Att nyutexaminerade systemvetare kan utöva många olika typer av yrkesroller och att IS-disciplinen är svåridentifierad kräver en mångsidighet hos systemvetare och medför även att kompetenskraven kan variera. Denna uppsats belyser de kompetenskrav som företag ställer på nyutexaminerade systemvetare idag för att ge tips och vägledning till studenter under utbildning. Huvudpunkterna i uppsatsens teoretiska ramverk är begrepp som kunskap och kompetens samt en redogörelse för ämnesföreträdarnas olika åsikter kring IS-disciplinen ur ett utbildningsperspektiv. Vidare en kort redogörelse för det systemvetenskapliga yrket och de olika yrkesroller en systemvetare kan komma att befatta sig med. Den genomförda intervjuundersökningen visade att de mest efterfrågade egenskaperna var programmering och databaser samt personer med drivkraft.

According to some researchers, dyscalculia is at least as prevalent as dyslexia. Somewhere between 3.6-6 % of all pupils have specific mathematics difficulties named dyslexia. If this be true, it should present the most complex special education predicament by far in schools today. Despite the statistics, dyscalculia is still a rather unknown concept.The cause of dyscalculia is not yet fully analyzed. There are several theories and many researchers see similarities between dyscalculia and the special educational problem of reading and writing, dyslexia.

Forskningsrön tyder på att organisatoriska och sociala faktorer är den största anledningen till att 90 % av implementeringarna av ERP-system misslyckas. Förespråkarna för involvering av användarna för lyckad implementering är många. I denna studie har vi belyst en fallstudie i en relativt liten livsmedelsorganisation där det har studerats vikten av kommunikation och kommunikationsrutiner för att ta till sig ett nytt system samt hur detta har påverkat organisationens anställdas acceptans gentemot det ERP-system de implementerat. Denna studie visar att om kommunikation innefattar kunskapsförvaltning och kunskapsspridning kring det ERP-system som implementeras kan det innebära större acceptans hos användarna, då de får förståelse för varför saker och ting sker samt varför deras arbetsuppgifter ser ut som de gör, en kontext kring sina aktiviteter. Vi fann att kommunikationssättet, det vill säga huruvida den var formell och rutinartad eller informell, inte påverkar utfallet av användarnas acceptans gentemot ERP-systemet, så länge kontexten för aktiviteten förmedlas.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktär gällande vilka hinder som finns för lärande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte är att undersöka huruvida hinder för lärande är tydliga redan innan anställning och, om så är fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lärande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lärande att förändra sin inställning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anställningsbara" till att betraktas vara "anställningsbara".Mina frågeställningar är således:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav på arbetssökande?2. I vilken utsträckning utgör arbetsgivares krav och förväntningar hinder för arbetssökande?3.

Utgångspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga ämnen. En inledande frågeställning har rört hur utbredda sådana attityder är på grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har också undersöks attitydernas påverkan på lärandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet är genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap är vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lärande inom det naturvetenskapliga området är komplext. Den abstraktionsnivå som krävs för att lära naturvetenskap är ansträngande och kräver motivation.

Organisationer med dess ledare intresserar sig i allt större utsträckning för att ha anställda som har en balans i sin arbets- och livssituation. Ett sätt att hjälpa och stötta individen med att hitta harmoni mellan arbete och fritid är att erbjuda så kallad karriärplanering. Det traditionella sättet att jobba med karriärplanering, det vill säga individen ansikte mot ansikte med en samtalspartner, är inget nytt, men alltsedan senare delen av 1990-talet är det också möjligt att via e-learning genomföra karriärplanering. Att utifrån e-learning inhämta kunskap, kräver stor självdisciplin och prioritering av individen, och det finns både för- och nackdelar.Syftet med undersökningen var att beskriva upplevelsen av karriärplanering via e-learning, "K-modellen", utifrån ett individperspektiv. Upplevelsen fokuserar på funktionalitet i termer av upplevde återkoppling och användbarhet i termer av användarvänlighet.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Systems development methods mirror different organizational perspectives, and not all methods are formalised, but what they have in common is the purpose of structuring and supporting systems development processes. Which method would be the most suitable may be determined by the systems development context at hand, because every systems development context is unique. Information is a valuable asset in today?s organizations, and it needs to be protected against both internal and external security threats. In our essay we aspired to find and present suggestions as to how systems developers can include security in the very design based on formalised systems development methods to create systems that are better prepared to meet the security challenges of today.

Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet.Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik.

Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen.

I undersökningen presenteras skäl till att ta in en klassanalys vid utvärderingar även av den enskilda skolans verksamhet.Många undersökningar visar att det sker en social selektion vid övergången från grundskola till gymnasiet och därmed till yrkes- och studieval senare i livet. Det kan betyda att skolan endast i ringa mån, om ens alls, bidragar till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund. Denna undersökning visar att effekter av den sociala selektionen kan skönjas och att en klassanalys av verksamheten kan bidra till en förståelse av problematiken och därmed till effektiva åtgärder för utveckling.Undersökningen bygger på svaren från majoriteten av alla elever i år 5 och år 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan i en mellanstor kommun. Enkäten var en ordinär enkät för utvärdering av skolverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med tre av eleverna i år 2 på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program samt en av deras lärare.

This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher?s and student?s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejält de senaste åren och i takt med detta ökar även arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda på hur deltagare i sådana åtgärder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lärt sig skulle kunna bidra till att lättare ta sig in på arbetsmarknaden men även vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats på Pedagogiska institutionen i Lund under våren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. När vi genomförde våra intervjuer befann sig deltagarna ungefär halvvägs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen.

Today many children have limited experiences with the outdoors or nature. In most suburbs where people originate from many countries and have various ways of understanding nature is it perhaps in preschool that several children for the first time experience nature.This survey is qualitative and the main research methods are participant observations and interviews. The theories used in this study are mainly based on the thoughts of Dewey and Vygotskij as well as on ideas from outdoor education and different ways or ideas of understanding nature.The purpose with this study is to make clear in what ways nature is used by the teachers in preschool activities and how this work is done in preschools in multicultural suburbs. Questions at issue are: What way of understanding nature are the teachers trying to convey to the children? How is nature used in the ordinary outdoor activities by the preschool teachers? What are the teachers experiences of success and problems in this work?The conclusion is that nature is used in preschool activities in many ways.