Bakgrunden visar att en hjärtinfarkt kan påverkar hela människans syn på livet. Hjärtsjukdomar påverkas både av människans genetiska arvsmassa samt av varje individs livsstil. En hjärtinfarkt kan innebära en akut livskris både för patienterna och för deras närstående. De drabbas ofta av oro, ångest och osäkerhet, som ofta är ett resultat av patienternas livsstil, och deras tankar om att insjukna igen senare i framtiden. Dagens korta vårdtid kan innebära att patienterna har svårt att ta emot all information som ges.

En vanligt förekommande åkomma hos idrottare och motionärer, är patellar tendinopati, eller kanske mer känt som hopparknä. Degenerativa förändringar, såsom patologisk kärlinväxt och kalciumpålagringar på patellarsenans dorsala del tros vara orsaken till smärtan. Diagnosen är belastningsrelaterad och rehabiliteringstiden är ofta av långvarig karaktär, men prognosen är god. Excentrisk träning och stötvågsterapi ät två förkommande behandlingsmetoder för åkomman. Syftet med litteraturstudie var att beskriva evidensen för excentrisk träning och stötvågsterapi vid patellar tendinopati.

Abstrakt Bakgrund: Dagligen utsätts ambulanspersonalen för situationer som mer eller mindre uppfattas psykiskt påfrestande. Stressen som kan uppstå under tjänstgöring upplevs ofta olika beroende på individ. Forskningen har i dagsläget mest fokuserat på stressorer, men det finns ett behov av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen upplever stressen och hur de bär sig åt för att hantera stressen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av stress och hur de hanterar det. Metod: Till studien valdes selektivt 21 personer ut från en ambulansstation i Västernorrlands län. Fyra fokusgruppsintervjuer gjordes och spelades in för att sedan analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Fjorton män och sju kvinnor i åldrarna mellan 25-63år medverkade i studien och representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor. Resultat: Ambulanspersonalens upplevelse av stress berodde på allt från osäkerhet med sin kompetens, ansvar och bristande rutiner.

Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Stickrädsla är ett vanligt problem hos barn och vuxna, vilket innebär ett lidande för dessa patienter. Rädslan och oron gör att vissa patienter även utvecklar en fobi. Sjukvården är ofta förknippad med provtagningar som innebär nålstick. Då vissa patienter är så rädda för nålar medför det att vård inte söks eller uteblir, fast vissa patienter vore i behov av vård. Det kan även gå så långt att kvinnor undviker att skaffa barn.

Prostatacancer drabbar cirka 9600 svenska män årligen. Behandlingsalternativ finns i flera olika former och patienten kan i samråd med en medicinsk expertis välja den behandling som är mest lämplig. Radikal prostatektomi är en av behandlingsformerna som finns att välja, det innebär att prostatakörteln avlägsnas kirurgiskt och syftet med ingreppet är kurativt. Borttagning av prostatakörteln leder till en rad förändringar i männens livsstil samt på ett emotionellt plan. I vårdandet av prostatacancerpatienter har sjuksköterskan en viktig roll i att undervisa, rådgöra och stödja dessa patienter som ska genomgå eller har genomgått prostatektomi.

Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta.

BakgrundSjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga källor.Syfte Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehållandet av professionell kompetens.MetodEn webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram.ResultatDen information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär.

Förstaårsstudenter vid Linköpings Universitet har utvecklat en prototyp som på ett nytt sätt visualiserar en patientjournal grafiskt. Beställare av projektet var Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings Universitet som nu vill att en användbarhetsutvärdering genomförs av prototypen. Prototypen riktar sig till anställda inom sjukvården och ska användas på en liten handhållen enhet med pekskärm. Av denna anledning ska den vara ett komplement till befintliga system när användarna arbetar nära patienterna. Då den ännu befinner sig tidigt i utvecklingsstadiet är det nödvändigt att fortsatt utveckling sker i nära kontakt med användarna.Detta examensarbete syftade till att peka på vilka användbarhetsprinciper prototypen bryter mot, vilka behov den måste tillgodose, att undersöka hur användarna interagerar med en Ipod touch och vad de anser om att arbeta med en sådan enhet.

