Under en lÀngre period och fortfarande idag lÀgger mÄnga mjölkgÄrdar ner sin produktion. Samtidigt blir det allt vanligare att svenska lantbruk startar upp en ny verksamhetsgren utöver huvudproduktionen. Dock förekommer det mer sÀllan att gÄrdar med mjölkproduktion utvecklar en ny verksamhetsgren dÄ de bedriver en intensiv produktion. Författarna har valt att utgÄ ifrÄn mjölkproduktionen dÄ denna produktion intresserar författarna med sina annorlunda förhÄllanden och komplexitet jÀmfört med andra lantbruksproduktioner. Författarna vill öka sin kunskap om att bedriva en intensiv produktion kombinerat med en eller flera nya verksamhetsgrenar. Problematiken kan vara att det Àr komplext att kombinera en intensiv mjölkproduktion med en ny verksamhetgren dÄ mjölkproduktionen Àr bÄde platsoch tidsbunden.

InternprissÀttning Àr priser pÄ varor eller tjÀnster som levereras mellan enheter inom ett större företag. Det visar sig att interna priser kan göra det möjligt för ett företag att mer effektivt styra företaget mot de gemensamma mÄlen. En debiteringsmodell kan anvÀndas för att koppla interndebitering till en utförd leverans dÀr en skriftlig begÀran skickas elektronisk till mottagaren med besked om belopp och vart pengarna ska betalas. Priset som anges Àr antingen baserat utifrÄn en prislista som uppdateras kontinuerligt eller berÀknas omgÄende och faststÀlls per bestÀllning. Genom att bygga in servicenivÄer i en debiteringsmodell kan bestÀllningsbeteende inom intern logistik Àndras genom att chefer gör bestÀllare medvetna om hur deras val pÄverkar produktionsenhetens ekonomi. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida en debiteringsmodell för intern transport kan förÀndra bestÀllningsbeteenden och sÀnka kostnader för intern logistik.

FörmÄgan att organisera, styra och samordna allt mer internationella företag blir allt viktigare. Dagens marknad krÀver att organisationerna Àr flexibla för att kunna svara pÄ markandens krav. SÄvÀl organisationsutvecklare som strateger har varit nödsakade att tÀnka i helt nya banor, vilket varit vitaliserande för synen pÄ utvecklingsfrÄgor. Chefer mÄste bli ledare för att ?förrÀnta? mÀnniskokapitalet.

The idea for the project emerged when Nilorn wanted to get better control over their supplychain and improve operational efficiency. The company also want to reduce their expenses inthe continuous process of improving profitability. By choosing the right option oftransportation and mode of transport there are large potential savings for the company. Thisenables Nilorn to reduce the transportation costs and strengthen the environmentalresponsibilities by reducing their environmental impact.The flow of goods within Nilorn has over the past years increased significantly and most ofthe gods today is transported by air. The aim of this thesis is to analyse the supply chain of thecompany and evaluate the potential economic savings in this area.

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanstÀlla ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrÄn finansiella nyckeltal, dock efterfrÄgas mer information om företags ?mjuka? tillgÄngar (lÀs intellektuellt kapital). Den hÀr uppsatsen undersöker om mÀngden redovisad information om det intellektuella kapitalet pÄverkar företagets börskurs och underpricing.

Begreppet "digitalt kulturarv" har tvÄ betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremÄl, dels det kulturarv som bestÄr av företeelser som skapats digitalt och dÀrmed inte har nÄgon fysisk motsvarighet. Det Àr det senare omrÄdet, föremÄl som i sin ursprungsform Àr digitala, som denna uppsats fokuserar pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om digitala kulturföremÄl kan rÀknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i sÄ fall kan samla in, bevara och visa dessa föremÄl.Digitalt material bygger inte pÄ att föremÄlen har en fysisk form, och de stÀlls dÀrför ofta i motsats till de materiella föremÄl som museer samlar in och bevarar. DÀremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer Àven hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar pÄ föremÄlen i sig utan pÄ föremÄlens betydelser och sammanhang, vilket mÄnga menar, sÄ spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej.Bland andra Unesco har ocksÄ poÀngterat att det Àr viktigt att digitalt kulturarv bevaras.

Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram nÄgra barns egna tankar om lek och vÀnskap och undersöka vad dessa vÀrderingar och konkreta handlingar kan sÀga om a) skillnader och likheter över kulturgrÀnser, b) hur barnen upplever och pÄverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan sÀga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien Àr komparativ och gÀller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor frÄn respektive land.Studien vilar pÄ en kombination av teoretiska och begreppsmÀssiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förstÄelsen av lek.

