Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria leken. Vi vill även studera om pedagogerna skapar lärandesituationer för barnen under lekens gång.Vårt syfte är att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfällen och hur pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgår från två frågeställningar: Hur deltar pedagogerna vid fri lek? Skapar pedagogerna lärandesituationer för barnen i deras fria lek?I studien har vi inspirerats och använt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfällen.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.

Syftet med undersökningen var att få ökad förståelse för yrkesverksamma pedagogers användning av och inställning till utomhuspedagogik. Frågor som också ställdes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas inställning till utomhuspedagogik och hur dessa står i relation till den faktiska användningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktär, baserades på personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolår förskoleklass till år 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att använda utomhus som lärandemiljö på grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har på bland annat lärande och hälsa.

Hem- och konsumentkunskap är ett läroämne som går långt tillbaka i tiden med en start redan på slutet av 1800-talet. Då var utbildningen endast till för flickor. Genom tiden har ämnet genomgått olika faser till förändring och den senaste utvecklingen ämnet genomgick var år 2000 då ämnet fick ett nytt namn och en ny kursplan. Från att har haft benämningen hemkunskap heter det numera hem- och konsumentkunskap. Vid ombenämningen infördes nya kunskapsområden såsom konsumentekonomi, resurshushållning samt hälsa. Syftet med det här examensarbetet var att lyfta fram de tankar och förväntningar som vårdnadshavare/förälder och de unga vuxna har haft på ämnet hem- och konsumentkunskap efter avslutad grundskoleutbildning.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden.

Utomhusbelysning i staden berör många. Det är en angelägenhet för stadens invånare, fastighetsägare och politiker för att bara nämna några. Idag arbetar människor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvälls- och nattetid. Det ställer krav på belysningen, eftersom människor måste kunna ta del av staden även när det är mörkt. Det här kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan användas.

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fått svara på frågor om utevistelsen på förskolan. Syftet var att ta reda på vad pedagogerna själva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. Frågorna gällde både vistelsen i den planerade miljön på gården och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse på förskolan. Några av fördelarna som nämndes var god motorikträning och social träning. Sedan belystes även vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanåt.Minst en gång om dagen går de ut med barnen på gården och de flesta försöker komma iväg till skogen en gång i veckan.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola är det viktigt att lärare använder metoder som bygger på evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förståelse för utomhusmatematik genom att undersöka lärares och elevers attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod.Studiens resultat visar att både elever och lärare överlag ser positivt på utomhusmatematik då metoden bidrar till ett autentiskt lärande. Många lärares uppfattningar är att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik är de delar av matematiken som är lämpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsäger kursmålen i alla länder där forskning på temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, då för få evidensbaserade studier på området utförts..

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares upplevelser av att vistas i sitt personal-rum där naturrelaterade åtgärder vidtagits samt deras erfarenheter av hälsofrämjande upplevelser i naturen. Metoden som användes för att kunna undersöka forskningsfrågorna var en kvalitativ datainsamling i form av en enkät med två öppna frågor. Resultatet av en kvalitativ innehållsanalys visade att naturens positiva hälsofrämjande effekter upplevdes både inom- och utomhus. Känslan av lugn och ro, återhämtning och välmående upplevdes på grund av enskilda detaljer i personalrummet. Resultatet visade dessutom att deltagarnas positiva erfarenheter i naturen var starkt förknippade med olika sinnesintryck.

Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden.

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Genom denna undersökning ville vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleåldern ska få ett naturligt förhållningssätt gentemot naturen. Vårt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan använda den som metod i förskolan grundar sig på tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fått kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lärande genom att använda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt är att barnen befäster sina kunskaper genom konkret inlärning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlärning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen.

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos på förskolegården och innehåller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegård, där bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste länken visar resultatet på att pedagogerna inte delar samma syn på barn när det kommer till barnens lärande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig är Torr, mätt och trygg, där det framgår ett mönster som visar på att dessa faktorer är viktiga för pedagogerna när det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken Svårt och fånga, lätt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lärande, rörelse och samspel.