SammanfattningSyftet med studien var att uifrÄn patienter, nÀrstÄende och personal belysa de etiska dilemman och svÄrigheter som kan uppstÄ vid vÄrd av patienter som fÄr livsuppehÄllande ÄtgÀrder. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Litteraturstudien visade att etiska dilemman kunde uppstÄ vid beslut om att avstÄ, pÄbörja eller avsluta livsuppehÄllande behandling. I de granskade artiklarna framkom att det kunde vara stor skillnad pÄ allmÀnhetens och sjukvÄrdens förvÀntningar pÄ vÄrden. Beslut som togs vid vÄrd i livets slutskede var komplexa bÄde ur ett medicinskt och kÀnslomÀssigt perspektiv.

Bakgrund: I dagens samhĂ€lle Ă€r fetma ett vĂ€lkĂ€nt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvĂ„rden har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvĂ„rd och det kommer att bli större inom nĂ€rliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas krĂ€nkande eller fördomsfullt. Den individuella mĂ€nniskosynen pĂ„verkar det professionella bemötandet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Studiens syfte var att belysa vilka effekter daglig pausgymnastik har pÄ koncentrationsförmÄgan för högstadieelever i grundsÀrskolan. För att göra detta anvÀndes kvalitativa metoder i form av videoobservationer av en elevgrupp i grundsÀrskolans senare Är samt intervjuer med denna elevgrupps ansvariga lÀrare. UtifrÄn de gjorda videoobservationerna kunde man konstatera att pausgymnastik antingen pÄverkade koncentrationsförmÄgan positivt eller inte pÄverkade den nÀmnvÀrt pÄ ett sÀtt som kan delas in i fem kategorier: svag koncentration blev stark, sjunkande koncentration höjdes, sjunkande koncentration höjdes med fördröjning, ihÄllande god koncentration samt ihÄllande svag koncentration. Den intervjuade lÀraren sÄg en generell förbÀttring av koncentrationsförmÄgan hos elevgruppen, som en följd av pausgymnastiken. BÄde observationer och intervjuer pekar pÄ att pausgymnastikens effekter pÄ koncentrationen antingen var övervÀgande positiva eller inte gav nÄgon nÀmndvÀrd effekt..

Bakgrund: SmÀrta och smÀrtbehandling Àr en viktig del i sjuksköterskans yrkesutövning. Det Àr dÀrför viktigt att ha kunskap om olika behandlingsmetoder för att pÄ ett individanpassat sÀtt frÀmja en god omvÄrdnad. Cannabis har lÀnge anvÀnts i medicinskt syfte bland annat för att hantera smÀrta. En adekvat smÀrtlindring Àr av betydelse för patientens livskvalitet.Syfte: Att beskriva hur patienters livskvalitet pÄverkas av att anvÀnda cannabispreparat som analgetika vid lÄngvariga smÀrttillstÄnd.Metod: Litteraturstudie med systematiska sökningar valdes som metod. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo, Àven manuella sökningar genomfördes.Resultat: Resultatet Àr baserat pÄ 21 vetenskapliga artiklar med olika ansatser.

VÄrdrelaterade infektioner Àr en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie Àr att belysa i vilken grad de opererande klinikerna pÄ UMAS anvÀnder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut pÄ de opererande klinikerna och i vilken utstrÀckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkÀtstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor frÄn 14 opererande avdelningar som inriktar sig pÄ större elektiva kirurgiska ingrepp dÀr helkroppstvÀtt utförs.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika former av belöningssystem anvÀnds för att öka motivationen hos sÀljare. Samt hur de upplevs av ansvariga chefer och av anstÀllda i sÀljande företag.Vi har genomfört en undersökande kvalitativ studie om belöningssystem med hjÀlp av kvalitativa ostrukturerade intervjuer med sÀljare och deras chefer i tre olika branscher, hemelektronik, telefoni och bilförsÀljning. Vi valde att först gÄ igenom befintliga teorier för att skapa en förstÄelse för Àmnet innan vi genomförde intervjuer enligt det deduktiva arbetssÀttet.VÄra slutsatser Àr att det finns fyra olika belöningssystem. Dessa fyra olika belöningssystem Àr fast lön, kollektiv provisionsbaserad lön, individuell provisionsbaserad lön och individuell fullstÀndigt provisionsbaserad lön. Vilket belöningssystem som passar i ett specifikt företag Àr omöjligt att sÀga, och det Àr upp till företaget sjÀlvt att utvÀrdera vilken lÀmplig mix utav belöningar som Àr bÀst lÀmpad för det specifika företaget..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur organisationer gör för att nyanstÀllda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprÀtthÄlls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr mÀnskligt handlande och tÀnkande ses som situerat i sociala kontexter. LÀrande betraktas utifrÄn detta perspektiv som en pÄgÄende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra mÀnniskor. Den empiriska datainsamlingen grundas pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet Àr transkriberat och analyserat med hjÀlp av kodning och tematisering.

