Syftet med den hÀr studien var att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur arbetet med personlig försÀljning kan beskrivas i smÄ och medelstora företag. Syftet nÄddes genom att undersöka försÀljningsprocessen och de olika rollerna inom försÀljning. För att nÄ studiens mÄl utförsdes fallstudier pÄ fyra svenska smÄ och medelstora företag inom livsmedelsindustrin. Personliga intervjuer genomfördes med representanter för Jonssons Chips, BergnÀsets Bageri, Polarica och Piteortens Chark. Resultaten frÄn den hÀr studien visar att existerande teorier inom personlig försÀljning inte alltid passar för att beskriva personlig försÀljning i smÄ och medelstora företag.

Uppsatsens syfte Àr att utröna om dagens medelstora kassor har för srora kassor. Intervjuer med finanschefer pÄ olika företag samt en banktjÀnsteman angÄende företagens hantering av likvida medel..

AffÀrssystems-implementationer Àr kostsamma och det Àr i den fasen som flest misslyckanden sker. MotstÄnd frÄn de potentiella anvÀndarna Àr den största anledningen till att implementationerna misslyckas. En sektor som Àr sÀrskilt intressant Àr smÄ och medelstora företag inom den tillverkande industrin eftersom de har begrÀnsade resurser i form av tid, kompetens och pengar vilket utgör ett hinder vid införande av ett nytt system och det Àr viktigt att förstÄ vilka problem som kan uppkomma. VÄr frÄga Àr sÄledes: Vilka orsaker till anvÀndarmotstÄnd kan det finnas vid en implementering av ett nytt affÀrssystem? Vi har gjort en kvalitativ undersökning pÄ tre olika företag inom ovan nÀmnda sektor dÀr vi har gjort personliga intervjuer med anvÀndare, ledning och projektledare.

Situationsteorin inom ekonomistyrning vÀxte fram pÄ 1970-talet. Tanken som föddes var att vad som Àr en effektiv organisation bestÀms av situationen. Styrningen skulle anpassas efter organisationens egenskaper och omgivning, för att bli sÄ effektiv som möjlig. Situationsteorin Àr en reaktion mot tanken att det finns ett bÀsta sÀtt att styra alla företag. Teorin vÀxlar tyngdpunkt frÄn betoningen pÄ denna rÀtta vÀg till det beror pÄ.

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Titel: Riskhantering inom smÄ till medelstora företag.Problem: Olika sorters risker kan förekomma och pÄverka företag dÀrför stÀlls frÄgan hur hanteringen av dessa risker sker inom smÄ till medelstora företag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur smÄ till medelstora företag hanterar risker.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod ligger till grund för uppsatsen. Intervju har anvÀnts för att införskaffa nyttig information i undersökningssyfte. Intervjuer frÄn respondenterna har sammanstÀllts, sammanfattats och analyserats.Resultat: Företagen i uppsatsen har en god riskhantering. De risker som de sjÀlva inte kan hantera outsourcas till riskhanteringsspecialister.Problemet Àr att kostnaderna inte ska överstiga vinsterna med hanteringen. Företagen har dock hittat en bra balans dÀr.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Denna studie fokuserar pÄ och ska utreda informationssÀkerhet hos smÄ och medelstora företag samt vilka faktorer som pÄverkar dem. Hot och risker med avseende till information pÄ företag har ökat de senaste Ären vilket resulterar i att företagen mÄste öka sin sÀkerhet för att eliminera dessa. Uppsatsen visar att de flesta undersökta smÄ och medelstora företag inte arbetar aktivt och systematiskt med informationssÀkerhet. För att utreda detta Àmne har kvalitativa intervjuer genomförts med ansvarig för informationssÀkerhet pÄ sex olika fallföretag. IntervjufrÄgorna utgÄr frÄn tre olika kontexter som ett företag kan delas in i.

Problem: Konkurser drar med sig höga kostnader pÄ olika sÀtt, och genom Ären har mÄnga försök gjorts att finna modeller som kan förutse konkurser och dÀrigenom undvika dem. NÄgra av de mest beprövade modellerna Àr Altmans olika Z-scoremodeller, som genom Ären visat olika resultat. Allt fler företag blir ocksÄ verksamma inom tjÀnstesektorn, och forskningen menar att dessa företag skiljer sig frÄn tillverkande företag nÀr det gÀller dess nyckeltal, vilket alltsÄ borde pÄverka möjligheterna att förutse konkurser enligt de modeller som idag finns.Syfte: Kontrollera huruvida Altmans ZŽŽ-scoremodell fungerar pÄ smÄ- och medelstora tjÀnsteföretag i Sverige, men Àven om korrelation mellan ett företags kreditbetyg och dess ZŽŽ-score föreligger.Metod: Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett positivistiskt synsÀtt med deduktiv ansats, och bygger pÄ kvantitativ sekundÀrdata. Analyser görs genom hypotesprövning.Slutsats: Altmans ZŽŽ-scoremodell fungerar dÄligt pÄ tjÀnsteföretag inom segmentet smÄ- och medelstora företag i Sverige. Resultatet blir detsamma, Àven om modellen tillÀmpas pÄ    tillverkande företag och handelsföretag.

Gasellfo?retag utna?mns i Sverige av Dagens Industri (2010) och enligt Glenberg (2008) som lyfter statistik fra?n Bolagsverket har 25 procent utav gasellerna lagts ner inom sex a?r. Gjerlov och Guenther (2012) menar att snabb tillva?xt kan leda till interna hinder och kompetensbrist vilket kan fa? katastrofala konsekvenser. Ceylan (2013) och Wickham (2006) menar att innovation kan ses som en strategi fo?r o?kad tillva?xt hos fo?retag.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid pÄ arbetsplatsen, vilket innebÀr att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nÄ ut med hÀlsofrÀmjande insatser till mÄnga individer. HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen innefattar oftast insatser pÄ individnivÄ som syftar till att förÀndra individers beteenden till det bÀttre, detta benÀmns ofta som friskvÄrdsarbete. Syftet med denna enkÀtstudie var att kartlÀgga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvÄrdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvÄrdsarbete mellan smÄ och medelstora företag i VÀstmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod dÀr telefonenkÀter anvÀnts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in frÄn 30 smÄ och 30 medelstora företag.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en bild över hur en controller arbetar i ett medelstort företag. Studien har genomförts med en fallstudie av tvÄ företag över en tre veckors period. Studien visar att controllers i medelstora företag har mÄnga olika arbetsuppgifter. Controllern tenderar att arbeta med redovisning och den framtida styrningen av företaget har en lÀgre prioritet. Hursomhelst har vi funnit att en controller i ett medelstort företag har fler arbetsuppgifter Àn vad litteraturen beskriver att en controller har.