Syftet med uppsatsen Àr att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som bestÄr av presstextkorpusar frÄn perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i anvÀndningsfrekvens frÄn det första belÀgget 1987. Undersökningen visar ocksÄ att den relativa andelen dÀr perfektparticipet givet anvÀnds som verb minskar, och det anvÀnds som del i kollokationer i högre utstrÀckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, bestÀndighet och specialisering.

Den hÀr studien fokuserar pÄ smÄ lokala företag och deras varumÀrkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klÀdes- och modebranschen och deras strategier som de tillÀmpar för att bygga upp och stÀrka sina varumÀrken. I inledning sÄ finns det en introduktion till vÄrt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger smÄ lokala företag upp sitt varumÀrke?UtifrÄn insamlad teori presenterar vi vÄr egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen.

Problemformulering: Hur arbetar företagen i studien strategiskt med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumÀrke ? Employer Branding?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva samt undersöka hur företag arbetar strategiskt för att attrahera potentiell arbetskraft. Uppsatsen kommer Àven att jÀmföra om strategierna skiljer sig Ät mellan företag som Àr verksamma inom olika branscher.Metod: För att genomföra uppsatsen anvÀnds en kvalitativ undersökningsstrategi. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som genomförts utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide.Empiri: Empiri har samlats in genom intervjuer som kategoriserats under fyra olika teman internt perspektiv, extern perspektiv, kommunikation och mÄl. De deltagande företagen i denna studie Àr företag X, Hi3G Access och Systembolaget.

Behandling och omvÄrdnad Àr en stor utmaning för intensivvÄrdsteamet p.g.a. den intensivvÄrdskrÀvande patientens komplexa behov. Mobilisering av patienten Àr en omvÄrdnads-ÄtgÀrd som anvÀnds för att optimera patientens fysiska och psykiska status. Kunskapen om mobiliseringens eventuella nytta kommer frÄn kunskap om immobiliseringens negativa effekter d.v.s. att sÀngliggande leder till risker för komplikationer.

Ekonomiska styrmedel anvÀnds för att fÄ fler mÀnniskor att Äka kollektivt och mindre bil. Införande av trÀngselskatt och förhöjda parkeringsavgifter Àr exempel pÄ dessa styrmedel. Men vad skulle hÀnda om styrmedlen fÄr ett kraftigt genomslag och de flesta eller alla dagspendlare skulle vilja resa kollektivt? Det överordnade syftet med denna uppsats var att undersöka möjliga kapacitetsproblem vid en eventuell ökad kollektivtrafikanvÀndning bland dagspendlarna till Göteborg. Underordnat var att analysera problem och lösningar för en sÄdan ökning utifrÄn perspektivet hÄllbar transportförsörjning som anvÀnt i Proposition 2008/09:93.

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

BetygsÀttning i skolan har lÀnge varit mÄl för debatt och nÄgot som har engagerat allmÀnheten, politiker och anstÀllda inom skolvÀrlden. FrÄgan om betygens vara eller icke vara, samt hur och varför de skall anvÀndas har ocksÄ debatterats. NÀr det sen Àr faststÀlld att vi skall ha betyg i skolan Àr det frÄgan om syftet med betygen, och i vilken grad bedömning i olika skolor och klasser Àr likvÀrdig och jÀmförbar. Att betyg Àr ett viktigt tema som engagerar mÄnga, beror pÄ att betygen kan vara avgörande för individens möjligheter för framtida utbildning och jobb. Det Àr skolans uppgift och skyldighet att efterstrÀva likvÀrdig och rÀttvis betygsÀttning, och det Àr skolverkets uppgift att utvÀrdera och kvalitetssÀkra skolan.

Bakgrund: Vid vissa situationer togs ett beslut att avstÄ frÄn livsuppehÄllande behandling, ett s.k. O-HLR-beslut. VÄrdgivare hade en skyldighet att ge patienten information om dennes hÀlsotillstÄnd, vÄrd och behandling och detta skulle ske i samrÄd med patienten enligt lag. Om patienten önskade fanns en möjlighet att överlÄta beslutet till den ansvariga lÀkaren och/eller anhöriga. Sjuksköterskan har visat sig ha en viktig roll i mötet med den palliativa patienten.

Precis som mÀnniskor pÄverkas av sin omgivning, pÄverkas Àven organisationer av sin omvÀrld. VÄr tids globalisering och den hÄrda konkurrens som den tillför stÀller allt högre krav pÄ organisationerna att förÀndras i takt med sin omvÀrld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till bÄde organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrÄn, utan kan Àven uppkomma inifrÄn organisationen.Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda pÄ hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstÄr i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det gÄr att urskilja tendenser till hur man bÀst hanterar alla de kÀnslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förÀndringsprocess. Uppsatsen Àmnar Àven att söka svar pÄ hur ledningen uppfattar det kÀnslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsÀtts för en organisationsförÀndring.Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats dÀr datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie.