I dagens samhÀlle handlar det mycket om att företagen mÄste se över sin effektivitet ochtillhörande mÄlfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmÄlstyrning och strategiverktyg, ger upphov till stÀndig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser pÄ bÀsta sÀttoch samtidigt ta hÀnsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet Àr enstyrmodell dÀr man med stöd av mjuka och hÄrda styrtal, det vill sÀga finansiella och ickefinansiellamÄtt, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mÄl.Det Àr med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare Àr vÀl införstÄdda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kÀrnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vÀgledande feedback, sompÄ lÄng sikt ska leda till att företaget nÄr upp till den uppsatta visionen.

Liniment anvÀnds idag bÄde pÄ tÀvlings- och hobbyhÀstar. Det smörjs oftast in pÄ hÀstens ben eller rygg och pÄstÄs kunna motverka överanstrÀngning genom att mjuka upp muskulaturen innan anstrÀngning, pÄskynda dess ÄterhÀmtning efter trÀning samt motverka inflammation och ödem. Liniment kan innehÄlla extrakt frÄn vÀxter som traditionellt inom folkmedicinen har anvÀnts som medicinalvÀxter och anses ha effekt pÄ en rad olika besvÀr sÄsom t.ex. muskelvÀrk och svullnader. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om nÄgra vÀxtextrakt som kan förekomma i hÀstliniment har antiinflammatoriska och/eller analgetiska egenskaper.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer anvÀnder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de anvÀnder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÄ vi ansÄg detta vara en lÀmplig ansats med tanke pÄ de mÄnga ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. TvÄ personliga intervjuer har genomförts med respondenter frÄn Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhÄllit har sammanstÀllts och jÀmförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

Att uppfylla revisionsklientens förvĂ€ntningar samtidigt som man driver ett strikt reglerat tjĂ€nsteföretag medför utmaningar i revisionsbyrĂ„ernas praktiska arbete. RevisionsbyrĂ„erna har dĂ€rmed olika dimensioner för begreppet kvalitet. Å ena sidan skall byrĂ„erna opartiskt och oberoende granska företaget samt uppfylla de lagstadgade krav och regleringar som krĂ€vs av staten och andra organisationer. Å andra sidan skall revisionskundens krav och förvĂ€ntningar pĂ„ sjĂ€lva tjĂ€nsten uppfyllas. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka tvĂ„ problem förknippade med revisionskvalitet.

Syftet för detta arbete Àr att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som efterstrÀvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjÀlp av kodning och innehÄllsanalys av tvÄ politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremÄl.

FrÄgan om hur och nÀr ett bindande avtal uppstÄr mellan tvÄ parter Àr en praktiskt viktig frÄga i affÀrslivet. Den svenska avtalslagen behandlar ingÄendet av avtal enligt anbud-acceptmodellen men inte de mÄnga andra modeller som kan ge upphov till avtalsbundenhet. Dessa modeller har istÀllet fÄtt utvecklas och preciseras i rÀttspraxis och doktrin. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar bindande avtal kommer till stÄnd i den svenska rÀtten och samtidigt översiktligt diskutera hur den framtida svenska avtalsrÀtten bör se ut.Uppsatsen behandlar den svenska avtalsrÀtten men analyserar Àven i stor utstrÀckning material frÄn övriga nordiska lÀnder. Detta eftersom lagstiftningen i dessa lÀnder vad gÀller allmÀn avtalsrÀtt uppvisar stora likheter.

Den pÄgÄende globaliseringen Àr en högst vÀsentlig frÄga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer Ànnu inte har gjort sitt intÄg pÄ bred front i Sverige kan en etablering av utlÀndska lÄgpriskedjor som Lidl och Metro skönjas pÄ den svenska marknaden. LikasÄ syns en förÀndring i de svenska aktörernas beteende i form samgÄenden, partnerskap och centralisering. FrÄgor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhÄllande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden Àr befogade. Utvecklingen kan ocksÄ skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, nÄgot som vi finner intressant att undersöka.

I den hÀr essÀn analyseras bostadssituationen i dagens Sverige, med fokus pÄ Stockholm. Vilka personliga historier, minnen, anpassningar ger bostadsbristen? Vilka teoretiska och konstnÀrliga metoder kan beskriva och ifrÄgasÀtta denna situation? Detta arbete, bÄde konstnÀrligt och teoretiskt, samlar jag under namnet Bostad sökes. Jag utgÄr bÄde frÄn egna och andras erfarenheter av andrahandsboende, runtflyttande och stÀndigt ÄteranvÀnda flyttkartonger. UtgÄngspunkten Àr att utifrÄn detaljberÀttelser visa pÄ hur det vardagliga, personliga hÀnger samman med en yttre maktstruktur, en politik.BakgrundEtt hem Àr mer Àn rÀtt kuddar; ett hem Àr makt.