I dagens samhÀlle handlar det mycket om att företagen mÄste se över sin effektivitet ochtillhörande mÄlfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmÄlstyrning och strategiverktyg, ger upphov till stÀndig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser pÄ bÀsta sÀttoch samtidigt ta hÀnsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet Àr enstyrmodell dÀr man med stöd av mjuka och hÄrda styrtal, det vill sÀga finansiella och ickefinansiellamÄtt, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mÄl.Det Àr med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare Àr vÀl införstÄdda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kÀrnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vÀgledande feedback, sompÄ lÄng sikt ska leda till att företaget nÄr upp till den uppsatta visionen.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad sÄ att priserna pÄ fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvÀrden. NÀr marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant dÄ den faktor som tidigare varit den starkast prispÄverkande faktorn, virket och vÀrdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetÀra nyttan, en del som inte genererade nÄgra pengar likt skogen. Tidigare forskning har faststÀllt att denna nytta kan bestÄ av ÀganderÀtt-, affektions-, natur- och rekreationsvÀrden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de vÀrderar dem. Hur en vÀrderare dÄ ska faststÀlla ett marknadsvÀrde nÀr en sÄdan stor del av vÀrdet utgörs av en kraftigt varierande faktor Àr vÀldigt intressant.Denna studie har dÀrför utrett hur vÀrderare tar hÀnsyn till dessa icke-monetÀra nyttor i sin bedömning av marknadsvÀrde pÄ skogsfastigheter.

Syftet med examensarbetet var att vi ska kunna förstÄ hur det Àr möjligt att effektivisera en orderprocess, genom att veta varför och var störningar uppkommer. Vi utförde studien pÄ Rottne Industri AB för att finna eventuella aktiviteter som pÄverkar deras orderprocess negativt och dÀrmed utnyttjar onödiga resurser. UtifrÄn att analysera resultatet och komma med förbÀttringsförslag för att ÄtgÀrda dessa aktiviteter. De aktiviteter som pÄverkar processen negativt har vi valt att definiera som tvÄ typer av störningar, vilka Àr revisioner av order samt onödigt arbete. Problemet nÀr revisioner uppkommer Àr att det startar flertalet aktiviteter inom organisationen som leder till att onödiga resurser förbrukas ineffektivt. Genom att studera teorier kunde vi komma fram till ett sÀtt att utföra kartlÀggningen. Vi gjorde kartlÀggningen pÄ plats pÄ Rottne Industri AB och hos en ÄterförsÀljare för att kunna intervjua personer med insikt i processen.

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utstrÀckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av rÄvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de Àr dÄliga pÄ att mÀta och följa upp sÄ kallade mjuka faktorer.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att kartlÀgga en virkesflödesprocess och dÀrefter undersökaförutsÀttningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. AvgrÀnsningar: Arbetet inom fallföretaget begrÀnsas till att gÀlla virkesflödesprocessen frÄn avverkning till dess att rÄvaran kommer till industrin pÄ Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker pÄ fallföretagets eg-na marker.Genomförande: Studien har genomförts pÄ fallföretagets region Iggesund.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vÄrterminen 2011 vid MÀlardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bÀrhjÀlpmedel för frakt av livsmedelspÄsar. Den frÄga som utreds Àr:GÄr det att utveckla ett enkelt bÀrhjÀlpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspÄsar, samt som konsumenten vill anvÀnda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspÄsar, Àr att de fÄr ont i fingrarna.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Det vi vÀljer att bevara som ett kulturarv baseras pÄ samhÀllets vÀrderingar och ideal. Kulturarv Àr ett val och Àven nÀr det kommer till sjÀlva förvaltningen finns flera olika vÀgar att vÀlja pÄ. Den hÀr uppsatsen utreder ett sÀtt att se pÄ landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmÀnna synen pÄ vad ett kulturarv Àr och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgÄng av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgÄr att frÄgan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förÀndrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella sÄvÀl som immateriella arv. Synen pÄ kulturarv och landskap har dessutom gÄtt frÄn att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, förÀnderlighet och aktivt bruk.

Immateriella tillgÄngar Àr i de flesta företag till mÀngden fler Àn de materiella tillgÄngarna. DÀrför har intresset för de immateriella tillgÄngarna ökat i dagens samhÀlle. Företag kan antingen vÀlja mellan att aktivera eller kostnadsföra de immateriella tillgÄngarna. Aktivering innebÀr att den immateriella tillgÄngen bokförs som en tillgÄng i balansrÀkningen. En avskrivning görs Ärligen över nyttjandeperioden.

