Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

FrĂ„n och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag pĂ„ Stockholmsbörsen upprĂ€tta sin Ă„rsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad frĂ„n det tidigare tillĂ€mpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket Ă€r att IFRS/IAS tillĂ„ter i vissa fall och krĂ€ver i andra fall vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde, vilket innebĂ€r att tillgĂ„ngen vĂ€rderas till balansdagens marknadsvĂ€rde.I denna studie Ă€r syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen frĂ„n RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde och hur företagen har redovisat denna omstĂ€llning i sina noter.För att besvara studiens Ă€ndamĂ„l genomfördes ett stratifierat urval frĂ„n samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar frĂ„n företagen undersöktes för att se i vilken omfattning vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde har anvĂ€nts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har pĂ„verkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att sĂ€kerstĂ€lla slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gĂ„ng.I studien framkom det att jĂ€mförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sĂ€tt har ökat. I de fallen dĂ€r vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde anvĂ€nds innebĂ€r det att företagets resultat och balansrĂ€kning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP Àr standarden om rörelseförvÀrv av bolag. Enligt regelverket fÄr inte goodwillposten innehÄlla identifierbara materiella eller immateriella tillgÄngar och den ska endast utgöra en minoritet i förvÀrvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstÄr skillnader mellan förvÀrv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket gÄr emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jÀmföra med den svenska undersökningen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvÀrv i amerikanska bolag under Är 2013.

I oktober Är 2000 antog FNs sÀkerhetsrÄd den första resolutionen dÀr kvinnor ses som aktörer för fred och inte bara som offer för konflikt. Eftersom 1325 Àr en resolution antagen i sÀkerhetsrÄdet, Àr den juridiskt bindande för alla FNs medlemsstater. Mitt övergripande syfte med denna uppsats Àr att belysa vikten av att samhÀllets olika nivÄer, frÄn absoluta toppnivÄ till grÀsrotsnivÄ, samarbetar för att resolutioner frÄn FNs sÀkerhetsrÄd, framförallt nÀr det gÀller sÄ kallade mjuka frÄgor, skall uppmÀrksammas och bli framgÄngsrika. Mer specifikt Àr mitt syfte att studera effekterna av resolution 1325. För att göra detta har jag intervjuat Ätta representanter för olika kvinnoorganisationer, som representerar grÀsrotsnivÄn, sex i Stockholm och tvÄ i New York. Dessutom har jag hÀmtat information frÄn dokument frÄn FNs generalsekreterare, sÀkerhetsrÄdet och Sveriges regering, som representerar toppnivÄer i samhÀllet. För att belysa att avsaknaden av en ny resolution om kvinnor, fred och sÀkerhet beror pÄ sÀkerhetsrÄdets genusblindhet, anvÀnder jag mig av ett feministiskt teoretiskt perspektiv.

Sambandet mellan redovisning och beskattning Àr ett komplicerat omrÄde som Àrsammankopplat pÄ flera olika sÀtt. Det rÄder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna dÀr det rÄder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre omrÄden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning Àr ett Àmnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvÄutredningar för att undersöka sambandets dÄvarande form. I dagslÀget hÄller en statligutredning pÄ att undersöka i vilken utstrÀckning sambandet bör finnas kvar och utifrÄn det hÀrkomma med lagförslag pÄ nya skatteregler.

Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.

Bakgrund: Inom intensivvÄrd transporteras patienter till och frÄn avdeningen för att genomgÄ olika undersökningar. Det Àr vÀl kÀnt att transporter Àr förenade med risker och kritiska situationer uppstÄr ofta pÄ grund av den mÀnskliga faktorn. Genom upprepad utbildning av personal, tillexempel genom simuleringsövningar med informanter ur olika yrkeskategorier kan det vara ett anvÀndbart verktyg för att uppnÄ ökad vÄrdkvalitet och patientsÀkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad en simuleringsövning innebÀr för intensivvÄrdspersonal för att bemÀstra en kritisk situation.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts. Femton personer, varav sex ST-lÀkare, sex sjuksköterskor och tre undersköterskor inom intensivvÄrd har intervjuats. Konventionell kvalitativ innehÄllsanalys enligt Hsieh och Shannon har anvÀnts för analys av materialet.Resultat: Analysen av materialet ledde till att nio stycken subkategorier utvecklades och som delades in i tvÄ kategorier, vilka beskriver informanternas upplevelser i situationen och betydelsen av lÀrandet.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

AbstractFlygplatser och tÄgstationer Àr exempel pÄ platser fulla av liv och rörelse dÀr mÄnga mÀnniskor passerar varje dag. Lokalerna Àr oftast vidstrÀckta, kala och sterila. Avsaknaden av mjuka textila material medför att ljudet studsar mellan hÄrda ytor av betong, metall och glas vilket bidrar till en bullrig ljudmiljö. Buller Àr ett stort miljöproblem som pÄverkar mÀnniskor, bÄde psykiskt och fysiskt, varför behovet av att skapa samtalsvÀnliga miljöer i offentliga lokaler Àr stort.Syftet med mitt examensprojekt var att ta fram en miljövÀnlig produkt som bidrar till att ljudmiljön pÄ flygplatser/tÄgstationer upplevs som mer behaglig. I första hand var jag inriktad pÄ att arbeta med en produkt som förbÀttrar ljudet i en redan befintlig lokal.

Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.

Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjÀnstesamhÀlle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser Àr att mÀta om dessa insatser Àr lönsamma dÄ det i dagslÀget endast tillÀmpas icke-finansiella mÄtt. Eftersom det Àr vÀl kÀnt att sjukfrÄnvaro kostar företagen stora summor pengar Ärligen satsas det mycket resurser pÄ aktiviteter för medarbetarna och deras hÀlsa i syfte att hÄlla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis pÄ att detta samband förekommer. För att fÄ svar pÄ vÄr problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bÀttre finansiellt resultat i framtiden nÀr de Àr sÄ svÄra att mÀta i monetÀra termer? har vi genomfört intervjuer med personer frÄn fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.

Företag kan inte bara konkurrera med lÄga priser för att ?vinna? sina kunder lÀngre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet Àr ett företags yttersta mÄl, men om inte intÀkterna kan tÀcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nÀra. DÀrför mÄste företag kunna hantera det ?mjuka vÀrdet? pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.