Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

Studien utgör en analys av Malmö stads samråd vid översiktsplaneringen efter kriterier som tas fram ur FN: s Habitatagenda. Habitatagendan är den internationella överenskommelsen för en hållbar utveckling inom samhällsplanering. Social hållbarhet innebär goda möjligheter till inflytande för den enskilde och för ideella föreningar. Sverige är en del av ett globalt sammanhang och samarbetar genom FN på en mängd områden, däribland medborgarinflytande och fysisk planeringDe svenska arbetsmetoderna och målsättningarna följer emellertid inte alltid de internationella överenskommelserna. Analysens undersöker hur väl Malmö stads samrådsprocess i översiktsplaneringen överensstämmer med Habitatagendan och hur samrådsprocessen kan utvecklas för att skapa bättre möjligheter för ett lokalt inflytande.

Vid framtagande av en plan eller olika typer av förslag sker en komplicerad och ibland omständlig process som kan ta alltifrån dagar till år att genomföra. En del av den processen är insamlandet av synpunkter från en specificerad målgrupp. Insamlandet av synpunkter är viktigt i planarbete, främst för Sveriges kommuner men även i andra sammanhang där det dock inte sker lika frekvent. Detta arbete är baserat på litteraturstudier, studier av svenska webbplatser samt en undersökning genomförd bland ett urval av Sveriges länsstyrelser, kommuner och företag inom GIT-området. Syftet med arbetet är att få inblick i intresset och behovet av ett användande av Interaktiva karttjänster för insamling av synpunkter vid olika typer av planprocesser samt undersöka utbudet av dessa tjänster.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, Medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrån den fysiska planerarens roll och ett socialt hållbarhetsperspektiv. Arbetet vänder sig främst till de som studerar eller arbetar med samhällplanering av något slag, men kan även vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..

Brukarmedverkan omfattas av flera begrepp som till synes verkar betyda samma sak. Uppsatsens syfte är att analysera dessa begrepp men även att undersöka hur brukarmedverkan på allmänna platser fungerar..

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om Medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om Medborgardeltagande.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter.

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om Medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om Medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och där vissa kvarter inte bara passeras förbi obemärkta utan även ger invånarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras därefter utifrån både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. Här skall man tydligt kunna se hur väl planförslaget uppfyller sitt syfte.

Satsningar på sociala faktorer inom samhällsplanering får idag ofta ge vika för kvantitativa, i huvudsak ekonomiska, faktorer. Segregationen i många städer ökar och ett stort antal individer hamnar i ett livslångt utanförskap. Syftet med uppsatsen är att analysera strategier inom fysisk upprustning som ökar den sociala integrationen och minskar utanförskapet i socialt utsatta områden. Utifrån den medicinske sociologen Aaron Antonovskys teori KASAM (Känsla Av SAMmanhang) studeras den satsning som drivs av det kommunala fastighetsbolaget Telge Hovsjö i miljonprogrammet Hovsjö i Södertälje. Teorin utgår från hur en individ upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till sin omgivning. I Hovsjö har Telge Hovsjö och de boende arbetat aktivt för en fysisk och social utveckling i området.

The purpose of this study is to explore the factors affecting an individual's working life mobility and how this mobility is perceived by the individual. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Castells', Giddens' and Bauman's theories of modern society and employment in relation to the individual. The study concludes that external circumstances in combination with internal driving forces are the reasons behind changing careers. The process is predominantly perceived as positive, especially education tends to strengthen self-identity. Work in general is regarded as important for a person's identity and new career changes are expected in the future..

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.

Detta examensarbete behandlar ämnet Medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frågan om hur man kan få med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla människor i samhället har rätt att framföra sina åsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter är lika viktiga som näringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, måste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag är det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelålders män.

Idag pratas det väldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att någon ska se oss för att vi ska känna oss trygga. Därför ökar beståndet av t ex. övervakningskameror.

Detta examensarbete behandlar ämnet Medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frågan om hur man kan få med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla människor i samhället har rätt att framföra sina åsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter är lika viktiga som näringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, måste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag är det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelålders män. I Sverige har vissa personer i särskilda medborgargrupper sämre förutsättningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel på sådana grupper är; ungdomar, äldre, kvinnor, lågutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina åsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har väsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan få information och ges möjlighet att lämna synpunkter på detta. 1996 gjordes ändringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..