Underso?kningen syftar till att beskriva den teoretiska och den praktiska interna kommunikationen pa? Systemair AB, med fokus pa? kommunikationsprocessen vid nylanseringar, upphittade fel i dokumentation samt reklamationer. Fra?gesta?llningarna jag anva?nt a?r: Hur ser kommunikationsflo?det ut teoretiskt? Hur fungerar det i praktikenFo?r att fa? fram ett resultat har jag dels studerat fo?retagets skriftliga rutiner, och dels anva?nt mig av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Jag har intervjuat totalt 12 ansta?llda pa? 6 olika avdelningar som pa? ett eller annat sa?tt bero?rs i en eller flera av de utvalda processerna.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns g?llande en mer v?xtbaserad kost, med s?rskilt fokus p? konsumenters uppfattningar om n?ringsinneh?llet. Definitionen av konsumenter i denna uppsats ?r individer som konsumerar k?ttsubstitut utan n?got krav p? regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner f?r diverse f?retag av k?ttsubstitut. K?ttsubstitut n?mns i denna studie och definieras som texturerat v?xtbaserat protein och halvfabrikat.

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare.

Budget Àr i mÄnga företag den framÄtblickande delen av ekonomistyrningen. Den utgör ofta den framtida planeringen och förmedlar vÀgen fram till de uppstÀllda mÄlen. Under senare tid har kritik riktats mot bÄde det traditionella och ?moderna? budgetsynsÀttet. Vissa kritiker anser att problemen emellertid inte beror pÄ budget i sig utan istÀllet pÄ det sÀtt som den anvÀnds pÄ.

Background: Research about capital budgeting is under constant development. Several researchers developed the research about capital budgeting late in the 20th century. This development shows how companies' internal and external factors and other circumstances have an impact on companies? capital budgeting practice. It has also been shown that there are links between companies capital budgeting and their growth.

Corporate Social Responsibility (CSR) Àr det arbete som företag Ätar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhÀlle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan pÄ omgivningen. I smÄ och medelstora företag (vidare kallat SMEs) Àr CSR-arbetet inte lika vÀl utforskat. Syftet med detta arbete Àr att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus pÄ enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna vÀlgörenhet, samhÀllet, miljön samt leverantörer.

Regelverket för offentlig upphandling hÄller för nÀrvarande pÄ att förÀndras. Det Àr direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförÀndring Àr att omvÀrlden har förÀndrats, vilket innebÀr att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling Àr nödvÀndiga. Bland de nyheter som Äterfinns i direktiven Äterfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den sÄ kallade konkurrensprÀglade dialogen. Förfarandet Àr avsett att tillÀmpas vid situationer dÄ det inte Àr möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krÀvs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.

VÄrt examensarbete har genomförts pÄ företaget Electrolux Laundry Systems (ELS) logistikavdelning, Logistics Center Ljungby (LCL).  Under det senaste Äret har företaget haft motgÄngar vid ett IT/IS-projekt inom sin logistikavdelning (LCL). Uppsatsen har sÄledes syftat till att beskriva och analysera varför IT/IS-projektet har avstannat, och ej nÄtt implementering. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn en, i stort sett, kvalitativ ansats dÀr primÀrdata har insamlats genom metoder sÄsom intervjuer och deltagande observationer medan sekundÀrdata inhÀmtats i form av dokumentundersökningar och offentliga dokument. Resultatet av studien har utgjorts av deltagande observationer pÄ fallföretagets logistikavdelning, LCL, samt intervjuer med olika verksamhetsnivÄer. Detta har pÄvisat bristande kommunikation och direktiv samt fallföretagets brister i förstudiens utförande vad gÀller förankring av projektet, planering av tid, resurser och kostnader samt formulering av krav.

Outsourcing has grown more so than any other sector of IT services. According to a research by the analytic company Gartner soon four of ten jobs in the IT sector will be outsourced. For a nation like Sweden that means about 40,000 jobs going abroad. Business managers look to outsourcing as a means of reducing their operating cost and their need for capital spending. Companies turn to outsourcing to save money and seek expertise outside.

I Àgarledda företag bestÄr styrelsen oftast av Àgaren sjÀlv eller av familjemedlemmar. Styrelsearbetet och styrelsens roll Àr ofta bara en formalitet. Flera författare pÄpekar vikten av att fÄ in externa ledamöter i styrelsen för att fÄ en aktiv styrelse och att fÄ tillgÄng till fördelarna med den service, resurser och kompetens som en utomstÄende person kan ge. Anledningar till att inte ta in externa ledamöter hos Àgarledda företag kan vara rÀdslan att förlora inflytandet över företaget eller att den externa ledamoten inte förstÄr företagets konkurrenssituation. Syftet med studien har varit att undersöka de företag som har tagit in externa ledamöter i styrelsen. Det som har undersökts Àr vilken kompetens som anskaffats och vilken roll den externa ledamoten har haft i styrelsen, samt om antalet anstÀllda gett upphov till anskaffandet av externa ledamöter.

Startskottet för den Europeiska MonetÀra Unionen (EMU) gick den 1 januari 1999, dÄ infördes den gemensamma valutan euro i 11 europeiska nationer. I Sverige röstades om ett medlemskap den 14 september 2003, omröstningen resulterade i att Sverige valde att stÄ utanför EMU. Vi har varit intresserade av att se hur det svenska utanförskapet pÄverkat företagen i Sverige. Syftet med denna uppsats blev sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna av Sveriges utanförskap har blivit pÄ de svenska smÄ- och medelstora företagen som idkar handel i EMU-omrÄdet, samt hur deras konkurrenssituation pÄverkats. I uppsatsen har vi valt att utifrÄn fyra företags perspektiv undersöka hur de pÄverkats och vilka faktorer som haft inverkan pÄ deras konkurrenssituation i och med det svenska utanförskapet.

In 2014-2015 a large-scale Ebola epidemic occurred in West Africa. The Swedish Civil Contingencies Agency was given the order to conduct the Swedish response. The purpose of this case study was to investigate the impact on project planning of the three factors: the nature of the crisis, political initiative and developing countries. In this case study the crisis was an epidemic, and the project was initiated by the Swedish Government and conducted in two developing countries. The results were intended to contribute to developed understanding and recommendations for future project managers in similar projects.

MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.

Bakgrund: Alla organisationer anvÀnder sig mer eller mindre av prestationsmÀtning i nÄgon form. Utan det Àr det svÄrt att veta hur det gÄr. PrestationsmÀtning Àr utformat pÄ olika sÀtt beroende pÄ företagets storlek, kontroll och mÄl. Företag har olika anledningar till att mÀta prestation, allt frÄn stöd till implementering av strategi till att motivera anstÀllda. SÄledes Àr det viktigt att utforma ett prestationsmÀtningssystem med nyckelmÄtt som passar den egna verksamheten och dess syfte.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vilka prestationsmÄtt som vÀljs samt hur de anvÀnds i tillverkande företag.Metodval: Arbetet bestÄr av en fallstudie av en enhet i ett multinationellt företag inom pappersindustrin.