Den här uppsatsen skriver vi i syfte att undersöka vad företagen, som vi har valt ut, vidtar för åtgärder för att förbättra hälsan hos sina medarbetare. Vi kommer att jämföra företag som har medarbetare med högre respektive lägre utbildningsnivå för att se om företagen satsar lika mycket på medarbetarnas hälsa.Vi har utgått ifrån ett induktivt arbetssätt och vår uppsats bygger på en kvalitativ undersökningsmetod. Uppsatsen baseras på intervjuer från fyra olika företag i Kalmarregionen; Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Länsförsäkringar Kalmar län, Guldfågeln AB och HS Städservice AB. Intervjuerna har till största delen varit personliga, eftersom vi ville se hur deras arbetsmiljö faktiskt såg ut i verkligheten.En av de största skillnaderna mellan hög- och lågstatusföretagen är, enligt oss, att lågstatusföretagen överlämnar det mesta av ansvaret, gällande den personliga hälsan, till varje enskild individ jämfört med högstatusföretagen som, vi menar, tar betydligt större ansvar för att upprätthålla en god hälsa hos medarbetarna..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur konflikthanteringsarbetet fungerar vid SSAB i Luleå samt om mål och strategier för detsamma förmedlas på ett sätt som motiverar medarbetarna att arbeta målinriktat med konflikthantering. Examensarbetet fokuserar endast på mellanmänskliga konflikter inom en specifik arbetsgrupp. Genom abduktiv metod där halvstrukturerade intervjuer utgjorde en grund för en enkätundersökning till medarbetarna, besvarades frågorna: Hur upplever medarbetarna att konflikthanteringen fungerar? Är SSAB:s mål och strategier förmedlade på ett sätt som främjar medarbetarnas motivation att arbeta målinriktat med konflikthanteringen? Resultatet visade att SSAB inte har några mål eller strategier för konflikthantering som är gemensamt för hela organisationen. Ansvarig chef vid den arbetsgrupp som var mål för undersökningen visade sig ha en målsättning med konflikthanteringen samt en strategi för hur arbetet ska genomföras.

Arbetsplatsträffar inom Luleå kommun har syftet att öka medarbetarnas inflytande samt ansvarstagande på den egna arbetsplatsen. Träffarna ska ses som ett verktyg att förankra ledarskapet samt att få fram medarbetarnas kompetenser. I detta examensarbete användes ledarskapsteori, Antonovskys (2011), känslan av sammanhang, samt Maslows (1987) behovstrappa för att undersöka medarbetarens upplevelser av arbetsplatsträffarna. Frågeställningarna är: Hur genomförs mötena? Hur upplever medarbetarna arbetsplatsträffarna och bidrar de till motivation? Tio semistrukturerade intervjuer gjordes med medarbetare inom Luleå kommun och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Syftet med denna uppsats är att jämföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om rådande styrform, kommunikationsklimat och feedback. Syftet är även att identifiera vilka aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som ledningen anser vara viktiga för att medarbetarna skall uppleva arbetstillfredsställelse och prestera goda resultat. Vi har även identifierat olika aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som kan kopplas mot medarbetarnas arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer. Slutligen har vi identifierat om olika grad av osäkerhetstolerans och självtillit hos medarbetarna påverkar arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie på en ekonomiavdelning.

Arbete och hälsa är centrala ämnen i dagens samhälle och det ställs högre krav på anpassning och flexibilitet för människorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osäkerhet i samhället och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag på folkhälsan (Folkhälsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom området har visat att miljön på vår arbetsplats i hög grad kan påverka individens hälsa då en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och känsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress är viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta område. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har på medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Integrationen är väldigt kritisk för företagsfusioner, då det är där värdeskapandet sker. Det finns en uppsjö av teorier om hur integrationen ska bedrivas. Men trots det misslyckas en stor andel av företagsfusioner att skapa ett ökat värde. Kommer råden från teoribildningar verkligen till användning, då det är så många som misslyckas? I den här uppsatsen har vi tagit fäste på tre konkreta råd kring lyckad integration vid företagsfusioner, som rör tidig integrationsplanering, HR-avdelningens involvering och medarbetarnas involvering i integrationsarbetet.

Forskning har visat att vilken typ av kontorsmiljö ett företag har påverkar medarbetarnas välmående och arbetstillfredsställelse. Det har även påvisats ett samband mellan arbetstillfredsställelse och de anställdas produktivitet. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur införandet av ett aktivitetsbaserat kontor kan upplevas av de berörda medarbetarna och hur de upplever att deras arbetssätt, arbetstillfredsställelse och produktivitet förändrats. I aktivitetsbaserade kontor är alla arbetsplatser gemensamma och medarbetarna väljer arbetsplats beroende på typ av arbetsuppgift. Studien är utförd på ett stort industriföretag i Västsverige som infört aktivitetsbaserat arbetssätt.