Under en lÀngre period och fortfarande idag lÀgger mÄnga mjölkgÄrdar ner sin produktion. Samtidigt blir det allt vanligare att svenska lantbruk startar upp en ny verksamhetsgren utöver huvudproduktionen. Dock förekommer det mer sÀllan att gÄrdar med mjölkproduktion utvecklar en ny verksamhetsgren dÄ de bedriver en intensiv produktion. Författarna har valt att utgÄ ifrÄn mjölkproduktionen dÄ denna produktion intresserar författarna med sina annorlunda förhÄllanden och komplexitet jÀmfört med andra lantbruksproduktioner. Författarna vill öka sin kunskap om att bedriva en intensiv produktion kombinerat med en eller flera nya verksamhetsgrenar. Problematiken kan vara att det Àr komplext att kombinera en intensiv mjölkproduktion med en ny verksamhetgren dÄ mjölkproduktionen Àr bÄde platsoch tidsbunden.

InternprissÀttning Àr priser pÄ varor eller tjÀnster som levereras mellan enheter inom ett större företag. Det visar sig att interna priser kan göra det möjligt för ett företag att mer effektivt styra företaget mot de gemensamma mÄlen. En debiteringsmodell kan anvÀndas för att koppla interndebitering till en utförd leverans dÀr en skriftlig begÀran skickas elektronisk till mottagaren med besked om belopp och vart pengarna ska betalas. Priset som anges Àr antingen baserat utifrÄn en prislista som uppdateras kontinuerligt eller berÀknas omgÄende och faststÀlls per bestÀllning. Genom att bygga in servicenivÄer i en debiteringsmodell kan bestÀllningsbeteende inom intern logistik Àndras genom att chefer gör bestÀllare medvetna om hur deras val pÄverkar produktionsenhetens ekonomi. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida en debiteringsmodell för intern transport kan förÀndra bestÀllningsbeteenden och sÀnka kostnader för intern logistik.

FörmÄgan att organisera, styra och samordna allt mer internationella företag blir allt viktigare. Dagens marknad krÀver att organisationerna Àr flexibla för att kunna svara pÄ markandens krav. SÄvÀl organisationsutvecklare som strateger har varit nödsakade att tÀnka i helt nya banor, vilket varit vitaliserande för synen pÄ utvecklingsfrÄgor. Chefer mÄste bli ledare för att ?förrÀnta? mÀnniskokapitalet.

The idea for the project emerged when Nilorn wanted to get better control over their supplychain and improve operational efficiency. The company also want to reduce their expenses inthe continuous process of improving profitability. By choosing the right option oftransportation and mode of transport there are large potential savings for the company. Thisenables Nilorn to reduce the transportation costs and strengthen the environmentalresponsibilities by reducing their environmental impact.The flow of goods within Nilorn has over the past years increased significantly and most ofthe gods today is transported by air. The aim of this thesis is to analyse the supply chain of thecompany and evaluate the potential economic savings in this area.

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanstÀlla ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrÄn finansiella nyckeltal, dock efterfrÄgas mer information om företags ?mjuka? tillgÄngar (lÀs intellektuellt kapital). Den hÀr uppsatsen undersöker om mÀngden redovisad information om det intellektuella kapitalet pÄverkar företagets börskurs och underpricing.

Begreppet "digitalt kulturarv" har tvÄ betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremÄl, dels det kulturarv som bestÄr av företeelser som skapats digitalt och dÀrmed inte har nÄgon fysisk motsvarighet. Det Àr det senare omrÄdet, föremÄl som i sin ursprungsform Àr digitala, som denna uppsats fokuserar pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om digitala kulturföremÄl kan rÀknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i sÄ fall kan samla in, bevara och visa dessa föremÄl.Digitalt material bygger inte pÄ att föremÄlen har en fysisk form, och de stÀlls dÀrför ofta i motsats till de materiella föremÄl som museer samlar in och bevarar. DÀremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer Àven hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar pÄ föremÄlen i sig utan pÄ föremÄlens betydelser och sammanhang, vilket mÄnga menar, sÄ spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej.Bland andra Unesco har ocksÄ poÀngterat att det Àr viktigt att digitalt kulturarv bevaras.