Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementa?r alternativ medicin (KAM). Det visar sig att anva?ndandet av KAM o?kar hos befolkningen i va?rlden. Det finns ett stort informationsutbud pa? internet vilket kan leda till risker fo?r patienter vid felaktig information.

Coastal sediments are important carbon sinks, storing organic matter and thereby helping to reduce the amount of greenhouse gases in the atmosphere. However, they can also act as carbon sources if the deposited organic matter decomposes rapidly, contributing to increased greenhouse gas emissions and global warming. Rapid decomposition partly depends on the degradability of the material itself. In this literature review, I examine which coastal plant species dominate different locations along the Swedish coast, based on coverage data from the ClimScape project (www.climscape.se). For the most dominant species, I investigated the type of organic matter they may contribute to the sediments and based on those results I qualitatively assessed which sites that may function as carbon sinks or sources.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebÀr det i praktiken? Antologin bygger pÄ studier av fyra olika verksamhetsomrÄden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anstÀllda och deras upplevelser av jÀmstÀlldhetsarbete pÄ en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervÄrdsarbete och slutligen modersmÄlsundervisningen i en skola genom flersprÄkiga elever och modersmÄlslÀrare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fÀltarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr individer anses vara delaktiga i skapandet av sÄvÀl sin identitet som sin omgivning.VÄr fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mÄl och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom vÄra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mÄl och hur dessa verkstÀlls pÄ lokal nivÄ. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Vi har i vÄr uppsats utfört vÄra empiriska studier vid Medicinska fakulteten pÄ Institutionen för hÀlsa, vÄrd och samhÀlle. Vi har hÀr valt att undersöka vi-kÀnslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan stÄr det nÀmligen att organisationen strÀvar mot att stÀrka vi-kÀnslan. Vi har Àven tidigare i olika företagssammanhang stött pÄ begreppet vi-kÀnsla, men begreppet utvecklas sÀllan vidare i akademisk litteratur. DÀrför har vi med vÄr undersökning velat ta reda pÄ vilka faktorer som inverkar pÄ vi-kÀnslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stÀrka vi-kÀnslan inom organisationen.

Vid en bedömning av ett kreditÀrende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsÀttningar. För företag som har immateriella tillgÄngar som de viktigaste tillgÄngarna i sin redovisning kan det uppstÄ problem nÀr de ansöker om kredit hos banker. Detta beror pÄ att immateriella tillgÄngar inte fungerar pÄ samma sÀtt som materiella och dÀrigenom tillbringar vag sÀkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats Àr att söka finna vad det Àr som krÀvs för att ett tjÀnsteföretag ska fÄ ett lÄn beviljat.Vi har hÀmtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och VÀsterÄs. Den hÀmtade teorin lÄg sedan till grund för den intervjumall som anvÀndes i vÄr empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjÀnsteföretag.För att en bank ska vÀlja att finansiera ett företags investeringar mÄste affÀren ge avkastning pÄ den givna krediten.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", pÄverkar individen till att försöka upprÀtthÄlla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhÀlle. Den ökade ohÀlsan skapas av problem som otrygga arbetsförhÄllanden, en stressigare arbetsmiljö för bÄde fast anstÀlld och tillfÀllig arbetskraft. Personalens arbetsÀtt utkristalliseras pÄ mÄnga olika sÀtt i verksamheterna, vilket fÄr konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mÄl. Följden blir att var och en arbetar utifrÄn sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvÄrar arbetet mot gemensamma mÄl, visionen om den teoretiska kunskapen har gÄtt förlorad.

Background: Obesity has expanded to a nationwide issue that affects millions of people. The healthcare system struggles to handle the epidemic as the problem grows. Studies show that healthcare workers have negative attitudes toward obese and overweight people and that they lack knowledge and proper tools to support this patient group. Motivational interviewing (MI) is a known technique for initiating lifestyle changes with patients. Aim: The aim is to evaluate the effectiveness of MI as a tool for weight loss and sustainable lifestyle changes for people with obesity and overweight. Method: This study uses a literature review methodology with a systematic perspective. Data is gathered and analyzed to investigate how MI affects weight loss.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av mÀnniskor har beroende pÄ att de delar likartade grundlÀggande materiella, sociala och existentiella villkor. Den sociala bakgrund som en elev har pÄverkar hur han eller hon ser pÄ skolan, kunskap, sina möjligheter, sin framtid mm. Det Àr entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund och skolprestation. Fram till och med grundskolans införande pÄ 60-talet och femton till tjugo Är efter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvÀrdig utbildning försöka utjÀmna klasskillnader. DÄ var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principen om alla elevers rÀtt till en likvÀrdig utbildning finns fortfarande i skollagen.

?En cancerdiagnos pÄverkar inte bara patienten, utan Àven patientens nÀrstÄende. Cancersjukdomen kan innebÀra stora förÀndringar i vardagen för de inblandade, bÄde psykosociala och praktiska. Hos nÀrstÄende uppstÄr behov som kanske inte helt och hÄllet tillfredstÀlls pÄ grund av den patientfokuserade vÄrden. Syftet var att undersöka vilket stöd nÀrstÄende till en cancersjuk patient önskar.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pÄgÄendet av sin högskoleutbildning och som senarelÀgger sitt barnafödande. Syftet Àr att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senarelÀggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÀmst frÄn Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras pÄ Rational Choice.