Allt fler organisationer bedrivs i projektform idag. Därför är det betydelsefullt att organisationer har väl fungerande projektredovisningssystem.Den här uppsatsen behandlar projektredovisningssystemet, TimeEase, hos SABO AB. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på utvärderingen av det här systemet. En utvärdering som bygger på medarbetarnas åsikter och funderingar kring TimeEase. I uppsatsen beskriver vi medarbetarnas inställning mot TimeEase och förklarar med hjälp av olika teorier varför det förhåller sig på det sättet.Uppsatsen grundar sig på intervjuer och en enkätundersökning där medarbetarna fick svara på frågor angående TimeEase.

Studiens syfte är att se på ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karakta?ren på studien var relevant för att besvara frågeställningarna. Ledare från två olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrån teorier om interkulturalitet.

Kunskapsintensiva tjänstebolags viktigaste resurs är medarbetarnas kunnande. Det är i mångtoch mycket företagets produkt och det är av stor vikt att organisationens ledarskap och kulturgrundar sig i den tanken. Att låta medarbetarnas kunskap utvecklas och överföras mellanvarandra är en konkurrensfördel som dessa bolag beror av. Mitt fallföretag är ettkunskapsföretag vars produkt beror av rådgivarnas kunskap, därför är det av stor vikt att devistas i en miljö som präglas av lärande. Min uppsats syftar till att identifiera hur kunskapöverförs och vilka faktorer som möjliggör detta.Den litteratur jag använder mig av behandlar hur organisationer kan verka för att möjliggörakunskapsöverföring och för att praktisk erfarenhetsbaserad kunskap ska spridas.

Att tänka på medarbetarnas arbetstillfredsställelse har inte alltid varit något självklart, det var vid 1950-talet som intresset för medarbetarna började bli något etablerat i samhället. Tidigare forskning inom detta ämne har haft olika synvinklar om vad som är viktigt för att medarbetaren ska känna arbetstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka hur två begrepp, arbetstillfredsställelse och stöd från chefen förhåller sig till varandra, och till lärarnas hälsa. En enkätundersökning (N=152, var av 32.8% män) utformades i syfte att undersöka gymnasielärares egen uppfattning om detta. Ett frågeformulär konstruerades av författarna med hjälp av QPSNordic och Frågeformulär om psykosocial arbetsmiljö för att undersöka de underliggande variabler om arbetstillfredsställelse.

Olika förändringsrecept har länge använts inom kommunal verksamhet i syfte att förändra och utveckla. Idag är Lean det recept som har blivit populärt inom kommunal verksamhet i Sverige. Lean i kommunal verksamhet är ett hittills relativt outforskat fenomen och för att öka kunskapen behövs fler empiriska studier i ämnet. Det saknas även forskning på hur medarbetare skapar mening i förändringsprocesser och därför finns det anledning att studera medarbetarnas upplevelser för att förstå hur de påverkas av ett recept som Lean.Studien har genomförts i syfte att, genom studier av medarbetarnas upplevelser, utveckla förståelsen för hur mening kan skapas kring Lean i kommunal verksamhet. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring Lean samt öka den empiriska kunskapen kring receptet i kommunal verksamhet.

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett arbetsgivar- såväl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriärmöjligheterna upplevs på det studerade företaget. Vi vill även bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn på sina karriärmöjligheter påverkar deras intentioner att stanna kvar på företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser på medarbetarnas karriärmöjligheter i relation till beslutet att stanna på företaget.Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktäriserar de interna karriärmöjligheterna som aningen mer omfattande än vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen på att det finns möjligheter att utveckla och förbättra de interna karriärmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet återkommande faktor, som också visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriärmöjligheter är kompetensutveckling.

Ledarens roll förutom att styra verksamhetens uppsatta mål och visioner är att se till att få medarbetarna med sig, utan dem fungerar inte verksamheten. Ledarens stil påverkar medarbetarnas välmående. Ett auktoritärt ledarskap har visat sig leda till större sjukfrånvaro både på kort- och lång sikt medan en demokratisk ledare oftare har medarbetare som mår bra, utvecklas och presterar bättre. Åtta intervjuer gjordes med ledare inom olika branscher inom näringslivet. Studiens syfte belyser ledarens tankar och agerande kring sin egen hälsa samt deras anställdas hälsa.

Bakgrund: Västra Götalandsregionen införde vårdval inom Primärvård hösten 2009. I vårdvalet infördes ett nytt ersättningssystem där ersättning gavs utifrån vårdcentralens patienters ålder, kön och vårdtyngd samt ett antal kvalitetsindikatorer som bland annat visade tillgänglighet och patientnöjdhet. Nya målsättningar skapades för primärvården och detta medförde att medarbetarna inte bara skulle utföra sitt vanliga arbete som tidigare utan även registrera rätt i systemen för att få rättvis ersättning. Dock finns problematik med att styra verksamheten med olika professioner inom sjukvården. Av tradition har medarbetarna i vården arbetat självständigt och fattat beslut.