Endometrios är en vanligt förekommande kvinnosjukdom som är kronisk. Vanligaste symtomen är kraftig menstruationssmärta, djup samlagsmärta och infertilitet. Många andra symtom förekommer, men skiljer sig samtidigt åt mellan kvinnorna vilket gör endometrios till en komplex sjukdom. Sjukdomen påverkar alla aspekter av kvinnornas dagliga liv och många gånger skapas ett lidande hos kvinnorna. Kunskapen inom vården om sjukdomen är kraftigt begränsad.

Endometrios är en vanligt förekommande kvinnosjukdom som är kronisk. Vanligaste symtomen är kraftig menstruationssmärta, djup samlagsmärta och infertilitet. Många andra symtom förekommer, men skiljer sig samtidigt åt mellan kvinnorna vilket gör endometrios till en komplex sjukdom. Sjukdomen påverkar alla aspekter av kvinnornas dagliga liv och många gånger skapas ett lidande hos kvinnorna. Kunskapen inom vården om sjukdomen är kraftigt begränsad.

International trade in services has increased over the past 30 years as a result of progress in information and communication technology, increased focus on services from the manufacturing sector and the establishment of trade associations.The international market for healthcare services, also referred to as medical tourism, is growing more and more. Patients increasingly seeking treatment at other countries healthcare systems because of long queues within their own country or because it exists better prices for the same care abroad. However, this type of service exports occurs at a limited extent in Sweden.The purpose of this study is to highlight and analyze the conditions for Swedish service companies to export healthcare services. This, includes the challenges and opportunities that exist to expand the exports of these services.The approach for this study has been in the form of interviews with two market actors and written responses, from the same interview guide, with three market actors. These market participants are the so-called Care companies which export healthcare services in various counties, and the membership organization Swecare who work with export promotion activities for its members in the Swedish healthcare sector.

Den tidigare friska människan blir plötsligt beroende av främmande människor och tvingas sätta sinlit till deras professionella kompetens. Patienter som kommer till akutmottagningen uppleverextrem oro, smärta och många även rädsla över att dö. Akutsjukvård bygger på ett triagesystem,som syftar till att den som har det största och mest akuta behovet av vård ska få företräde, vilketinnebär att ickeakuta patienter får vänta. Den anställde bär ansvaret för att bemötandet blir gott,oavsett hur patienten beter sig. Syftet var att beskriva hur patienter upplever vårdpersonalensbemötande på somatisk akutmottagning, för att vårdpersonal ska få en större förståelse för hurpatienter upplever deras bemötande.

Användningen av IT inom vårdsektorn ökar och nya IT-stöd införs i storutsträckning men med varierande framgång. Med en stigande andel äldre ibefolkning vars vårdbehov är omfattande ökar kraven på att bedriva enrationell och effektiv verksamhet. Inom Jönköpings läns landsting arbetarman med vårdprevention som avser att genom ett förebyggande arbeteförhindra att skador uppstår inom omvårdnadsområdena trycksår,undernäring och fallskador.Syftet med studien har varit att evaluera införandet och användningen avIT-stödet Mätning och Analys (MOA) i avseende på ökad effektivitet iarbetet med vårdprevention. Målsättningen har varit att bidra till en ökadkunskap kring IT-införande. Studien har genomförts med en etnografiskansats där datainsamling från praktiken skett genom deltagandeobservationer och intervjuer.

Bakgrund: Under större delen av 1900-talet präglades sjuksköterskeutbildningen av medicinsk vetenskap och en naturvetenskaplig syn på människan var påtaglig. I och med Vård -77-reformen blev omvårdnadsvetenskap karaktärsämne och en holistisk syn på människan införlivades i utbildningen. Sjuksköterskeutbildningens utformning och övergripande innehåll styrs av Högskoleförordningen och sjuksköterskans kunskaper inom yrket styrs av Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Kritik har riktats mot dagens utbildning och forskning har påvisat att nyutexaminerade sjuksköterskor tenderar att brista i många praktiska moment. Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarna sjuksköterskors uppfattning om nyutexaminerade sjuksköterskor.

Att drabbas av stroke kan innebära en stor förändring i människors liv. Att som patient få träffa kompetent personal som kan erbjuda allt ifrån snabbt och korrekt omhändertagande och dessutom god omvårdnad kan ses som självklart. Eftersom stroke är en av de vanligaste sjukdomar i Sverige som orsakar livslångt lidande, invaliditet och död och kräver mest vårddagar inom somatisk sjukvård, är sannolikheten stor att som sjuksköterska få möta dessa patienter oavsett vårdkontext. Det har skett en stor utveckling i strokesjukvården, speciellt under 2000-talet där vård och behandling påbörjas redan prehospitalt av sjuksköterskor. Att känna igen strokesymtom och erbjuda en snabb behandling är avgörande för sjukdomens utveckling och dess konsekvenser.

