De allt plattare organisationerna i dagens samhälle har lett till att den ledarstil, eller det ledarskap, som gav framgång för ett par decennier sedan inte längre fungerar. De ständiga och snabba förändringarna i samhället har gjort det nödvändigt med ett mer flexibelt ledarskap som förutom att vara relations- och uppgiftsorienterat också måste inkludera ett förändringsorienterat beteende. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag av en organisation att med utgångspunkt i CPE- modellen undersöka ledarskapet i 5 butiker som ingår i organisationen. En enkätundersökning genomfördes med 18 Medarbetare och 4 ledare för att kartlägga hur medarbetarna upplever ledarskapsbeteendet hos sin ledare och även hur dessa ledare uppfattar sitt ledarskapsbeteende. Frågeställningarna var: Hur uppfattas det nuvarande ledarskapet av medarbetarna? Hur uppfattar ledaren sitt ledarskap? Vilka egenskaper anser medarbetarna respektive ledarna är önskvärda hos en ledare? Anser medarbetarna och ledarna att de nämnda egenskaperna finns i det nuvarande ledarskapet? Resultatet visade att samtliga Medarbetare och ledare skattade relationsorienterat ledarskap högst.

Under de tre senaste decennierna har Medarbetarens betydelse för professionella tjänsteföretag ökat eftersom individens kunskap är en av företagens främsta tillgångar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgång eftersom Medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen är det viktigt att företagsledningen i revisionsbyråerna utarbetar strategier för att behålla sina professionella Medarbetare i organisationen.Med denna problematik som utgångspunkt formulerades problemet: Vad påverkar den professionella Medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrå?Studiens huvudsyfte är att identifiera och förklara de faktorer som professionella Medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrå. Ett delsyfte är att kunna lämna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstärka och vilka som är av mindre betydelse.Studien utgår från företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjänsteföretag och teorier om vad som påverkar Medarbetaren i valet att stanna kvar på sin arbetsplats.

Under 1940 talet startade kampanjen bli inte en ?hopp-jerka?. Med kampanjen ville man få människor att stanna kvar på sina arbeten. Det fanns tidigare en norm om att man skulle arbeta på samma arbetsplats i 25 år och sedan få en guldklocka, den normen finns nu inte längre. Inom Sjöstadens kommun arbetar 5762 tillsvidareanställda (2013) fördelade på 11 förvaltningar.

Sammanfattning"Employer branding på Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga Medarbetare"Datum: 19 januari, 2011Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hållbar samhälls? och teknikutveckling, HST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Erik Ljungmark 29 januari 1980, Stina Nilsson 25 april 1983Titel: Employer branding på Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga MedarbetareHandledare: Sara MelénNyckelord: Employer branding, arbetsgivarvarumärke, företagsspecifika värdenFrågeställning: Vilka företagsspecifika värden avser Q-Med att förmedla till potentiella och befintliga Medarbetare? Vilka strategier använder Q-Med i sitt arbete med employer branding?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur det medicintekniska företaget Q-Med arbetar med employer branding, både internt och externt, samt beskriva hur deras employer branding-process ser ut.Metod: Undersökningen består av en kvalitativ fallstudie baserad på sekundära och primära källor. Insamlad primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget. Utöver fallstudien har sakkunniga inom området employer branding intervjuats.Slutsats: Studien visar att Q-Med avser att förmedla värdeorden affärsmässighet, enkelhet och nytänkande till potentiella och befintliga Medarbetare. Dessa värdeord ska återspegla Q-Meds företagsspecifika värden.

Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom området kan ett hälsofrämjande ledarskap medföra ett högt välbefinnande hos medarbetarna. Studien är genomförd med kvantitativ metod med hjälp av en enkätundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 Medarbetare från hälso- och sjukvården i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande på den undersökta arbetsplatsen.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse hur julfester fungerar som en rit för socialisering in i organisationskulturer och hur de kan upplevas ur Medarbetares perspektiv. För att göra det möjligt att undersöka detta syfte definierades tre frågeställningar: ?Hur upplever Medarbetare att organisationens medlemmar kommunicerar angående julfesten??, ?Vilken mening tillskriver Medarbetare inom organisationer julfester?? samt ?Vilken betydelse anser Medarbetare inom organisationer att julfester har??. Först presenteras vad tidigare forskning har belyst angående riter inom organisationer och socialisering och med detta som bakgrund genomfördes två fokusgruppssamtal där fyra personer inom vardera grupp fick diskutera kring deras upplevelser av julfester de tidigare deltagit på. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om situerat lärande, organisationskultur samt om riter och ritualer.

Titel: Internkommunikation ur medarbetarperspektivFörfattare: Fredrik Dahlstedt och Anders ÅkerströmHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Antal ord: 13033Sidantal: 62Syfte: Syftet för uppsatsen är att undersöka hur medarbetarna på Jordbruksverket uppleverorganisationens internkommunikation.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer.Material: Intervjuer med tolv Medarbetare från olika divisioner av Jordbruksverket.Huvudresultat: Jordbruksverkets Medarbetare är nöjda med hur internkommunikationen fungerar i dagsläget. Men de känner ett stort avstånd till Medarbetare som inte tillhör deras egen enhet och till chefer över deras egen enhetschef, vilket är ett utslag av hur New PublicManagement fungerar. Teorin om medarbetarskap stämmer väl in på hur medarbetarna uppleverinternkommunikationen på Jordbruksverket. Medarbetarna tycker däremot inte attinternkommunikationens utseende stämmer överens med Jordbruksverkets vision..

