Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. HuvudfrÄgan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns nÄgon skillnad i hur kvinnor frÄn olika partier ser pÄ eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervÀgande stor del av kvinnorna hittas i ?mjuka? omrÄden av vÄrdande karaktÀr dÀr mÀnnen ÀndÄ dominerar vilket de Àven gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger pÄ samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Marinens sjöstridskrafters förmĂ„ga har sedan kalla krigets slut genomgĂ„tt stor förĂ€ndring. Den största Ă€r att kvantiteten drastiskt har minskats. FrĂ„gan som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r om den förmĂ„ga marinen besuttit har uppnĂ„tt de krav politiken har stĂ€llt.Uppsatsen genomför en komparativ studie och kartlĂ€gger hur de marina materiella förmĂ„gorna har varit tillrĂ€ckliga för att kunna nĂ„ de mĂ„l och möta de hot som svenska regeringar identifierat i propositioner sedan 1981 tills 2009 med fokus pĂ„ det marina nĂ€romrĂ„det och Östersjön med tre nedslag i historien. För att förstĂ„ förĂ€ndringen som skett tas Ă€ven förĂ€ndringen av den sĂ€kerhetspolitiska omvĂ€rldsuppfattningen upp.I analysen ses den förĂ€ndring av omvĂ€rlden som legat till grund för de mĂ„l och hot som identifierats samt vilken marin sjöstridsförmĂ„ga som funnits. FrĂ„n en omvĂ€rld som givit ett mĂ„l att verka fredsbevarande och bekĂ€mpa en invasion ensamt, har fokus skiftat till att möta det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet, som ska mötas tillsammans med andra efter solidaritetsförklaringen.

Ordet upplevelse beskrivs av Nationalencyklopedin som en svÄrbeskrivbar eller oanalyserad kÀnsla. Trots sin svÄrbeskrivbarhet Àr upplevelse inget nytt eller ouppmÀrksammat. Redan pÄ 1970-talet skrevs det om hur mÀnniskans behov skulle gÄ frÄn det materiella till meningsfulla upplevelser. Idag Àr upplevelse ett vÀl anvÀnt ord, speciellt inom marknadskommunikation dÀr flera kommunikationsbyrÄer idag sÀger sig jobba med upplevelsemarknadsföring. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilket vÀrde byrÄer inom kommunikationsbranschen ger begreppet upplevelse.

AASS (Applied Autonomous Sensor Systems, Centrum för TillÀmpade Autonoma Sensorsystem) arbetar med forskning inom autonoma system. Deras stora anvÀndningsomrÄden Àr utveckling av automatiska system till fordonsindustrin samt system till ÀldrevÄrden.AASS, har ett önskemÄl om en enklare modell av en CNC frÀs för enklare frÀsning till bland annat prototyptillverkning. Fokus ska ligga pÄ kostnaden dÄ precisionen inte Àr av största intresse.Uppdraget innebÀr att ta fram en konstruktion av en cnc- router med tre axlar med ett arbetsrum pÄ 600x450x150mm. Maskinen ska kunna skÀra i mjuka material som trÀ, plaster men Àven mjukare aluminium.Resultatet Àr en tre axlig cnc- router som drivs av tre stycken stepmotorer som Àr kopplade till respektive kulskruv. Cnc routern har ett arbetsrum pÄ cirka 600x450x150mm.

