Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram nÄgra barns egna tankar om lek och vÀnskap och undersöka vad dessa vÀrderingar och konkreta handlingar kan sÀga om a) skillnader och likheter över kulturgrÀnser, b) hur barnen upplever och pÄverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan sÀga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien Àr komparativ och gÀller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor frÄn respektive land.Studien vilar pÄ en kombination av teoretiska och begreppsmÀssiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förstÄelsen av lek.

I dagens samhÀlle handlar det mycket om att företagen mÄste se över sin effektivitet ochtillhörande mÄlfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmÄlstyrning och strategiverktyg, ger upphov till stÀndig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser pÄ bÀsta sÀttoch samtidigt ta hÀnsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet Àr enstyrmodell dÀr man med stöd av mjuka och hÄrda styrtal, det vill sÀga finansiella och ickefinansiellamÄtt, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mÄl.Det Àr med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare Àr vÀl införstÄdda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kÀrnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vÀgledande feedback, sompÄ lÄng sikt ska leda till att företaget nÄr upp till den uppsatta visionen.

Liniment anvÀnds idag bÄde pÄ tÀvlings- och hobbyhÀstar. Det smörjs oftast in pÄ hÀstens ben eller rygg och pÄstÄs kunna motverka överanstrÀngning genom att mjuka upp muskulaturen innan anstrÀngning, pÄskynda dess ÄterhÀmtning efter trÀning samt motverka inflammation och ödem. Liniment kan innehÄlla extrakt frÄn vÀxter som traditionellt inom folkmedicinen har anvÀnts som medicinalvÀxter och anses ha effekt pÄ en rad olika besvÀr sÄsom t.ex. muskelvÀrk och svullnader. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om nÄgra vÀxtextrakt som kan förekomma i hÀstliniment har antiinflammatoriska och/eller analgetiska egenskaper.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer anvÀnder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de anvÀnder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÄ vi ansÄg detta vara en lÀmplig ansats med tanke pÄ de mÄnga ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. TvÄ personliga intervjuer har genomförts med respondenter frÄn Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhÄllit har sammanstÀllts och jÀmförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

Att uppfylla revisionsklientens förvĂ€ntningar samtidigt som man driver ett strikt reglerat tjĂ€nsteföretag medför utmaningar i revisionsbyrĂ„ernas praktiska arbete. RevisionsbyrĂ„erna har dĂ€rmed olika dimensioner för begreppet kvalitet. Å ena sidan skall byrĂ„erna opartiskt och oberoende granska företaget samt uppfylla de lagstadgade krav och regleringar som krĂ€vs av staten och andra organisationer. Å andra sidan skall revisionskundens krav och förvĂ€ntningar pĂ„ sjĂ€lva tjĂ€nsten uppfyllas. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka tvĂ„ problem förknippade med revisionskvalitet.

Syftet för detta arbete Àr att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som efterstrÀvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjÀlp av kodning och innehÄllsanalys av tvÄ politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremÄl.

FrÄgan om hur och nÀr ett bindande avtal uppstÄr mellan tvÄ parter Àr en praktiskt viktig frÄga i affÀrslivet. Den svenska avtalslagen behandlar ingÄendet av avtal enligt anbud-acceptmodellen men inte de mÄnga andra modeller som kan ge upphov till avtalsbundenhet. Dessa modeller har istÀllet fÄtt utvecklas och preciseras i rÀttspraxis och doktrin. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar bindande avtal kommer till stÄnd i den svenska rÀtten och samtidigt översiktligt diskutera hur den framtida svenska avtalsrÀtten bör se ut.Uppsatsen behandlar den svenska avtalsrÀtten men analyserar Àven i stor utstrÀckning material frÄn övriga nordiska lÀnder. Detta eftersom lagstiftningen i dessa lÀnder vad gÀller allmÀn avtalsrÀtt uppvisar stora likheter.

Den pÄgÄende globaliseringen Àr en högst vÀsentlig frÄga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer Ànnu inte har gjort sitt intÄg pÄ bred front i Sverige kan en etablering av utlÀndska lÄgpriskedjor som Lidl och Metro skönjas pÄ den svenska marknaden. LikasÄ syns en förÀndring i de svenska aktörernas beteende i form samgÄenden, partnerskap och centralisering. FrÄgor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhÄllande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden Àr befogade. Utvecklingen kan ocksÄ skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, nÄgot som vi finner intressant att undersöka.

