Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Bakgrund och problem: För att företag ska klara sig i den hÄrda konkurrenssituationsom rÄder idag krÀvs att de stÀndigt förÀndras. Dessa förÀndringar bör genomföras pÄett sÄdant sÀtt att de gynnar företagets prestation genom att öka medarbetarnasmotivationsnivÄ. Att dra nytta av företagets humankapital blir allt viktigare dÄ det somdriver lönsamhet och tillvÀxt i ett företag rör sig frÄn utnyttjandet av fysiska resurser tillatt anvÀnda sitt icke?materiella kapital optimalt. Utmaningen företagen stÀlls inför idagÀr att stÀndigt förbÀttra sin prestation för att locka kunder och klara konkurrensen.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lÀrare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. LÀrarkaraktÀrerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrÄn i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur karaktÀren lÀrare, hur lÀrarrollen och hur undervisningssituationen framstÀlls i dessa fyra filmer. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt frÄn Àr: Hur karaktÀriseras lÀrarna och hur framstÀlls lÀrarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarkaraktÀrerna och lÀrarrollen i de utvalda filmerna? samt PÄ vilket sÀtt uttrycks lÀrarkaraktÀrernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framtrÀder gÀllande dessa i de utvalda filmerna? De mÀnskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt lÀraryrket.1 PÄ sÄ sÀtt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

Denna uppsats undersöker hur de tvÄ manliga politikerna HÄkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de tvÄ kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framstÀlls i kvÀllstidningen Aftonbladet efter politiska skandaler. Syftet Àr att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer nÄgra skillnader mellan framstÀllningarna av manliga och kvinnliga politiker.       FrÄgestÀllningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mÄn politikern Àr deltagare i processerna, i vilken utstrÀckning politikern Àr första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas pÄstÄenden framstÀller samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet bestÄr av sammanlagt 20 artiklar frÄn kvÀllstidningen Aftonbladets hemsida, dÀr de första fem artiklarna dÀr skandalerna nÀmns analyseras i respektive skandal. De tillÀmpade metoderna Àr en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivÄn samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys ? Àven den inom den ideationella nivÄn.              Undersökningen visar att det finns en ojÀmn rapportering av skandalerna, dÀr de kvinnliga politikerna Àr deltagare i relationella processer mer frekvent Àn de manliga, vilket innebÀr att de oftare sÀtts i relation till nÄgot annat eller beskrivs som bÀrare av egenskaper och attribut.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur möbelföretaget Norrgavel arbetar för att utveckla och integrera sitt mÀrkes budskap i organisationen. Vi vill fÄ insikt i vilka processer som föregÄr en trovÀrdig löftesintegrering samt se hur dessa pÄverkar medarbetaren i interaktionen med mÀrket. DÄ vi uppfattar att det Àr mÀnniskan och dennes inneboende tolkningar som Àr viktiga i sammanhanget har vi ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. VÄr studie Àr induktiv dÄ vi studerar ett fenomen som inte finns tydligt beskrivet i den vetenskapliga litteraturen. Studien har fallstudiedesign dÀr momenten dokumentanalys, direktobservation samt intervjuer ingÄr.

Bakgrund: Under de Ă„r jag har arbetat som musiklĂ€rare har jag funderat mycket över hur vi musiklĂ€rare arbetar och med vilka förutsĂ€ttningar. Är vi utrustade med det som krĂ€vs för att vĂ„ra elever ska kunna utveckla de förmĂ„gor som lĂ€roplanen föreskriver?Under implementeringen av Lgr-11 har denna frĂ„ga stĂ€llts pĂ„ sin spets ? hur klarar vi av att undervisa enligt denna lĂ€roplan? Har vi tillrĂ€ckliga resurser? Är undervisningen likvĂ€rdig pĂ„ landets alla grundskolor? NĂ€r jag förra terminen gick Metodkursen stod det ganska snabbt klart för mig att det var just detta jag ville undersöka.Syfte: Syftet med min undersökning var att ta reda pĂ„ hur förutsĂ€ttningarna för grundskolans musikundervisning ser ut i förhĂ„llande till de förmĂ„gor som ska utvecklas enligt Lgr-11.FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Vilka resurser krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik enligt Lgr-11?? Hur ser de materiella förutsĂ€ttningarna ut ? lokaler och utrustning?? Hur ser gruppstorleken ut?? TillhandahĂ„ller skolorna de resurser som krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik i enlighet med Lgr-11?? Vilka övriga faktorer kan pĂ„verka likvĂ€rdigheten?Metod: Jag valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en webbenkĂ€t. Detta för att nĂ„ ut till sĂ„ mĂ„nga som möjligt och kunna fĂ„ en större bild av ?lĂ€get i landet?.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och förstÄ gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan pÄverka attityder Àr bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkÀtundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans Àr centrala i den teoretiska förstÄelsen av studien.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur organisationer inom banksektorn motiverar sina anstÀllda till att prestera och leverera de resultat som organisationen efterstrÀvar, samt om de anstÀllda upplever de metoder som anvÀnds som motiverande.Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av etablerade teorier inom omrÄdet arbetsmotivation. Uppsatsen beskriver fyra olika teorier; Maslows behovshierarki, Herzbergs tvÄfaktorteori, Vrooms förvÀntningsteori och Ryan och Decis sjÀlvbestÀmmande teori.En kvalitativ fallstudie pÄ Nordeas kundtjÀnstavdelning i Uppsala har genomförts, dÀr primÀrdata insamlats genom semistruktuerade intervjuermed chefer samt anstÀllda. SekundÀrdata har inhÀmtats frÄn litteratur, sÄsom tryckta lÀroböcker, samt vetenskapliga artiklar frÄn etablerade tidskrifter. De faktorer som mÀttes i intervjuerna grundade sig pÄ Herzbergs motivations- och hygienfaktorer, dÀr frÄgorna Àmnade undersöka hur det existerande belöningssystemet sÄg ut och de anstÀlldas uppfattning kring systemet.  För att motivera sina anstÀllda anvÀnder Nordea frÀmst immateriella belöningar som till exempel feedback och verbal uppmuntran.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.