Det finns mÄnga miljömÀssiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i vÀstvÀrlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion Àr en företeelse som fÄtt allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebÀr ett sÀtt att förÀndra konsumtionsmönstren genom att dela pÄ materiella tillgÄngar. I den hÀr pilotstudien intervjuades sju personer.

Bakgrund: SmÀrtor i underlivet och livmodern Àr vanligt förekommande bland nyförlösta kvinnor. Orsaker till smÀrtan kan vara bristningar och/eller klipp i perineum och vaginas mjuka vÀvnader samt smÀrta relaterat till eftervÀrkar. Perineal skada kan hindra kvinnan frÄn att mobiliseras och kan orsaka henne smÀrta i sittande stÀllning. Studier visar att ca 90 procent av nyförlösta kvinnor upplever perineal smÀrta första dygnet postpartum och 96 procent av kvinnorna upplever smÀrta till följd av kontraktioner i livmodern, s.k. eftervÀrkar.

Företagens personal Àr idag en stor resurs, i mÄnga företag en av de största, men kan trots detta inte tas upp som en tillgÄng enligt dagens redovisningsstandards. Det finns idag mÄnga olika normgivande organ men det Àr FASB (Financial Accounting Standards Board) som har sammanstÀllt de tre kriterier som en resurs mÄste uppfylla för att tillgodorÀknas som en tillgÄng i företagens redovisningar. De tre kriterierna Àr: att resursen skall förvÀntas innebÀra ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, den skall kontrolleras av företaget samt att den skall ha uppkommit som en följd av en intrÀffad hÀndelse. Ett av problemen med humankapitalsredovisning idag ligger i att företagen inte anses kontrollera personalen pÄ ett sÄdant sÀtt som FASB krÀver. Detta kriterium brister i och med att personalen kan gÄ hem nÀr arbetsdagen Àr slut eller sÀga upp sig nÀr det sÄ vill.Företagen kan idag synliggöra sitt humana kapital genom en tillÀggsnot eller som ett supplement till de traditionella Ärsredovisningarna.

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vÄrterminen 2011 vid MÀlardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bÀrhjÀlpmedel för frakt av livsmedelspÄsar. Den frÄga som utreds Àr:GÄr det att utveckla ett enkelt bÀrhjÀlpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspÄsar, samt som konsumenten vill anvÀnda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspÄsar, Àr att de fÄr ont i fingrarna.

Med bakgrund av de senaste Ärens turbulens pÄ vÀrldens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital frÄn verksamheten för att kunna anvÀndas till andra ÀndamÄl, sÄsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgÄngar och skulder i ett företag, men hur vÀljer ett företag omrÄde för att uppnÄ mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnÄs i respektive tillgÄng eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt krÀver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en modell som gör det möjligt att jÀmföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare anvÀndning av densamma och pÄ sÄ sÀtt skapa en prioriteringsordning som kan anvÀndas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell pÄ ett företag och dÀrmed se vilka frÄgestÀllningar som anvÀndandet av modellen kan stöta pÄ.För att kunna bygga ovanstÄende modell görs en genomgÄng av befintliga teorier kring frÄgestÀllningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Within the next five years about 15 % of the Swedish forest owners that will undergo a succession of ownership. Presently the most common way to acquire a forest estate in Sweden is to acquire it within the family. To decide to let go after a whole life as a forest owner and manager of your own land is for many people a hard decision to make and often requires a long process. The complex process that a succession of ownership often is includes both questions about economy, legal aspects and regulations, taxes and questions of more personal nature, often called soft issues. These personal aspects or soft issues are important and can if handled poorly or not at all negatively affect relationships in the family for a very long time.

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

Bakgrund och problemLivsmedelsgrossistens roll och affÀrsidé handlar om att samordna kontakten med olika leve-rantörer vÀrlden över och snabbt och kostnadseffektivt tillhandahÄlla de varor kunderna efter-frÄgar. Transportuppdraget i varukedjor handlar inte lÀngre bara om den materiella delen utan Àven om den immateriella delen. För att effektivt kunna hantera bÄde varu- och informations-flöde krÀvs effektiv kommunikation med nya lösningar men samtidigt anses transportbran-schen i hög grad vara vÀldigt traditionellt bunden.SyfteUppsatsens syfte Àr att studera hur livsmedelsgrossister kommunicerar med externa transpor-törer och vilka kommunikationskanaler de anvÀnder nÀr de bokar och utbyter information och dokument om transporterna.MetodDÄ uppsatsen syftar till att skapa en djupare förstÄelse och en helhetsbild över undersöknings-omrÄdet har dÀrför ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt valts med en kvalitativ ansats. Personli-ga intervjuer har genomförts med fyra respondenter pÄ grossistföretag som ansvarar eller dag-ligen arbetar med kommunikationen med företagets externa transportörer.Resultat och slutsatsVÄr studie visade att grossisterna i hög utstrÀckning hade elektronisk kommunikation med sina kunder men i liten utstrÀckning med transportörerna för att man gÀrna upprÀttade en per-sonlig kontakt med transportören, och allra frÀmst chauffören. Antalet informationstransak-tioner med transportören var lÄgt och man upplevde inga problem, sÄsom missförstÄnd eller lÄg respons, med de personbaserade kommunikationskanalerna.Förslag till fortsatta studierDet vore av intresse att genomföra studien i det motsatta förhÄllandet.

Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som vÀxande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan Àr VÀxjö Kommun, som benÀmner kommunen ?Expansiva VÀxjö?. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsomrÄden Àr ett mÄl för kommunen. VÀxjö Kommun har ocksÄ uppmÀrksammats som miljökommun, sÄvÀl nationellt som internationellt.

Skulle jÀmförbarheten kunna öka om bolag anvÀnde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag anvÀnder sig av denna avskrivningsmetod och i sÄ fall vilka incitament som ligger till grund för ett sÄdant val. Komponentavskrivning anvÀnds pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar och innebÀr att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslÀngd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fÄtt en sÄdan genomslagskraft att det mynnat ut i en bÀttre jÀmförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har anvÀnt oss av det positivistiska synsÀttet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ vi utifrÄn befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag vÀljer att redovisa pÄ ett visst sÀtt.