Studiens syfte Àr att identifiera ÄtgÀrder, som de gotlÀndska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar pÄ ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, Àr av varjehanda slag ? kostnads- och intÀktsposter, företagsledning i bred bemÀrkelse (vilken Àr överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktÀr (vilka Àr överordnade företagsledningsförmÄgan). Studien bygger pÄ tre teorier, nÀmligen nÀtverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, frÄn vilka frÄgor hÀrleds till den intervjuguide som anvÀnds vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlades in i tre omgÄngar.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken. Syfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som pÄverkar valet av lÄnelivslÀngd genom att belysa lÀmplig teori och genomföra en empirisk undersökning. Metod Uppsatsen Àr genomförd utefter en kvantitativ metod. Den empiriska undersökningen baseras pÄ historisk data av svenska börsnoterade företag, vilka anvÀnds i regressionsanalyser. Litteraturval har till stor del skett med Megginsons ?Corporate finance theory? som utgÄngspunkt.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

I detta examensarbete undersöks förutsÀttningarna för intarsiateknikens tillÀmpbarhet inom tapetserarens arbetsfÀlt. Jag har genom att studera de olika hantverken och teknikerna inom intarsian fÄtt en större kunskap om dessa och kunnat reflektera kring deras anvÀndning för tapetseraruppgifter. Efter att ha provat och jÀmfört olika tekniker, material och tillvÀgagÄngssÀtt och omsatt mina experiment i en sittmöbels klÀdsel har jag kommit fram till följande:Inget av de olika lÀdermaterial och limmer jag testat fungerar bÀttre eller sÀmre Àn nÄgot annat av dem jag provat. Samtliga fungerar bra pÄ sÄvÀl vÀlvda som plana ytor, pÄ hÄrda sÄvÀl som mjuka underlag ? under de förutsÀttningar jag nÀrmare redogör för i arbetet.Mina experiment, sÄ lÄngt, har ocksÄ visat att bÄda de tillvÀgagÄngssÀtt jag valt, utskÀrning av mönstret för hand respektive laserskÀrning, Àr förenade med problem som gör tekniken svÄr att i dagslÀget förena med kravet pÄ arbetsekonomi och precision.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

 Examensarbetsuppgiften har gÄtt ut pÄ att genomföra en prestandajÀmförelse mellan en hÄrd och en mjuk processorkÀrna integrerad i en FPGA, i detta fall, en Virtex4 FX12 frÄn Xilinx.System med de olika kÀrnorna har tagits fram, dÀr antalet klockcykler för att genomföra olika berÀkningar har mÀts. Bland annat har algoritmen Fast Fourier Transform och dess invers berÀknats för en vektor.De kÀrnor som har provats Àr den mjuka MicroBlaze framtagen av Xilinx samt den hÄrda PowerPC 405. Prestandan för systemet med mjuk kÀrna var 65 % av det med hÄrd kÀrnaFörutom prestandamÀtningarna har en vidare teoretisk jÀmförelse mellan kÀrnorna genomförts. UtifrÄn den har slutsatsen dragits att nÀr man behöver smÄ volymer av FPGA-kretsar eller flera olika berÀkningar skall göras Àr FPGAer med hÄrd kÀrna att föredra. Om det Àr större volymer eller bara ett fÄtal typer av berÀkningar som skall utföras Àr en mjuk kÀrna mest fördelaktig, frÀmst av ekonomiska skÀl.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprÀtta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete. BokföringsnÀmnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benÀmns K-regelverket och har som syfte att underlÀtta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar pÄ hur materiella anlÀggningstillgÄngar ska redovisas efter anvisningarna i K3.VÀrderingsförutsÀttningarna för materiella anlÀggningstillgÄngar har Àndrats i och med en reglering i K3. TillgÄngens anskaffningsvÀrde ska fördelas pÄ komponenter istÀllet för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgÄngens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgÄng ska komponenterna ha betydande vÀrde i förhÄllande till tillgÄngens totala anskaffningsvÀrde.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. HuvudfrÄgan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns nÄgon skillnad i hur kvinnor frÄn olika partier ser pÄ eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervÀgande stor del av kvinnorna hittas i ?mjuka? omrÄden av vÄrdande karaktÀr dÀr mÀnnen ÀndÄ dominerar vilket de Àven gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger pÄ samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik.

Marinens sjöstridskrafters förmĂ„ga har sedan kalla krigets slut genomgĂ„tt stor förĂ€ndring. Den största Ă€r att kvantiteten drastiskt har minskats. FrĂ„gan som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r om den förmĂ„ga marinen besuttit har uppnĂ„tt de krav politiken har stĂ€llt.Uppsatsen genomför en komparativ studie och kartlĂ€gger hur de marina materiella förmĂ„gorna har varit tillrĂ€ckliga för att kunna nĂ„ de mĂ„l och möta de hot som svenska regeringar identifierat i propositioner sedan 1981 tills 2009 med fokus pĂ„ det marina nĂ€romrĂ„det och Östersjön med tre nedslag i historien. För att förstĂ„ förĂ€ndringen som skett tas Ă€ven förĂ€ndringen av den sĂ€kerhetspolitiska omvĂ€rldsuppfattningen upp.I analysen ses den förĂ€ndring av omvĂ€rlden som legat till grund för de mĂ„l och hot som identifierats samt vilken marin sjöstridsförmĂ„ga som funnits. FrĂ„n en omvĂ€rld som givit ett mĂ„l att verka fredsbevarande och bekĂ€mpa en invasion ensamt, har fokus skiftat till att möta det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet, som ska mötas tillsammans med andra efter solidaritetsförklaringen.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Ordet upplevelse beskrivs av Nationalencyklopedin som en svÄrbeskrivbar eller oanalyserad kÀnsla. Trots sin svÄrbeskrivbarhet Àr upplevelse inget nytt eller ouppmÀrksammat. Redan pÄ 1970-talet skrevs det om hur mÀnniskans behov skulle gÄ frÄn det materiella till meningsfulla upplevelser. Idag Àr upplevelse ett vÀl anvÀnt ord, speciellt inom marknadskommunikation dÀr flera kommunikationsbyrÄer idag sÀger sig jobba med upplevelsemarknadsföring. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilket vÀrde byrÄer inom kommunikationsbranschen ger begreppet upplevelse.