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omstÀllningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de efterstrÀva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag Àr mer beroende avsina kreativa förmÄgor Àn sina materiella tillgÄngar. För att utveckla individens kreativitetkrÀvs stimulering av expertis, kreativ förmÄga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnÄ en ihÄllande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrÄgor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkÀt och gruppintervju.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojĂ€mlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den sĂ„ kallade överklassafarin som Ă€gde rum under vĂ„ren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds kritisk diskursanalys, med det uttalade mĂ„let avslöja, avmystifiera och ifrĂ„gasĂ€tta social ojĂ€mlikhet. En ytterligare förutsĂ€ttning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, dĂ€r förgivettaganden, makt och ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara sĂ€rskilt anvĂ€ndbar i förstĂ„elsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation anvĂ€ndes i analysen av de argument som identifierades i materialet.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Med utgÄngspunkt ur en grÀnsöverskridande kontraktsrÀttslig tvist, baserad pÄ ett webbrelaterat avtal - dÀr bestÀllning, betalning och leverans av digitala produkter skett via Internet, utreds ur ett svenskt internationellt privat- och processrÀttsligt perspektiv, frÄgan om en Internethemsida kan utgöra ett driftstÀlle vid bedömningen av domsrÀtt och tillÀmplig lag. I uppsatsen har inte behandlats frÄgor om erkÀnnande och verkstÀllighet av utlÀndska domar eller de materiella lagar, vilka skulle kunna komma att tillÀmpas pÄ sjÀlva tvistefrÄgan. Genom anvÀndande av traditionell juridisk metod konstaterar vi att en hemsida, beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna anses utgöra ett driftstÀlle enligt de befintliga lagvals- och domsrÀttsregler uppsatsen behandlat. RÀttslÀget Àr dock oklart. HÀnsyn mÄste Àven tas till de speciella sÀrdrag Internet besitter, bl.a.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur omvÄrdnad som huvudomrÄde presenteras i Sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet för att fördjupa kunskapen kring diskrepansen som finns mellan den allmÀnna bilden av sjuksköterskan och sjuksköterskans egentliga roll. För att uppnÄ detta utfördes en diskursanalys pÄ Sjuksköterskeutbildningen 2012 vilket innebar en analys av en utbildningsplan, fjorton kursplaner och fjorton studiehandledningar. Genom att analysera texterna identifierades hur strukturer och sÀtt att uttrycka sig prÀglar innehÄllet. Vi har ocksÄ tittat pÄ hur texten ger möjlighet till studenterna att fÄ förstÄelse för Àmnet, samt hur texten bidrar till att antingen öka eller minska diskrepansen mellan stödÀmnena och omvÄrdnaden som huvudÀmne. I analysen framkommer att styrdokumentens innehÄll och formulering kan göra det svÄrt för studenterna att ta till sig och ge vÀrde till omvÄrdnadens betydelse för sjuksköterskans profession.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nÄgra pedagoger upplever konflikter bland barn pÄ förskolan. Jag ville ocksÄ undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna anvÀnder vid konflikthantering. Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare i min studie för att finna svar pÄ mitt syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet visade att det finns en samstÀmmighet mellan pedagogernas syn pÄ konflikthantering dÄ de Àr eniga om att konflikter bör tas tillvara pÄ för att barnen ska kunna dra lÀrdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmÀnhet om osÀmja i olika bemÀrkelser.

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Hur kan en förskola aktualisera barns nyfikenhet och kunskapstörst? DÀr byggnaden Àven underlÀttar för pedagogerna i deras arbete. DÀr pedagogerna fÄr utrymme till att planering och ÄterhÀmtning medan de har god uppsyn över barnen. Form, geometri, material och fÀrg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till sjÀlvagerande lek. En plats dÀr barnen fÄr ta ut sin motorik,  tillÄts fÄ utlopp för sin fantasi och möta varandra. Förskolan och arkitektoniska kvaliteérFörskolan skapar en omhÀndertagande och skyddande miljö, dÀr byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansÀttning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig pÄ olika sÀtt.Centralt placerad vÀxtlighet i husets hjÀrta ger barnen en förstÄelse för naturens betydelse och kraft. En stor glaskupol ovan slÀpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför.Geometrier, fÀrgkodning och informativ grafik hjÀlper barnen att orientera sig i den fria leken.Nyckelord och meningarMjuka former som omfamnarLustfyllda verktyg i fÀrg och materialPedagogiska inslag i barnets vardagTillgÀnglig och tillÄtande lekNÀrhet till naturenKorta avstÄndHuset som pedagog.

VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att konkretisera och analysera vad förĂ€ndringen i form av komponentavskrivningar som huvudregel innebĂ€r och hur den kan komma att pĂ„verka företagen.För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer samt redovisningspraktiker pĂ„ företag. Vi har kompletterat dessa intervjuer med frĂ„geformulĂ€r skickade till redovisningsexpertis och genomfört en dokumentstudie av Ă„rsredovisningar. För att belysa effekterna av vĂ„r problemstĂ€llning har ett ett rĂ€kneexempel genomförts.Den litteratur som anvĂ€nts tar upp begreppen tillgĂ„ngar och dess vĂ€rdering, harmoniseringen och dess utveckling samt komponentavskrivningar. Intervjuer har genomförts med personer frĂ„n Deloitte, Ernst & Young, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Metso AB och Sydkraft AB. Vi har ocksĂ„ studerat Ă„rsredovisningar frĂ„n SAS och Malmö Aviation AB.Studien visar att den teoretiska delen av redovisningsprofessionen har grundinstĂ€llningen att övergĂ„ngen till komponentavskrivningar som huvudregel inte borde vara nĂ„got problem.

Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.