Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

The aim of the study was to investigate the students´ attitudes towards mathematics, their knowledge in the subject area they find the least interesting and whether laborative/practical working methods could awaken their interest and curiosity. During our work, we have looked into previous studies regarding girls´ and boys´ attitude and performance in mathematics. We handed out surveys to students in grade 9 at a School with many people from other cultures and nationalities in Malmö in order to find the answers to our questions. The result showed that most of the students thought that the subject area "scaling" was the least interesting. The implemented action program was a laborative/practical task within the "scaling" area.

This analysis is about the fourth basic competence and how you can define it, what it includes and if it is possible to find it in the new curriculum for the Swedish high school; Gymnasiereformen -07. The analysis was focused on the following subjects; Mathematics, Social science and Swedish. The aim with this analysis has been to create a summary in the field of information literacy and to define the fourth basic competence. The analysis were focused on and delimited by the following conceptions; information literacy, digital competence and the information search process. The sources of information has primarily been taken from the field of information literacy and statements from professionals in the fields of information literacy and education.

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.

Aim: The study aims to investigate the distribution of grades between students in a practical subject and in a theoretical subject.The problem:What is the grade distribution in physical education and mathematics, with respect to gender, socioeconomic background, parental education, ethnicity, and physical activity?Method:To answer the aim of the study a quantitative method was chosen. As the collection method used was questionnaires to 620 students in the 9th grade in Stockholm. Of the 620 questionnaires, 597 questionnaires were used for the static analysis. The method of analysis used cross tables and logistic regression analysis.

The aim of this thesis is to ascertain how primary school teachers would like to improve their mathematics teaching. The central questions for this research are:In what ways do teachers want to improve their mathematics teaching?How do the teachers justify their statements?What main features can be distinguished out of the teachers answers?Three interviews and seven surveys have been used to collect information from a total of nine teachers, at one primary school. Teaching pupils from preschool to sixth grade. The results have been analysed, interpreted and discussed using a drama pedagogical perspective, inspired by a holistic approach to learning.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan.

Studiens syfte är att undersöka vilka svårigheter matematiska problemlösningsuppgifter kan vålla elever, samt hur dessa istället kan omarbetas för eleverna ska få en bättre förståelse och kunna lösa dem lättare.Datainsamlingen i denna studie har skett genom en observation vid ett lektionstillfälle där eleverna arbetade med problemlösningsuppgifter. Utifrån observationerna samt elevernas resultat valdes ett antal elever ut för en intervju. Efter intervjuerna fick eleverna lösa några omarbetade problemlösningsuppgifter som författarna till denna studie har framtagit med hjälp av de åsikter eleverna haft om uppgifterna vid intervjuerna.Resultatet har visat att eleverna fått större förståelse för uppgifternas syfte, samt fått lättare att lösa problemlösningsuppgifterna efter att de konkretiserats med hjälp av språket och att eleverna fick möjlighet att använda laborativt material..

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen användes inom kontexten av socialt arbete. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas främst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhållningssätt initierat av coachen genom olika frågeställningar och gemensamma reflektioner.

During my time as a student of education I have learnt that it is my responsibility, as a teacher, to adjust the ways in which I teach to the needs, abilities, experiences, and thoughts of each individual child. What I have not yet gained much knowledge on is how to go about finding the children?s thoughts.In this thesis I investigate the interview as a method of finding out how sixth graders think about their mathematics education. Four children were interviewed. In addition to these inter-views, as a means of giving a broader perspective to and a greater understanding of the chil-dren?s answers, one math lesson was filmed and the math teacher was interview on two sepa-rate occasions.What I found was that a number of factors seemed to influence the children?s thoughts and answers, and that their answers were most likely not always a mirror of their thoughts.

During my practice as a teacher trainee at an upper secondary school it became clear to me that many pupils have difficulties with algebra. Also in a report from the National Agency for Education (1999) you can see that the students algebra knowledge get worse and worse. I was surprised to find that many pupils seemed to get stuck on the level of attainment for the senior level of the nine-year compulsory school. As I have not studied anything about difficulties in algebra during my training to become a qualified teacher I would like to get to know more about this. I also examine why you have to study algebra in upper secondary school.

Practice of mathematical proof increase the understanding of mathematics anddevelop creativity skills, problem solving, communication, logical thinking andreasoning which are all important tools not only within the subject of mathematicsbut also important tools for the society in which we are living. The aim of this projectwas to investigate whether it is accurate that proof and proving has a subordinate rolein mathematic education in the upper secondary school in Sweden. This was done byconstructing of a digital survey that was sent to approximately 100 practicingmathematics teachers in a normal size city located in the middle of Sweden. Theresults of the survey show that the teachers consider themselves comfortable withtheir own skills in teaching proof. Paradoxically, the results also show that there is alack of teaching of proof and proving in the upper secondary school, although the newcurriculum puts more focus on proof and proving..

Syftet med denna studie är att, utifrån ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat på didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgång av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat från tidigare forskning inom samma område. Litteraturen försöker besvara frågan om hur lärare på bästa sätt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förståelse kring de matematiska sammanhangen.Vårt material består av kvalitativa intervjuer med lärare från två skolor och ett antal läroböcker. Genomgången av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att använda som grund för hela studien: allmänt lärande, matematiklärande, derivatbegreppet samt visualisering.De lärare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik.

En intervjustudie där specialpedagog och elever intervjuats med målet att få till stånd en förbättring och en förändring av specialundervisningen. En genomgång av litteratur och debattartiklar visar att vi idag på min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt skolverket och forskare. Intervjuerna ägde rum på skolan med först specialpedagog och sedan två elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte är nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna från skolverket och pojkarna känner sig marginaliserade.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.