SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen.

Under de senaste decennierna har förhållandet mellan organisation och enskild medarbetare förändrats drastiskt då man numer menar att individen är organisationens viktigaste resurs. En fråga som ökar i relevans i förhållande till detta ställningstagande är hur man ska gå till väga för att motivera den enskilde Medarbetaren till prestationer som får organisationen att nå sina mål. Ett sätt är att skapa en stark företagskultur som ökar både prestation och samhörighet bland de anställda. Tele2 är och har alltid varit ett värderingsstyrt företag vilket ursprungligen kan koppas till dess grundare och ledstjärna Jan Stenbeck. När han gick bort år 2002 uppstod en problematik inom företaget då de flesta värderingar och hela företagskulturen var kopplad till Jan som person.

Bakgrund: Vad skulle du säga om din chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som något positivt? Eller skulle du tvärtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 åren varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag använder projekt för att åstadkomma förändringar i sin organisation. Förändring kan dock stöta på hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förändra inte är motiverade, det blir därför viktigt för företag att förstå vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gången går från sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, när det gäller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill även skapa förståelse för vilka delar, dels i övergången från linje till projekt, men även under projektets gång, som är viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer.

Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om Medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering.Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde Medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Bakgrund och problemdiskussion: Belöningssystem har kommit att införas i allt flerorganisationer och syftar till att styra medarbetarna att arbeta i linje med företagetsövergripande mål. För många anställda utgör belöningar en viktig motivationsfaktor, men föratt ett belöningssystem ska vara motiverande och hjälpa till att styra verksamheten mot sinamål, krävs ett väl utformat sådant. Ett felaktigt utformat belöningssystem kan leda till direktmotsatta effekter än vad verksamheten åsyftar åstadkomma. Det är idag vanligtförekommande att bonuslöner inte sporrar rätt beteende, det vill säga inte motiverarmedarbetare att arbeta i linje med företagets övergripande mål. Det finns alltså svårigheter attkombinera kortsiktiga mål, såsom försäljning, med mer långsiktiga mål.

Under de dryga hundra år det har funnits en avdelning som handskas med det som idag kallas för HR-arbete har den nämnda avdelningen haft många roller. Från början var rollen som HR- medarbetare mer inriktad på att ta hand om och stödja medarbetarna, därefter blev rollen mer administrativ för att idag ha en alltmer strategisk inriktning. Tidigare forskning visar att dessa tre roller, och framförallt försöken att leva upp till dem, kan skapa en del problem för Medarbetaren på HR-avdelningen. Med utgångspunkt i den historiska utvecklingen är syftet med denna studie att undersöka vilken roll HR-avdelningen idag har på två olika företag. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur påtagliga är de tre rollerna i HR-avdelningens arbete? Skiljer sig uppfattningen av HR-avdelningens roll beroende på position? Hur hanterar HR-avdelningen de olika rollerna? Studien söker skapa en ökad förståelse för HR-arbetets mångfascetterade karaktär och vilka kunskaper som yrket kräver.

I och med organiseringen inom bemanningsbranschen uppstår en relation där konsulten som är uthyrd på uppdrag får två chefer att förhålla sig till. Då bemanningsföretaget är arbetsgivare till konsulten bli ledarskapet inom bemanningsbranschen ett ledarskap som sker på distans, där konsultchefen inte deltar i det dagliga arbetet. Det är här som vår studie tar vid, att undersöka konsultchefers ledarskap på ett av Sveriges största bemanningsföretag, Manpower, samt undersöka vilka konsekvenser ledarskapet får för konsultchefer och konsulter. Detta leder oss till vårt syfte: ?Att undersöka konsultchefers ledarskap på Manpower Professional?Vi har valt att presentera tidigare studier inom bemanningsbranschen och då främst inom ledarskapet.