Arbetsmiljöverkets kungörelse om medicinska kontroller i arbetslivet har medfört ett behov hos företagshälsovården att kunna genomföra sådana kontroller t ex bland personer som utsätts för lokala vibrationer från vibrerande handverktyg. För att pröva värdet av vibrametri (bestämning av vibrationströsklar) med en ny typ av utrustning ? en VibroSense Meter® - vid bedömningen av eventuella nervskador hos arbetare adderades metoden till Previas rutinundersökning för vibrationsexponerade. Sju personer undersöktes. Sex av dessa hade arbetat på ett gjuteri mellan 3 månader till 11 år.

Bakgrund: Målsättningen med vård efter förlossningen (BB-vård) är att den nyblivna familjen ska få råd, stöd och medicinsk omvårdnad utifrån sina behov. Vårdrelationen kan vara stödjande när kompetens och visad omtanke skapar tillit mellan vårdare och patient. Tidigare forskning har visat att föräldrar varit mer nöjda med förlossningsvården än med vården på BB och att missnöjet ofta beror på brist på stöd och dåligt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors negativa upplevelser av bemötande på en svensk BB-avdelning. Metod: En öppen fråga om bemötande inom BB-vård analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Endometrios är en vanligt förekommande kvinnosjukdom som är kronisk. Vanligaste symtomen är kraftig menstruationssmärta, djup samlagsmärta och infertilitet. Många andra symtom förekommer, men skiljer sig samtidigt åt mellan kvinnorna vilket gör endometrios till en komplex sjukdom. Sjukdomen påverkar alla aspekter av kvinnornas dagliga liv och många gånger skapas ett lidande hos kvinnorna. Kunskapen inom vården om sjukdomen är kraftigt begränsad.

Bakgrund Anestesisjukvården i Sverige upprätthåller en hög grad av patientsäkerhet. Trots detta innebär all komplex verksamhet risker. Nuvarande lagstiftning och ett förändrat synsätt mot ett systeminriktat, förebyggande patientsäkerhetsarbete stöder behovet av att undersöka förekomsten av latenta, okända risker.Syfte Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av latenta patientsäkerhetsrisker i samband med anestesisjukvårdMetod Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer inspirerade av Critical incident method med tretton anestesisjuksköterskor på tre sjukhus i Sverige. Insamlad data bearbetades med innehållsanalys.Resultat Studien påvisade att latenta riskfaktorer förekommer inom anestesisjukvård och att intervjuer med anestesisjuksköterskor ger en möjlighet till att tydliggöra dessa faktorer. Huvudområdena för de latenta risker som framkom är - organisation, kommunikation, datorsystem/ dokumentation och medicinsk teknisk utrustning.

Iliotibialt friktions syndrom (ITFS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna som drabbar knäet. Traditionellt har skadan betraktats som ett friktionssyndrom, senare studier har dock hävdat att en kompression av underliggande fettvävnad är orsaken till diagnosen. Etiologin och patologin bakom diagnosen har därmed inte kunnat fastställas. Kliniskt tillämpas stretching, styrketräning av höftabuktorer, neuromuskulär korrigering och myofaschiella behandlingsmetoder i rehabiliteringen av ITFS. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa det vetenskapliga underlaget för behandlingsmetoder vid iliotibialt friktions syndrom.

SammanfattningBakgrund: Första gången två personer möts är de främlingar för varandra.Möten innebär samspel mellan de människor som berörs. Mötet styrs averfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen. Genom att bekräfta,acceptera och vara tillmötesgående närmar sig parterna varandra vilket kanleda till öppenhet och bättre kontakt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas behov ochförväntningar i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården.Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Åtta patienter medhemsjukvård intervjuades enskilt i sina hem. Narrativ intervju användes.Materialet analyserades sedan utifrån Lundman och Graneheims kvalitativainnehållsanalys.Resultat: Två teman framkom, Att få känna sig som en värdefull människapå sina egna villkor samt Att få medicinsk vård av en kompetentdistriktssköterska.