Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska Medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av Medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av Medborgardeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för Medborgardeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt deltagande.

Syftet med kandidatarbetet är att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att få ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan användas och hur de har använts vid planeringen av ett nytt område. Arbetet försöker att med hjälp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstå den typ av Medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen är obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna får vara med i planprocessen från början, desto större och bättre beslutsunderlag vilket ofta leder till färre överklaganden.

Syftet med kandidatarbetet är att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att få ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan användas och hur de har använts vid planeringen av ett nytt område. Arbetet försöker att med hjälp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstå den typ av Medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen är obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna får vara med i planprocessen från början, desto större och bättre beslutsunderlag vilket ofta leder till färre överklaganden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, diskutera och bidra till kunskapsutvecklingen kring vilken inverkan tillfälliga interventioner kan ha på stadsutvecklingen. Fokus ligger på hur Medborgardeltagande och planerarens olika roller i stadsutvecklingsprocesser kan påverkas. Tillfälliga interventioner används i uppsatsen som en benämning på de åtgärder som genomförs med en klar avsikt att vara tillfälliga och att intervenera med människor i deras livsmiljö. Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ studie och med ett induktivt synsätt, där den studerade verkligheten ligger till grund för slutsatserna. Diskussionen baseras på en litteraturstudie, som skapar en djupare förståelse för begreppen tillfälliga interventioner och Medborgardeltagande, samt en fallstudie av Malmö stads försök på Södra Förstadsgatan, där delar av gatan tillfälligt stängts av för motortrafik. Försöket kan ses som ett lokalt exempel på ett globalt fenomen, med en ökad fascination för tillfälliga interventioner som en del av stadsutvecklingen. I uppsatsen beskrivs det dualistiska förhållande som råder mellan planerarens tilldelade makt och den maktförskjutning som ökat Medborgardeltagande förutsätter.

Detta examensarbete är en utredande uppsats som behandlar och jämför Medborgardeltagandet i två stora infrastrukturprojekt, Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. Demokratiseringen av Sverige tillsammans med Medborgardeltagandets utveckling har förändrat synen på samhällsplaneringen under 1900-talet. Den strikta rationella planeringen har med tiden utvecklats mot att i allt högre grad engagera både enskilda medborgare och privata aktörer i planeringsarbetet. Politikernas och planerarnas sätt att arbeta med Medborgardeltagande har därmed behövt anpassas till de nya förhållningssätten och kraven medborgarna ställer. Den historiska framväxten tillsammans med ett antal planeringsteorier och demokratimodeller är uppsatsens utgångspunkter.

Detta examensarbete är en utredande uppsats som behandlar och jämför Medborgardeltagandet i två stora infrastrukturprojekt, Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. Demokratiseringen av Sverige tillsammans med Medborgardeltagandets utveckling har förändrat synen på samhällsplaneringen under 1900-talet. Den strikta rationella planeringen har med tiden utvecklats mot att i allt högre grad engagera både enskilda medborgare och privata aktörer i planeringsarbetet. Politikernas och planerarnas sätt att arbeta med Medborgardeltagande har därmed behövt anpassas till de nya förhållningssätten och kraven medborgarna ställer. Den historiska framväxten tillsammans med ett antal planeringsteorier och demokratimodeller är uppsatsens utgångspunkter.

Den här uppsatsen syftar till att redogöra för hur problematiken kring världens slumområden kan hanteras. Uppsatsens fokus ligger på hur Medborgardeltagande används i slumuppgraderingssammanhang. I undersökningen presenteras teorier och förhållningssätt inom ämnet och dessa används för att jämföra och diskutera två slumuppgraderingsprojekt där Medborgardeltagande har förekommit. Uppsatsens resultat erhålls genom litteraturundersökning av två utvalda projekt samt av generella beskrivningar av Medborgardeltagande och slumuppgradering. De två projekten är valda baserat på hur väl Medborgardeltagandet finns dokumenterat. Projekten jämförs huvudsakligen utifrån Nabeel Hamdi och Reinhard Goethert teori om Medborgardeltagande. Det ena projektet som presenteras i uppsatsen är ett slumuppgraderingsprojekt från Medellín i Colombia.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som fem läromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Undersökningen ämnar också presentera bakomliggande faktorer till det ämnesinnehåll och plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgångspunkt tidigare forskning. Materialet har analyserats utifrån en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehållsanalys.                                 Resultatet av denna studie visar att läroboksförfattarna ägnar minimal uppmärksamhet åt kvinnorna när det gäller bild och textinnehåll. Resultatet visar också på läroboksförfattarna brist på kunskap att uppmärksamma kvinnliga perspektiv i buddhism vilket medfört att läromedlen är genusmässigt bristfälliga..

