Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Detaljhandeln har under de senaste tio Ären ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. KöpsamhÀllet har förÀndrats och konsumenten krÀver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. HÄrda och mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utlÀndska aktörernas allt mera vÀxande intresse har pÄverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum pÄ den svenska marknaden och i kombination med den krÀvande konsumenten sÄ mÄste köpcentrumen idag förÀndras allt oftare.

Forskning inom temporÀra organisationer har tidigare fokuserat pÄ förtroende frÄn projektledarens perspektiv, dÀrmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrÄn medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgÄngspunkt frÄn medarbetare i temporÀra organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor pÄverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart Àr vissa egenskaper som anses vara grundlÀggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer dÀr insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jÀmförts med studiens teoretiska utgÄngspunkter. Vi kunde dÀrefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benÀmningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras.

NÀr en vÀrdering av ett företag skall göras finns det flera olika typer av vÀrderingsmetoder som kan anvÀndas. Bakgrunden till den hÀr studien Àr att uppsatsförfattarna blev kontaktade av Àgarna till ett företag som undrade vad deras företag skulle vara vÀrt vid en eventuell försÀljning. Det specifika med företaget Àr att det endast arbetar mot en kund, samt att företaget nÀstan inte har nÄgra materiella tillgÄngar.Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga de olika vÀrderingsmodeller som anvÀnds vid vÀrdering av företag, för att dÀrefter klargöra vilken eller vilka metoder som Àr bÀst lÀmpade för vÄrt fallföretag. Detta syftar till att resultera i en vÀrdering av vÄrt fallföretag.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av en grundlig litteraturstudie, samt en genomgÄng av tidigare forskning. Vidare har ett antal e-postintervjuer genomförts och slutligen presenteras en modell för vÀrdering av vÄrt fallföretag.Teori: Den teoretiska delen av denna studie bestÄr av de vÀrderingsmetoder som beskrivs i den litteratur som finns inom omrÄdet.

Produktionsstyrningen pÄ företagen runt om i vÀrlden Àr i stÀndig förÀndring. Ett begrepp som ofta anvÀnds för japanska logistiska idéer Àr Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror pÄ vilken författare man lÀser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT.En del av Just-In-Time som mer sÀllan tas upp i litteraturen Àr faktorer som ibland anses som grundlÀggande för att JIT ska fungera framgÄngsrikt pÄ företagen. MÄnga av dessa faktorer Àr nÄgot mjukare aspekter av Just-In-Time.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Bakgrund och problem: För att företag ska klara sig i den hÄrda konkurrenssituationsom rÄder idag krÀvs att de stÀndigt förÀndras. Dessa förÀndringar bör genomföras pÄett sÄdant sÀtt att de gynnar företagets prestation genom att öka medarbetarnasmotivationsnivÄ. Att dra nytta av företagets humankapital blir allt viktigare dÄ det somdriver lönsamhet och tillvÀxt i ett företag rör sig frÄn utnyttjandet av fysiska resurser tillatt anvÀnda sitt icke?materiella kapital optimalt. Utmaningen företagen stÀlls inför idagÀr att stÀndigt förbÀttra sin prestation för att locka kunder och klara konkurrensen.

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lÀrare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. LÀrarkaraktÀrerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrÄn i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur karaktÀren lÀrare, hur lÀrarrollen och hur undervisningssituationen framstÀlls i dessa fyra filmer. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt frÄn Àr: Hur karaktÀriseras lÀrarna och hur framstÀlls lÀrarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarkaraktÀrerna och lÀrarrollen i de utvalda filmerna? samt PÄ vilket sÀtt uttrycks lÀrarkaraktÀrernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framtrÀder gÀllande dessa i de utvalda filmerna? De mÀnskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt lÀraryrket.1 PÄ sÄ sÀtt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Denna uppsats undersöker hur de tvÄ manliga politikerna HÄkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de tvÄ kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framstÀlls i kvÀllstidningen Aftonbladet efter politiska skandaler. Syftet Àr att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer nÄgra skillnader mellan framstÀllningarna av manliga och kvinnliga politiker.       FrÄgestÀllningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mÄn politikern Àr deltagare i processerna, i vilken utstrÀckning politikern Àr första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas pÄstÄenden framstÀller samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet bestÄr av sammanlagt 20 artiklar frÄn kvÀllstidningen Aftonbladets hemsida, dÀr de första fem artiklarna dÀr skandalerna nÀmns analyseras i respektive skandal. De tillÀmpade metoderna Àr en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivÄn samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys ? Àven den inom den ideationella nivÄn.              Undersökningen visar att det finns en ojÀmn rapportering av skandalerna, dÀr de kvinnliga politikerna Àr deltagare i relationella processer mer frekvent Àn de manliga, vilket innebÀr att de oftare sÀtts i relation till nÄgot annat eller beskrivs som bÀrare av egenskaper och attribut.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur möbelföretaget Norrgavel arbetar för att utveckla och integrera sitt mÀrkes budskap i organisationen. Vi vill fÄ insikt i vilka processer som föregÄr en trovÀrdig löftesintegrering samt se hur dessa pÄverkar medarbetaren i interaktionen med mÀrket. DÄ vi uppfattar att det Àr mÀnniskan och dennes inneboende tolkningar som Àr viktiga i sammanhanget har vi ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. VÄr studie Àr induktiv dÄ vi studerar ett fenomen som inte finns tydligt beskrivet i den vetenskapliga litteraturen. Studien har fallstudiedesign dÀr momenten dokumentanalys, direktobservation samt intervjuer ingÄr.

Bakgrund: Under de Ă„r jag har arbetat som musiklĂ€rare har jag funderat mycket över hur vi musiklĂ€rare arbetar och med vilka förutsĂ€ttningar. Är vi utrustade med det som krĂ€vs för att vĂ„ra elever ska kunna utveckla de förmĂ„gor som lĂ€roplanen föreskriver?Under implementeringen av Lgr-11 har denna frĂ„ga stĂ€llts pĂ„ sin spets ? hur klarar vi av att undervisa enligt denna lĂ€roplan? Har vi tillrĂ€ckliga resurser? Är undervisningen likvĂ€rdig pĂ„ landets alla grundskolor? NĂ€r jag förra terminen gick Metodkursen stod det ganska snabbt klart för mig att det var just detta jag ville undersöka.Syfte: Syftet med min undersökning var att ta reda pĂ„ hur förutsĂ€ttningarna för grundskolans musikundervisning ser ut i förhĂ„llande till de förmĂ„gor som ska utvecklas enligt Lgr-11.FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Vilka resurser krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik enligt Lgr-11?? Hur ser de materiella förutsĂ€ttningarna ut ? lokaler och utrustning?? Hur ser gruppstorleken ut?? TillhandahĂ„ller skolorna de resurser som krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik i enlighet med Lgr-11?? Vilka övriga faktorer kan pĂ„verka likvĂ€rdigheten?Metod: Jag valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en webbenkĂ€t. Detta för att nĂ„ ut till sĂ„ mĂ„nga som möjligt och kunna fĂ„ en större bild av ?lĂ€get i landet?.