Ledarskap kan utövas på många olika sätt och en ledare kan anamma en eller flera olika ledarstilar, både positiva och negativa. Men hur upplever Medarbetare olika ledarstilar och vill kvinnor och män bli ledda på samma sätt? Ledarskapsforskning är ofta fokuserad på att undersöka vad en effektiv ledare bör ha för egenskaper och utgår sällan ifrån Medarbetarens perspektiv. Vidare behövs studier som undersöker kvinnor och mäns preferenser vad gäller önskad ledarskapsstil då det kan vara till nytta för ledare att vara medveten om hur Medarbetare av olika kön vill bli ledda. Av den orsaken studeras i den här uppsatsen ledarskap ur ett medarbetarperspektiv.

Samhället har under de senaste årtiondena inriktat sig allt mer på hälsa och välmående. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hälsopromotion, det vill säga främjande av hälsa på arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hälsopromotion används för att skapa Medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets värderingar. Anställda har intervjuats där utgångspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hälsopromotion och hur värderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret använder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra Medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli självstyrande.

Arbetet utgör en stor del av våra liv och har stor betydelse för den personliga hälsan. Hälsofrämjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan på så sätt påverka den nationella folkhälsan. Ett sätt att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att årligen genomföra individuella samtal mellan chef och Medarbetare. Frågan vi ställde oss inför studien var Om medarbetarsamtal kan ses som hälsofrämjande? Syftet var att undersöka hur Medarbetare och chefer på ett sjukhus upplever hälsofrågor i medarbetarsamtal och utifrån detta studera vilka möjligheter till lärande och förändring som finns.

Syftet med studien var att undersöka den emotionella upplevelsen av ett nytt tillvägagångssätt att minska personal i en offentlig verksamhet. En förfrågan om att frivilligt lämna sin tjänst mot en viss ersättning kommunicerades ut till alla Medarbetare inom en specifik förvaltning i en svensk kommun. Tre fokusgruppintervjuer med nio av de Medarbetare som fick ta del av erbjudandet och de fyra PA-konsulter som genomförde processen ligger till grund för studien. Data analyserades med induktiv tematisk analys och huvudresultatet visar en mycket positiv upplevelse av omställningsarbetet både hos PA-konsulter och tidigare Medarbetare. Detta tack vare den goda kommunikationen från ledningen, frivillighetsaspekten och medarbetarnas arbetströtthet. En slutsats är att information, delaktighet och upplevd kontroll leder till positiva emotionella reaktioner, i meningen att verksamheten kan undvika mycket av den oro som skapas vid organisationsförändringar och därmed behålla en god arbetsprestation hos medarbetarna under tiden för förändringen. .

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt Medarbetare upplever och lär av sitt medarbetarskap samt hur de upplever medarbetarskapets betydelse för den lärande organisationen. En kvalitativ intervjustudie med 11 Medarbetare på två olika lärosäten i Sverige har genomförts med hjälp av intervjutekniken @ography, vilket innebär intervjuer gjorda via e-post. Resultatet visar att gemenskap, samarbete, ansvar och jämställdhet upplevs som betydelsefullt. Det är även viktigt att Medarbetare är delaktiga i processen, att kompetensen tas tillvara på samt att det finns utrymme för utveckling och lärande. Att utbyta samt besitta kunskap om mer än sina egna arbetsuppgifter upplevs även som betydelsefullt.

I dagens samhälle har det blivit vanligare med att arbeta på geografisk distans. Detta medför att chefer och Medarbetare inte behöver befinna sig på samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och Medarbetares upplevelser av att arbeta på geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp Värdregionskap för att finna eventuella förbättringsåtgärder. Genom öppna intervjufrågor med tre sektionschefer och sex nationella Medarbetare som arbetar på distans söktes svar på frågorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella Medarbetaren och dennes närmaste chef som befinner sig på geografisk distans? Hur upplevs Värdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka åtgärder kan leda till förbättringar inom Värdregionen? Resultaten visar att Medarbetarens upplevelse av att ha en chef på distans gav en känsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.

Arbetsmarknaden idag är kännetecknad av förändringar, komplexitet samt att allt högre krav ställs på de företag som verkar på den. I och med denna utveckling som sker, påverkas även företaget.En av de faktorer som berörs, är företagens organisationsstrukturer. Valet av struktur eller en förvandling av strukturen, kan vara ett tillvägagångssätt att öka anpassningen till omgivningen och dess förändring.Mot denna bakgrund valde vi följande problemformulering: ? Hur påverkas Medarbetare av olika organisationsstrukturer??Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur Sveriges Television AB:s (SVT) linjeorganisation respektive Hachette Filipacchi Sverige AB:s (Hachette) matrisorganisation påverkar medarbetarna. Vi valde att behandla detta syfte genom att se på medarbetarnas motivation och trygghet och därigenom se hur detta påverkar produktiviteten.Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen har som grund, bygger påteorier rörande organisationsstruktur, motivation, trygghet samt produktivitet.Uppsatsen har innefattat personliga intervjuer med tre Medarbetare på SVT och fyra på Hachette.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur Medarbetare på Ringhals hanterar nedsatt hälsa. Ringhals har låg sjukfrånvaro vilket väckte intresset att studera medarbetarnas upplevda handlingsutrymme och närvarokrav vid nedsatt hälsa samt hur de upplever sjuknärvaro och vilka följder en eventuell sjuknärvaro har. Fem grupper intervjuades med sammanlagt 42 deltagare. Urvalet inkluderade Ringhals största avdelningar och yrkeskategorier. Sjukflexibilitetsmodellen har varit utgångspunkt för studien.