Praktikplatser och som det numera kallas traineeprogram har lÀnge anvÀnts för attintegrera studenten i företagskulturen. Ur företagets synvinkel Àr traineeprogrammetett viktigt verktyg för att sÀkerstÀlla kompetensförsörjning till nyckelpositioner inomföretaget. Ett vÀlfungerande och effektivt program Àr ocksÄ mycket angelÀget förföretaget ur en ekonomisk synvinkel dÄ signifikanta ekonomiska resurser spenderaspÄ traineen och programmet. Traineeprogrammet Àr en konkret och direkt beskrivningav ett företags förmÄga att identifiera, samla, hantera och ge vidare den kunskap somunder tiden skapas inom företaget. PÄ grund av dessa nÀmnda faktorer Àr justutformningen och kunskapsförmedlingen i ett traineeprogram intressant att studera.Vidare har det i Sverige genomförts fÄ komparativa studier av hur kunskap förmedlasi traineeprogram.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

I detta arbete approximeras Helmholtz ekvation med hj?lp av den finita differensmetoden f?r olika parametrar s?som, d?mpningsterm, rutn?tsstorlek, frekvens och f?rkonditionerare. Helmholtz ekvation kan anv?ndas till mycket, bland annat anv?nds det vid akustik och seismologi. Men i detta arbete till?mpas Helmholtz ekvation inom medicinsk bildbehandling. Bara f?r att Helmholtz ekvation ?r anv?ndbar betyder det inte att den ?r l?tthanterbar. Alla givna parametrar ?r intressanta i ett medicinskt mikrov?gsbildbehandlingssyfte och har verkliga kopplingar.

Statistik frÄn Är 2002 visade att 24,6 miljoner mÀnniskor i vÀrlden lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter mÄnga av dessa patienter i det dagliga omvÄrdnadsarbetet. En stor del av vÄrdarbetet Àr medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för bÄde behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och kÀnslor inom individen. Att mÀta upplevd livskvalitet kan vara svÄrt dÄ det Àr en individuell upplevelse.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

I Sverige rÄder fortfarande boplikt för landshövdingar, vilken avskaffats i alla andra nordiska lÀnder. Den innebÀr att landshövdingar Àr tvungna att bo i de fastigheter som anvisas dem av regeringen, vilket i 20 fall av 21 Àr lÀnsresidens. En förmÄn pÄ pappret som kan bli kostsam i praktiken. Svenska lÀnsstyrelser lÀgger sammanlagt nÀstan 28 miljoner kronor varje Är pÄ hyra för residensen.Regeringen stÄr bakom de villkor som finns gÀllande landshövdingars tjÀnstebostÀder och har inga planer pÄ att förÀndra dem för nÀrvarande. Det ansvariga statsrÄdet Stefan Attefall tycker att landshövdingarnas boplikt i residens fyller en viktig funktion ur ett representativt perspektiv, medan Hans Mildenberger pÄ Enheten för statlig förvaltning, hÀnvisar till symbolvÀrdet i att ha landshövdingar boende i lÀnsresidens.Men alla Àr inte lika övertygade om relevansen i landshövdingarnas residensboende.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..