Sjukfrånvaro, och dess orsaker har debatterats kraftigt i samhället under många år. Debatten har främst avsett långtidssjukskrivning. Denna studie har fokus på korttidsfrånvaron, vilket avser sjukfrånvaro under 15 dagar och som ligger inom arbetsgivarens sjuklöneperiod. Korttidsfrånvaron är upprepande när Medarbetaren har varit borta vid sex tillfällen under 12 månader.När möjligheterna att göra något åt livssituationen stängs (genom att kontrollmöjligheterna har minskat samtidigt som kraven ökat) återstår för många människor endast att använda korttidsfrånvaro för återhämtning, eller också går de in i utmattningstillstånd ? (Theorell, 2003: 9)Studien utgår från Medarbetarens perspektiv, och resultatet visar att de medarbetare i studien som har varit upprepat korttidsfrånvarande uppfattar Piteå Kommuns tidiga rehabiliteringsarbete på olika sätt.

Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus på de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnå syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda är främst för att skapa en bild av dagsläget samt för att få en ökad förståelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar på att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osäkerhet bland både chefer och medarbetare.

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra någonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller påverkan från omgivning. Enligt den självbestämmande teorin har medarbetare tre grundläggande behov; kompetens, självständighet och samhörighet som måste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan på en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan Medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, där den inre motivationen karaktäriseras av Medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att när ledare påverkar medarbetare att uppnå mål med hjälp av yttre motivationskällor så som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka uppfattningar om vad som gör medar-betare friska respektive sjuka på ett industriföretag i Mellansverige, att identifiera frisk- respektive sjukfaktorer samt försöka skönja bakomliggande mönster och förklaringar. Som teoretisk utgångspunkt används the Job Demands-Resources (JD-R) Model, vilken kan till-lämpas för att förutse arbetstagares sjukdom och engagemang och som en konsekvens även organisationens prestation. Frågeställningarna lyder: Vad tror medarbetarna själva ligger till grund för att sjukfrånvaron ser ut som den gör på enheten? Hur upplever medarbetarna företagskulturen när det gäller sjukfrånvaro, sjuknärvaro samt närvarokrav? Vilka mönster och förklaringar till upprepad sjukfrånvaro respektive hög frisk-närvaro framträder utifrån medarbetarnas upplevelser och utifrån JD-R modellen? Vilken uppfattning har medarbetarna själva om sin fysiska aktivitetsnivå?Metod: En kvalitativ metod har använts där 18 medarbetare har intervjuats i fokusgrupper och individuella intervjuer. Ambitionen är att förstå det undersökta fenomenet ur individens synvinkel.Resultat: Resultatet visar att deltagarna upplever flera sjukfaktorer och den största orsaken till sjukfrånvaro anses vara den stressiga miljön.

I ett samhälle där kunskap i allt större utsträckning är köpvara blir företags kompetensförsörjning allt viktigare. Att attrahera, rekrytera och bibehålla personal i linje med strategin kan göra skillnad, både för medarbetares kompetensutveckling men även organisationers resultat. Något som rör till det i arbetet med kompetensförsörjning är förvirringen kring det mångfacetterade begreppet kompetens. Det används för stort och smått och har med sin positiva klang blivit ett modeord som ytterligare spär på att det används som ersättning för andra ord som exempelvis kvalifikation.Jag har genomfört min studie på ett företag i hälsobranschen. Det finns enligt dem själva stor tillväxtpotential om man lyckas möta efterfrågan genom att leverera rätt produkter med rätt medarbetares kompetens.

Senaste årens skandaler har lett fram till en ökad fokusering på etik i näringslivet. Försök till självreglering genom införandet av olika företagsetiska regler och program blir allt vanligare. För att självregleringen inte bara ska bli en putsning av fasaden måste etiken efterlevas. Decentraliserade företagsformer gör att kraven på den enskilda individens kompetens ökar. Moraliska frågor hamnar på individnivå, vilket gör att den enskilde individen får stor betydelse för företagens framgång.