Burger, M B & Dizdarevic, J. ?Vi var som isolerade öar?- En fallstudie utifrån ett medarbetarperspektiv om effekter av konkreta förbättringsarbeten gjorda på Centralsjukhuset i Kristianstad, Barn- och ungdomsmottagning. C-D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling 30hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Socialt arbete 2010. Utgångspunkten i vår fallstudie har varit att studera effekter av utvecklingsprogrammet ?Bra mottagning? som utfördes på Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK), Barn- och ungdomsmottagning mellan åren 2006- 2008 utifrån ett medarbetarperspektiv.

Det fanns studier som i början av 80-talet visade på kvalitetsfel i byggandet. Idag måste varje projekt i Sverige upprätta en projektspecifik kvalitetsplan som bland annat innehåller krav på att varje projektör ska göra egenkontroller och redovisa dem. Det finns även studier som visar att felkostnader under produktionen uppgår till mellan 3,5 - 6,5 %. I JM AB finns idag system för kvalitets¬säkring i en kontrollplan. Denna kontrollplan innehåller bland annat arbets¬beredningar och egenkontroller.

Det råder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppnakontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ettgrundläggande element i framgångsrika organisationer. Då användandet avöppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom området.Syftet är att utifrån ett arbetspsykologiskt perspektiv undersökamedarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus på den verbalakommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom åttadeltagare i Downs & Hazens (1977) Communication SatisfactionQuestionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna uppleveren öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den även som ettstörningsmoment. Lagandan upplevs som stark och främjande av denindividuella och organisatoriska prestationen.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat.Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation.Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

Dagens ledord skulle kunna sägas vara förändring. Medarbetare börjar och slutar sina anställningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats där medarbetarnas lärande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir därigenom något att fokusera på, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lärandemiljö för medarbetarna står därför i centrum för att möjliggöra för deras livslånga lärande. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet samt hur förutsättningar för lärande uppstår och skapas blev syftet med studien således att få förståelse för chefens betydelse för lärandemiljön på en nyetablerad arbetsplats.

Titel: Samverkan inom äldreomsorgen ? Konstruktiva möten eller tråkiga måsten?År 2007 Antal sidor: 35________________________________________Syftet med undersökningen var att undersöka om och hur samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare inom äldreomsorgen ger medarbetarna möjlighet att påverka sin arbetsplats och sin arbetssituation samt om det fanns områden inom samverkan som kunde förbättras. Ledarskapet på enheterna är så intimt förknippat med samverkan och medarbetarnas möjlighet till påverkan vilket gjort att även det har fått en roll i denna undersökning. Undersökningen, som bestod av riktade öppna intervjuer, genomfördes med sex respondenter som arbetade på tre olika arbetsplatser. Respondenterna var personer som arbetade i den direkta omvårdnaden som undersköterskor eller vårdbiträden.

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003).

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat. Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation. Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

I dagens konkurrenssamhälle bestäms framtiden för företag av medarbetarnas produktivitet och prestation. Syftet med denna studie var att undersöka hur strategisk ekonomistyrning kan påverka försäljning av tjänster inom finansiell sektor. Fokus låg på att ta reda på hur eventuella skillnader i styrningen kunde påverka försäljningsresultatet. Ekonomistyrning är ett mångfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande. Studien genomfördes som en fallstudie på ett tjänsteföretag verksamt inom finansiell sektor.

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som påverkar individens vilja till intern rörlighet, ett område som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt har vi med hjälp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhållanden och inställning påverkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtänkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhållning, och ett vi och dom-tänkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebär vissa hinder för rörligheten.

Följande kandidatuppsats i personalvetenskap syftar till att undersöka vilka förutsättningar fördelaktighet anställda i en svensk grossistverksamhet har vid förändringsarbete. För att uppnåsyftet har dessa forskningsfrågor använts: ?Hur ser anställda i en grossistverksamhet pådelaktighet i förändringsarbete??, Hur ser de organisatoriska förutsättningarna för delaktigheti förändringsarbete ut för anställda i en svensk grossistverksamhet? samt ?Vilka försvårandeomständigheter och förhållningssätt för delaktighet finns hos anställda igrossistverksamheten??. För att besvara frågorna har teori om organisationsformer,delaktighet i organisationsförändringar och livsmål använts. Teorin har kompletterats ochproblematiserats genom tidigare forskning av bland annat Geraldine O?Brien och WilliamPasmore & Mary Fagans.

Kompetenskraven i samhället och på företag som vill vara konkurrenskraftiga ändras och det blir viktigt för företagen att satsa på lärande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förändringarna, undvika stress och ohälsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det är många komponenter som ska spela inför att ge effekt på medarbetarnas lärande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fått stor betydelse när det gäller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen är att undersöka arbetstrivselns betydelse för lärande på arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av sex medarbetare och en chef på ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Efter millennieskiftet har det gjorts mycket få undersökningar om skogarbete. De få forskare som idag velat bedriva studier inom detta fält har haft svårt att få finansiering. Ett sätt att driva studier inom området är att göra examensarbete. Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om hur skogsvårdsarbetarnas arbetsmiljö ser ut dag, vilken typ av personer som jobbar i våra skogar och skogsvårdsföretagen ser ut. Syftet är också att utreda ifall en planteringsbroschyr som Södra gett ut på medarbetarnas hemspråk gett något resultat.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.