Den 1 januari 1997 övergick den frivilliga patientförsäkringen till att bli ett obligatoriskt system reglerat i patientskadelagen (PSL), innebärande en lagstadgad skyldighet för samtliga vårdgivare att teckna patientförsäkring. PSL reglerar patienters rätt till ersättning för skada uppkommen i hälso- och sjukvården och i lagens 6 § uppräknas de sex olika skadetyper för vilka ersättning utges, nämligen behandlingsskada, materialskada, diagnosskada, infektionsskada, olycksfallsskada samt medicineringsskada. Bestämmelsen kommer att utgöra uppsatsens rättsliga utgångspunkt, i syfte att undersöka den praktiska tillämpningen av PSL. Då en patientskada anmäls är det i första hand Personskadereglering AB (PSR) som utreder och bedömer i ärendet. De bedömningar som här görs kan av såväl den skadelidande som av vårdgivare, försäkringsgivare eller domstol, hänskjutas till Patientskadenämnden (PSN) för att genomgå överprövning. I uppsatsen kommer den praktiska tillämpningen av PSL att undersökas utifrån ett urval av de ärenden som sedan PSL:s tillkomst behandlats av denna nämnd, i syfte att ta reda på och redogöra för hur resonemangen i patientskadeärenden förs, samt besvara frågan om dessa står i överensstämmelse med PSL:s ändamål.

En demenssjukdom är en hjärnskada som påverkar hjärnans olika funktioner främst kognitiva, beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Demenssjukdomar påverkar aktivitetsutförandet och därmed även hälsa och välbefinnande. Risken för att få en demensdiagnos ökar med stigande ålder. Befolkningen ökar och blir allt äldre. Detta leder till att trycket på vårdapparaten ökar eftersom allt fler behöver vård.

Inom EU är det tillåtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige är det enda land i Europa som tillåter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap får endast ske innan fostret utvecklats så pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför kvinnans kropp. De olika typerna på inducerad abort är medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje kvinna har sin egen bakgrund och är olika sårbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors känslor efter inducerad abort för att skapa en förståelse för vilka känslor som upplevs då känslor kan skilja sig från person till person, och för att abort i dagens samhälle är vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att få en förståelse om kvinnors känslor efter inducerad abort.

Introduktion Hjärtinfarkt betraktas i dagens samhälle som en folksjukdom. Inom det medicinsk tekniska området har det skett och pågår ständig en utveckling. Människan består av både kropp och själ och det är då viktigt att sjuksköterskan som möter dessa patienter har ett holistiskt synsätt.Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser vid akut insjuknande i hjärtinfarkt och sjuksköterskans omhändertagande. MetodResultatet baserades på vetenskapliga artiklar vilka söktes via databaserna CINAHL och PubMed. Efter bearbetning av artiklarna redovisades resultatet under följande tema: prehospital period och symtom, oro och ångest, osäkerhet, information och livssituation samt sjuksköterskans omvårdnad.Resultat Många förväntar sig att insjuknandet i hjärtinfarkt är förenat med kraftiga bröstsmärtor, men det framkom att det inte alltid är så.

På de flesta svenska sjukhus har samvård av mor och barn efter förlossning eftersträvats eftersom samvård bland annat främjar amning. I samband med kejsarsnitt och då barnet inte mår väl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller längre tid, vilket påverkar amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmåga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med amning. Mödrar med låg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt än de som har hög tillit. Syftet med studien var att jämföra nyblivna mödrars tillit till sin förmåga att amma då mor och barn vårdas tillsammans respektive vårdas separerade efter förlossning.

Enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskrift AFS 1997:8 skall nattarbetande erbjudas att genomgå en medicinsk kontroll. Forskningen har visat att nattarbete är förenat med en rad effekter på hälsa och säkerhet. Risken för sömnstörningar ökar med åldern och blir ofta märkbart särskilt efter 45-50 års ålder. Nattarbetarna är en särskilt utsatt grupp. På Arbetsmiljöenheten prövas för närvarande Arbetsförmågeindex som utvecklats vid Institutet för Arbetshygien i Helsingfors.

Palliativ vård ges till personer som har fått en icke-botbar sjukdom och sjukvården inte längre kan erbjudas en kurativ behandling. Detta påverkar patienternas existens och de lider av fysisk och psykisk smärta, existentiella frågor och andliga funderingar. Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters lidande och undersöka vad de upplever ger lindring. En litteraturöversikt gjordes och artiklar söktes i databasen Cinahl. Elva kvalitativa artiklar med fokus på lidande och palliativ vård valdes ut och användes till resultatet.

En person som omfattas av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet kan under vissa förutsättningar bli ersatt av det allmänna för gränsöverskridande vård, det vill säga för utgifter för tand- eller sjukvårdsbehandlingar som erhålls utomlands. Det gäller främst inom Europa, men även för vissa utomeuropeiska länder, de så kallade konventionsländerna. Formerna för ersättning ser olika ut. Ibland krävs att förhandstillstånd beviljas för att ersättning skall utgå. Personen kan bli ersatt före eller efter genomförd behandling och olika regelsystem tillämpas när ersättningen bestäms, till exempel förordning (EEG) nr.