Syfte: Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur konsultchefers ledarskap blir prÀglat a trepartsrelationen som uppstÄr nÀr det Àr tvÄ parter som Àr ansvariga för en konsult. Vi ville skapa oss en inblick i hur konsultcheferna leder sina konsulter och hur de arbetar för att motivera dem. Vidare ville vi skaffa oss en uppfattning över hur konsulterna upplever situationen.Metodik: Studien har genomförts i form av en fallstudie pÄ tvÄ bemanningsföretag med utgÄngspunkt i en induktiv forskningsansats. Data har samlats in genom en kvalitativ metod dÀr sju semistrukturerade intervjuer med personer pÄ fallföretagen har genomförts.Slutsats och slutdiskussion: Genom studien har det framkommit att trepartsrelationen Àr ett komplext fenomen dÀr chefen inte ses som den traditionella ledaren utan snarare som en administratör. Genom trepartsrelationen har det framkommit att problem kan uppstÄ dÄ konsultchefernas roll blir likt medlare istÀllet för chef.

Nation branding innebĂ€r att profilera och varumĂ€rka ett land. HĂ€r ingĂ„r att kommunicera immateriella vĂ€rden sĂ„som det upplevelsebaserade, och att visa pĂ„ det unika med landet. Globaliseringen har skapat förĂ€ndringar som gör att Sverige inte lĂ€ngre klarar sig pĂ„ att vara vĂ€lkĂ€nda enbart i Europa. Ökad handel med omrĂ„den dĂ€r Sverige Ă€r relativt okĂ€nt betyder att Sverige mĂ„ste kommunicera sitt varumĂ€rke pĂ„ ett nytt sĂ€tt. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus pĂ„ webben som kanal.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket Àr datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingslÀnder med varsin dator i undervisningen. Sedan Är 2000 har Rwanda pÄbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, frÄn regering till lÀroplaner. I officiella dokument frÄn OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket Àr starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev Àr oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av Àr att skolor som arbetar med datorer avkrÀvs en tydlig struktur kring upplÀgget.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur elever och lÀrare i en klass, som ingÄr i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhÄller sig till och anvÀnder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration frÄn etnografin dÀr vi har anvÀnt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

MÄlet med uppsatsen Àr att undersöka hur boendeassistenters förestÀllningar om sexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsÀttning ser ut i relation till normen om funktionsfullkomlighet.. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats dÀr vi utfört semistrukturerade intervjuer med tolv boendeassistenter. VÄrt teoretiska ramverk bestÄr av cripteori, sexuella script och vi har kopplat dessa till den sociala och medicinska modellen. VÄr slutsats Àr att boendeassistenters förestÀllningar om sexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsÀttning blir mer tillÄtande ju lindrigare funktionsnedsÀttning och mer restriktiv ju större funktionsnedsÀttning brukaren har. Samma tendenser har visat sig nÀr det gÀller brukares möjligheter att leva i relationer och Àr avhÀngigt av vilken boendeform de har: gruppboende eller servicebas.

Intresset för uppsatsens Àmne vÀxte fram under författarens praktik pÄ SDF VÀstra Hisingens HR-kontor dÀr enhetscheferna visade tecken pÄ att ha otillrÀckliga kunskaper om det systematiska arbetsmiljöarbetet som de var ansvariga för.Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl det systematiska arbetsmiljöarbetet Àr implementerat hos enhetscheferna i SDF VÀstra Hisingen samt vilka faktorer som pÄverkade implementeringen mest. Syftet genererade frÄgestÀllningarna "Hur vÀl Àr det systematiska arbetsmiljöarbetet implementerat hos enhetscheferna i SDF VÀstra Hisingen?" och " Vilka faktorer pÄverkade denna implementering mest?"Teori: Inom implementeringsteorin fann författaren ett flertal olika faktorer som kan pÄverka hur vÀl ett projekt eller beslut blir implementerat eller inte. Av dessa anvÀndes totalt Ätta stycken faktorer för att kunna analysera hur vÀl det systematiska arbetsmiljöarbetet blev implementerat hos enhetscheferna och vilka som pÄverkade implementeringen mest. Metod: För att fÄ fram ovanstÄende anvÀndes en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkÀt (se Bilaga 1).

Försvarsmakten presenterade en rapport av studien MOUT 2010 dÀr det framgick att beslutsfattare som har tillgÄng till mer detaljerad geografisk information fattar andra typer av beslut Àn de som har tillgÄng till konventionell information. Dessa resultat har mynnat ut i ytterligare frÄgor kring hur högupplösta geodata kan merutnyttjas inom Försvarsmaktens trÀningssimulatorer. Orden merutnyttja och samutnyttja kommer i rapporten att syfta till möjligheten att utnyttja geografiska data mellan flera olika simulatorer.Under arbetets gÄng har ett antal utvalda simulatorer besökts i syfte att utreda hur geodata anvÀnds för att representera de miljöer i vilka simuleringar utförs. Vidare sammanstÀller rapporten de framtidsvisioner som de ansvariga för simulator- systemen har.De simulatorsystem som idag finns inom Försvarsmakten har utvecklats oberoende av varandra vilket har lett till att inga större likheter, sÄ nÀr som pÄ OpenFlight-formatet, finns mellan filformaten som anvÀnds för att visualisera terrÀngen. PÄ den kommersiella marknaden finns bland annat ett verktyg, Terra Vista, för att skapa terrÀngdatabaser som utgör grunden för de simulerade miljöerna.