Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

Bakgrund och problemLivsmedelsgrossistens roll och affÀrsidé handlar om att samordna kontakten med olika leve-rantörer vÀrlden över och snabbt och kostnadseffektivt tillhandahÄlla de varor kunderna efter-frÄgar. Transportuppdraget i varukedjor handlar inte lÀngre bara om den materiella delen utan Àven om den immateriella delen. För att effektivt kunna hantera bÄde varu- och informations-flöde krÀvs effektiv kommunikation med nya lösningar men samtidigt anses transportbran-schen i hög grad vara vÀldigt traditionellt bunden.SyfteUppsatsens syfte Àr att studera hur livsmedelsgrossister kommunicerar med externa transpor-törer och vilka kommunikationskanaler de anvÀnder nÀr de bokar och utbyter information och dokument om transporterna.MetodDÄ uppsatsen syftar till att skapa en djupare förstÄelse och en helhetsbild över undersöknings-omrÄdet har dÀrför ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt valts med en kvalitativ ansats. Personli-ga intervjuer har genomförts med fyra respondenter pÄ grossistföretag som ansvarar eller dag-ligen arbetar med kommunikationen med företagets externa transportörer.Resultat och slutsatsVÄr studie visade att grossisterna i hög utstrÀckning hade elektronisk kommunikation med sina kunder men i liten utstrÀckning med transportörerna för att man gÀrna upprÀttade en per-sonlig kontakt med transportören, och allra frÀmst chauffören. Antalet informationstransak-tioner med transportören var lÄgt och man upplevde inga problem, sÄsom missförstÄnd eller lÄg respons, med de personbaserade kommunikationskanalerna.Förslag till fortsatta studierDet vore av intresse att genomföra studien i det motsatta förhÄllandet.

Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som vÀxande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan Àr VÀxjö Kommun, som benÀmner kommunen ?Expansiva VÀxjö?. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsomrÄden Àr ett mÄl för kommunen. VÀxjö Kommun har ocksÄ uppmÀrksammats som miljökommun, sÄvÀl nationellt som internationellt.

Skulle jÀmförbarheten kunna öka om bolag anvÀnde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag anvÀnder sig av denna avskrivningsmetod och i sÄ fall vilka incitament som ligger till grund för ett sÄdant val. Komponentavskrivning anvÀnds pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar och innebÀr att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslÀngd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fÄtt en sÄdan genomslagskraft att det mynnat ut i en bÀttre jÀmförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har anvÀnt oss av det positivistiska synsÀttet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ vi utifrÄn befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag vÀljer att redovisa pÄ ett visst sÀtt.

I dagens samhÀlle handlar det mycket om att företagen mÄste se över sin effektivitet ochtillhörande mÄlfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmÄlstyrning och strategiverktyg, ger upphov till stÀndig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser pÄ bÀsta sÀttoch samtidigt ta hÀnsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet Àr enstyrmodell dÀr man med stöd av mjuka och hÄrda styrtal, det vill sÀga finansiella och ickefinansiellamÄtt, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mÄl.Det Àr med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare Àr vÀl införstÄdda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kÀrnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vÀgledande feedback, sompÄ lÄng sikt ska leda till att företaget nÄr upp till den uppsatta visionen.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad sÄ att priserna pÄ fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvÀrden. NÀr marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant dÄ den faktor som tidigare varit den starkast prispÄverkande faktorn, virket och vÀrdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetÀra nyttan, en del som inte genererade nÄgra pengar likt skogen. Tidigare forskning har faststÀllt att denna nytta kan bestÄ av ÀganderÀtt-, affektions-, natur- och rekreationsvÀrden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de vÀrderar dem. Hur en vÀrderare dÄ ska faststÀlla ett marknadsvÀrde nÀr en sÄdan stor del av vÀrdet utgörs av en kraftigt varierande faktor Àr vÀldigt intressant.Denna studie har dÀrför utrett hur vÀrderare tar hÀnsyn till dessa icke-monetÀra nyttor i sin bedömning av marknadsvÀrde pÄ skogsfastigheter.

Syftet med examensarbetet var att vi ska kunna förstÄ hur det Àr möjligt att effektivisera en orderprocess, genom att veta varför och var störningar uppkommer. Vi utförde studien pÄ Rottne Industri AB för att finna eventuella aktiviteter som pÄverkar deras orderprocess negativt och dÀrmed utnyttjar onödiga resurser. UtifrÄn att analysera resultatet och komma med förbÀttringsförslag för att ÄtgÀrda dessa aktiviteter. De aktiviteter som pÄverkar processen negativt har vi valt att definiera som tvÄ typer av störningar, vilka Àr revisioner av order samt onödigt arbete. Problemet nÀr revisioner uppkommer Àr att det startar flertalet aktiviteter inom organisationen som leder till att onödiga resurser förbrukas ineffektivt. Genom att studera teorier kunde vi komma fram till ett sÀtt att utföra kartlÀggningen. Vi gjorde kartlÀggningen pÄ plats pÄ Rottne Industri AB och hos en ÄterförsÀljare för att kunna intervjua personer med insikt i processen.

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utstrÀckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av rÄvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de Àr dÄliga pÄ att mÀta och följa upp sÄ kallade mjuka faktorer.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att kartlÀgga en virkesflödesprocess och dÀrefter undersökaförutsÀttningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. AvgrÀnsningar: Arbetet inom fallföretaget begrÀnsas till att gÀlla virkesflödesprocessen frÄn avverkning till dess att rÄvaran kommer till industrin pÄ Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker pÄ fallföretagets eg-na marker.Genomförande: Studien har genomförts pÄ fallföretagets region Iggesund.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vÄrterminen 2011 vid MÀlardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bÀrhjÀlpmedel för frakt av livsmedelspÄsar. Den frÄga som utreds Àr:GÄr det att utveckla ett enkelt bÀrhjÀlpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspÄsar, samt som konsumenten vill anvÀnda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspÄsar, Àr att de fÄr ont i fingrarna.

Det vi vÀljer att bevara som ett kulturarv baseras pÄ samhÀllets vÀrderingar och ideal. Kulturarv Àr ett val och Àven nÀr det kommer till sjÀlva förvaltningen finns flera olika vÀgar att vÀlja pÄ. Den hÀr uppsatsen utreder ett sÀtt att se pÄ landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmÀnna synen pÄ vad ett kulturarv Àr och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgÄng av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgÄr att frÄgan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förÀndrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella sÄvÀl som immateriella arv. Synen pÄ kulturarv och landskap har dessutom gÄtt frÄn att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, förÀnderlighet och aktivt bruk.

Immateriella tillgÄngar Àr i de flesta företag till mÀngden fler Àn de materiella tillgÄngarna. DÀrför har intresset för de immateriella tillgÄngarna ökat i dagens samhÀlle. Företag kan antingen vÀlja mellan att aktivera eller kostnadsföra de immateriella tillgÄngarna. Aktivering innebÀr att den immateriella tillgÄngen bokförs som en tillgÄng i balansrÀkningen. En avskrivning görs Ärligen över nyttjandeperioden.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.