I den hÀr essÀn analyseras bostadssituationen i dagens Sverige, med fokus pÄ Stockholm. Vilka personliga historier, minnen, anpassningar ger bostadsbristen? Vilka teoretiska och konstnÀrliga metoder kan beskriva och ifrÄgasÀtta denna situation? Detta arbete, bÄde konstnÀrligt och teoretiskt, samlar jag under namnet Bostad sökes. Jag utgÄr bÄde frÄn egna och andras erfarenheter av andrahandsboende, runtflyttande och stÀndigt ÄteranvÀnda flyttkartonger. UtgÄngspunkten Àr att utifrÄn detaljberÀttelser visa pÄ hur det vardagliga, personliga hÀnger samman med en yttre maktstruktur, en politik.BakgrundEtt hem Àr mer Àn rÀtt kuddar; ett hem Àr makt.

Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera gĂ€llande rĂ€tt och de olika överlĂ„telsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma effekterna av de nya bestĂ€mmelserna, gĂ€llande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses trĂ€da i kraft frĂ„n och med januari 2009. JĂ€mte det kommer Ă€ven övriga skatterĂ€ttsliga effekter uppmĂ€rksammas.Överlag Ă€r Sveriges företagare svaga vad gĂ€ller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett vĂ€l genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem Ă„r. Det Ă€r inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som mĂ„ste behandlas, utan hĂ€nsyn mĂ„ste Ă€ven tas till de sĂ„ kallade mjuka vĂ€rdena. FrĂ„gor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska vĂ€rderas mĂ„ste fĂ„ sina svar.

ProblemPerformance management pÄ individnivÄ innebÀr att styra individen utifrÄn individuella mÄl som förmedlar organisationens övergripande strategi till medarbetarna. För att förstÀrka styreffekterna av individuella mÄl kan en belöning kopplas till mÄluppfyllelsegrad. Effekten av ett bonussystem stÀller stora krav pÄ samarbete mellan chef och anstÀlld dÄ de tillsammans ska stÀlla upp realistiska mÄl som syftar till att utveckla den enskilde individen samtidigt som de bidrar till organisationens övergripande mÄl och resultat. DÀrmed Àr det viktigt att undersöka hur medarbetare och chefer pÄverkas av individuella mÄl kopplade till bonus och vilka effekter detta fÄr inom företaget. Vilken effekt har mÄlsÀttnings-, uppföljnings- och utvÀrderingsarbetet pÄ styrning och motivation bland medarbetare och chefer?SyfteSyftet Àr att undersöka och öka förstÄelsen kring hur styrning och motivations-aspekter pÄverkas dÄ performance management bryts ner till individnivÄ samt hur en belöningskoppling kan förstÀrka den eventuella styreffekten.MetodUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie dÀr intervjuer anvÀnts som frÀmsta empiriinsamlingsmetod.

Tredjepartslogistik Àr en företeelse som under de senaste Ären kommit att bli vanligt förekommande bÄde i Sverige och internationellt. SjÀlva företeelsen som sÄdan innebÀr att ett företag eller liknande genom avtal lÄter en tredjepartslogistiker ombesörja sitt behov av transporter, lagerhÄllning, förpackning, enklare montering etcetera. Sett ur ett juridiskt perspektiv ger just sjÀlva avtalet, det vill sÀga tredjepartslogistikavtalet, upphov till spörsmÄl angÄende hur detta Àr att klassificera. Ett sÄ pass ingÄende samarbete mellan tredjepartslogistikern och dennes motpart som tredjepartslogistik typiskt sett utgör kan enligt associationsrÀttsliga grunder komma att ge upphov till ett enkelt bolag snarare Àn ?enbart? ett köpare-sÀljare-förhÄllande mellan parterna.

Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.

Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.

Rekommendationer fra?n Livsmedelsverket manar till ett o?kat intag av frukt och gro?nsaker samtidigt som halten av beka?mpningsmedel, pesticider, i dessa gro?dor har diskuterats myck- et. En fra?ga som ofta sta?lls i denna diskussion a?r ifall svenska frukter och gro?nsaker innehar la?gre halter av dessa beka?mpningsmedel och a?ven huruvida nuvarande niva?er av beka?mp- ningsmedel i frukt och gro?nsaker ger negativa ha?lsoeffekter. Syftet: Att underso?ka fo?rekomsten av pesticidrester i frukter och gro?nsaker och studera hur dessa skiljer sig i svenska gro?dor ja?mfo?rt med gro?dor odlade i andra la?nder. Dessutom a?mna- des underso?ka hur pesticider pa?verkar ma?nniskan. Metod: Litteraturstudie genomfo?rdes med hja?lp av artikelso?kning i databaserna PubMed och Web of Knowledge.