĂ„r tillskrivas dĂ„ denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgĂ„ ifrĂ„n.Det finns inte lĂ€ngre nĂ„got krav, dĂ„ personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsĂ„tlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersĂ€ttningsrĂ€tt för den nĂ€rstĂ„ende.