Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Àmnet motorik i trÀ-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna gÄr till vÀga vid planering och upplÀgg och ?tÀnket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förstÄelse och kunskap om hur man uppnÄr en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa pÄ likheter, skillnader och gemensamma nÀmnare i tankegÄngar, planering och arbetssÀtt. En kvalitativ metod har anvÀnts och i studien har tre pedagoger som Àr ansvariga för Àmnet motorik pÄ trÀningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.

Den 1 januari 1997 övergick den frivilliga patientförsÀkringen till att bli ett obligatoriskt system reglerat i patientskadelagen (PSL), innebÀrande en lagstadgad skyldighet för samtliga vÄrdgivare att teckna patientförsÀkring. PSL reglerar patienters rÀtt till ersÀttning för skada uppkommen i hÀlso- och sjukvÄrden och i lagens 6 § upprÀknas de sex olika skadetyper för vilka ersÀttning utges, nÀmligen behandlingsskada, materialskada, diagnosskada, infektionsskada, olycksfallsskada samt medicineringsskada. BestÀmmelsen kommer att utgöra uppsatsens rÀttsliga utgÄngspunkt, i syfte att undersöka den praktiska tillÀmpningen av PSL. DÄ en patientskada anmÀls Àr det i första hand Personskadereglering AB (PSR) som utreder och bedömer i Àrendet. De bedömningar som hÀr görs kan av sÄvÀl den skadelidande som av vÄrdgivare, försÀkringsgivare eller domstol, hÀnskjutas till PatientskadenÀmnden (PSN) för att genomgÄ överprövning. I uppsatsen kommer den praktiska tillÀmpningen av PSL att undersökas utifrÄn ett urval av de Àrenden som sedan PSL:s tillkomst behandlats av denna nÀmnd, i syfte att ta reda pÄ och redogöra för hur resonemangen i patientskadeÀrenden förs, samt besvara frÄgan om dessa stÄr i överensstÀmmelse med PSL:s ÀndamÄl.

Denna kvalitativa studie genomfo?rdes fo?r att underso?ka vilken roll utva?rdering av belo?ningssystem har i fo?retag verksamma i Sverige. Studien utga?r fra?n teorin Evidence- Based Practice och dess underkategorier som specifikt behandlar belo?ningssystem. Dessa teorier applicerades pa? data inha?mtad fra?n intervjuer med personer ansvariga fo?r belo?ningssystem pa? olika fo?retag.

BakgrundÖvervikt och fetma Ă€r ett hĂ€lsoproblem, bĂ„de globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik Ă€r bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder anvĂ€nds vid övervikt och fetma, varav gastric bypass Ă€r en metod. En gastric bypass krĂ€ver livsstils- och beteendeförĂ€ndringar i samband med operationen. HĂ€lso och sjukvĂ„rden har ett ansvar att ge informativt och rĂ„dgivande stöd i samband med livsstilsförĂ€ndringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd frĂ„n hĂ€lso- och sjukvĂ„rden i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie anvĂ€ndes med utgĂ„ngspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhÀllsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en lÄngtidssjukskrivning och vidare ÄtergÄng till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnÄtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstÄnd ocksÄ inverkar pÄ ett psykiskt och emotionellt plan. En person som Àr sjukskriven kan pÄ sÄ vis börja ifrÄgasÀtta sitt eget vÀrde, och kÀnna sig oduglig genom att bara gÄ hemma och inte kunna bidra med nÄgot till samhÀllet. Personernas berÀttelser pÄvisar emellertid att ÄtergÄngen till arbete kan underlÀttas av en engagerad arbetsplats. Det framgÄr ocksÄ att det Àr viktigt med stöd och förstÄelse frÄn omgivningen, sÄsom frÄn familj, chef och arbetskamrater, men Àven frÄn lÀkare, FörsÀkringskassa och andra ansvariga aktörer.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

I detta arbete har undersökts hur egenkontroller anvÀnds i ett medelstort svenskt byggföretag. Arbetet har visat att egenkontrollerna pÄ byggarbetsplatser inte anvÀnds som de Àr tÀnkta att anvÀndas. Egenkontrollerna har haft en ganska undanskymd tillvaro pÄ arbetsplatserna hittills. Med den nya Plan- och bygglagen kommer de att fÄ en betydligt mer framtrÀdande roll. Hur skall man hantera egenkontrollerna sÄ att personalen genomför dem pÄ rÀtt sÀtt ? och genomför dem överhuvud taget? Undersökningen har visat att bristen pÄ information Àr en viktig faktor för oviljan mot att fylla i egenkontrollerna.