Vanligt förekommande i planprogram är målet att skapa social hållbarhet. Definitionen av begreppet är bred och ofta utan konkreta strategier. Tolkningsutrymmet skapar problem, som i sin tur kan göra att begreppets inverkan urholkas. Den här uppsatsen fokuserar på hur social hållbarhet uppnås genom den fysiska planeringen men också genom den mänskliga påverkningsfaktorn. Strategier för fysisk miljö pekar bland annat på vikten av mötesplatser, stråk, jämn fördelning av funktioner och institutioner samt överbyggande av barriärer. Resultatet i uppsatsen visar också att social hållbarhet till stor del är beroende av människors delaktighet och engagemang. I planprocesser praktiseras detta ofta i form av Medborgardeltagande, med bland annat dialoger och workshops.

Medborgardeltagande brukar anses vila på en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krävts på större utrymme i den svenska lokala politiken. Men Medborgardeltagandet är inte helt oproblematiskt och innehåller en del kända nackdelar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån skrivna teorier kring Medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av Medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna är applicerbara på fallstudien, bland annat vad gäller klassiska negativa aspekter som helhets- och jämlikhetsproblematiken. Undersökningen visar också att både medborgarnas och det representativa kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av Medborgardeltagandet görs synliga.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete är att jag som student på magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete är ett utredande arbete av Medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet är att studera om och hur planprocessen påverkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet är även att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som använt sig av ett ambitiöst upplagt Medborgardeltagande, både innehåller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete är att jag som student på magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete är ett utredande arbete av Medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet är att studera om och hur planprocessen påverkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet är även att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som använt sig av ett ambitiöst upplagt Medborgardeltagande, både innehåller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig. Mitt examensarbete har följande uppdelning: ? En teoridel där jag beskriver Medborgardeltagandets förutsättningar, med bland annat planeringsteori, plansystemet, PBL etc.

Att samhället förändras och utvecklas är oundvikligt, men att delta i förändringen är frivilligt. I vilken utsträckning medborgarna deltar, och tillåts delta påverkar såväl legitimiteten i besluten som fattas som förtroendet för tjänstemän, politiker och beslutsfattare. Målet med denna uppsats är att undersöka hur Medborgardeltagandet i svensk stadsplanering har utvecklats samt att titta närmare på planerarens förhållande till deltagandet. På så sätt undersöks medborgarnas roll i stadsplaneringen samt planerarnas roll i demokratiprocessen.Studien genomförs genom en kvalitativ studie baserad på litteraturstudier. Uppsatsen tittar närmare på vilka förutsättningar som finns för deltagandet samt vilka verktyg som kan användas i dialogen med medborgarna.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, Medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun.

Uppsatsen analyserar samråds- och dialogprocesserna vid planeringen av Väsjöområdet i Sollentuna kommun ur ett miljörättviseperspektiv, för att utreda hur dessa processer kan förbättras i att inkludera underrepresenterade grupper. Uppsatsen utreder även vilken syn på natur och miljö som förmedlas vid dessa processer och vad det får för påverkan på vem som ska involveras. Studien har utförts i form av en fallstudie där informanter från Sollentuna kommun intervjuats och dokument rörande exploateringen av Väsjöområdet studerats. Uppsatsens teoretiska ramverk består av miljörättvisa och Medborgardeltagande. Den geografiska avgränsningen för uppsatsen utgår från de upprättade detaljplaneområdena gällande Väsjöområdet och tiden mellan juni 2006 och våren 2014.