Av vÀrldens 36,8 miljoner flyktingar Àr nÀstan hÀlften barn. Barn Àr ofta direkt eller indirekt offer för krigets vÄld. I landskapsarkitektens arbete med att gestalta utemiljöer för alla bör Àven asylsökande barn tas in som en viktig grupp. TerapitrÀdgÄrdar kan vara en inspirationskÀlla vid skapandet av miljöer för mental ÄterhÀmtning, dÄ de anvÀnds som en behandlingsmetod för reducering av stressrelaterade symtom och psykisk ohÀlsa. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄnt fall hur terapitrÀdgÄrdar kan tÀnkas hjÀlpa asylsökande barn att mÄ bÀttre.

Bakgrund: Det ökade produktöverflödet har lett till att konkurrensen mellan produkter ökat och detta har i sin tur skapat press pÄ företagen. För att lyckas mÄste företagen kunna anpassa sina varor och tjÀnster efter kundernas specifika behov och önskemÄl. NÀr varumÀrket möter Àndrade konsumentpreferenser, blir det vÀsentliga att ompositionera varumÀrket om det funnits under en lÀngre tid pÄ marknaden. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera hur konsumenterna uppfattar ett inarbetat varumÀrke efter en ompositioneringskampanj. Genomförande: Vi har genom fört 20 personliga intervjuer med konsumenter samt tre intervjuer med ansvariga för den nya reklamkampanjen och dÀrmed varumÀrkesidentiteten.

År 2002 uppmĂ€rksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det vĂ€xande problemet. Syftet för denna uppsats Ă€r dĂ€rmed att beskriva och granska kunskapslĂ€get inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfĂ€ltet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet Ă€r vidare att analysera hur man kan förstĂ„ den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrĂ„n ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillÀmpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmÀssiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi anvÀnder oss av kvalitativ metod för att skapa förstÄelse för de studerande frÄgestÀllningarna. Vi har anvÀnt oss av intervjuer med rektorer pÄ en kommunal skola, friskola och en skolomrÄdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristÄende skolan skiljer sig inte nÀmnvÀrt, skolorna anvÀnder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden Àr att friskolorna anvÀnder sig av en mer frekvent marknadsföring Àn vad den kommunala skolan gör.

Detta projektarbete hade som syfte att kartlĂ€gga hur lĂ€kare, psykologer och beteen-devetare inom FHV rutinmĂ€ssigt arbetar med och handhar patienter med psykisk ohĂ€lsa/belastning, huruvida man letar, upptĂ€cker och förhoppningsvis Ă€ven behandlar B12-brist hos denna patientgrupp?Även om svarsfrekvensen i den genomförda enkĂ€tundersökningen kunde ha varit högre sĂ„ framkommer Ă€ndĂ„ tydliga tecken pĂ„ att lĂ€karna som besvarat enkĂ€ten, borde vara mer aktiva med provtagningar bĂ„de generellt, men framförallt att utesluta B12-brist i den nĂ€mnda patientgruppen.I psykolog och beteendevetarenkĂ€ten blev svarsfrekvensen ytterligare sĂ€mre Ă€n i lĂ€karenkĂ€ten, men Ă€ven hĂ€r framkommer tydliga tecken pĂ„ att bĂ„de psykologer och beteendevetare borde vara mer aktiva att konsultera sina lĂ€karkolleger för ordination av provtagning i samma patientgrupp, eftersom förstudien till projektarbetet visade pĂ„ hög förekomst av diagnoser kopplat till psykisk ohĂ€lsa/belastning hos patienter med nyupptĂ€ckt B12-brist.ÄmnesomrĂ„det psykisk ohĂ€lsa/belastning kopplat till B12-brist tillhör i första hand lĂ€karnas ansvars- och kompetensomrĂ„de pga yrkets medicinskt inriktade utbildning, men eftersom psykologer och beteendevetare liksom lĂ€karna i hög utstrĂ€ckning trĂ€ffar patienter med psykisk ohĂ€lsa borde rutinerna för samarbete mellan dessa yrkeskategorier förbĂ€ttras, för att öka provtagningsfrekvensen och dĂ€rmed hitta oupptĂ€ckta patienter med B12-brist, samt behandla för att minska ohĂ€lsan i nĂ€mnda patientgrupp, inte bara inom FHV utan Ă€ven hos övriga hĂ€lsovĂ„rds- och sjukvĂ„rdsaktörer.Mörkertalet för oupptĂ€ckt och obehandlad B12-brist hos patienter med psykisk ohĂ€lsa/belastning förefaller högt med hĂ€nsyn till utfallet i enkĂ€tundersökningen, vilket borde kunna minskas till en gynnsammare nivĂ„, bl.a genom förbĂ€ttrade provtagningsrutiner ..