Bakgrund: Bro?stcancer a?r den vanligast fo?rekommande tumo?rsjukdomen hos kvinnor och a?rligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken fo?r a?terfall a?r sto?rst de fem fo?rsta a?ren, denna risk fo?r a?terfall kan va?cka en ra?dsla. Syfte: Att beskriva bro?stcancerdrabbade kvinnors upplevelse av ra?dsla fo?r a?terfall.

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka smink pÄverkar kontaktlinsen och ögast frÀmre segment vid bÀrande av mjuka korttidsslinser.Metod: De medverkande fick anvÀnda smink en vecka och vara utan smink en vecka. Efter varje testperiod noterades eventuella belÀggningar och skador pÄ linserna och vanliga ögonkomplikationer graderades. Inför varje testperiod fick deltagarna vara utan linser frÄn och med kvÀllen innan och de fick ett nytt par linser och ett nytt linsetui.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan testperioderna gÀllande ögonkomplikationerna, förutom vid palpebral konjunktival ojÀmnhet som visade sig ha ett högre medelvÀrde efter sminkperioden jÀmfört med  den sminkfria perioden.  En lins hade skador efter den osminkade perioden och en lins hade skador efter sminkperioden. BelÀggningar Äterfanns i större utstrÀckning efter smink-veckan, men skillnaden var inte statistisk signifikant.  Slutsats:Studien visar pÄ att smink inte pÄverkar kontaktlinsen eller ögat, förutom palpebrala konjunktiva, negativt efter en vecka sminkanvÀndning..

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur elevers lek- och beteendemönster Àndras utifrÄn lekplats och miljö. FrÄgestÀllningar som vi utgick ifrÄn var: Hur pÄverkas leken av lekplatsen, har utformningen nÄgon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid Àndrad lekmiljö/lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gÄ igenom teoretiskt material som var relevant för vÄra problemstÀllningar. För att ta reda pÄ hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 Ärs Älder pÄ tvÄ lekplatser. Dessa lekplatser var ?hemmalekplats? och en nÀrliggande lekplats, som vi döpt till ?borta lekplatsen?.

Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar Àr nÄgra av de psykologiska förhÄllanden som pÄverkar beslutsfattanden. SmÄföretagare upplever en hÄrd kreditmarknad med krav pÄ höga sÀkerheter och bankerna Àr medvetna om att de stramat Ät kreditgivningen pÄ grund av konjunkturlÀget. Handelsbanken och SEB Àr tvÄ storbanker som funnits lÀnge pÄ marknaden och bÄda har fÄtt utmÀrkelser för att vara framstÄende banker för smÄföretagare.Syfte: Att studera lÄnesituationen för smÄföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hÄrda vÀrden vid en kreditgivningsprocess.Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frÄgor stÀllts i kvalitativa intervjuer med tvÄ storbanker och tre smÄföretagare i olika branscher i Stockholm stad.Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen.Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krÀvs en kombination av hÄrda och mjuka vÀrden för att kunna fatta beslut pÄ ett rÀttfÀrdigt sÀtt. Det faststÀlls att psykologiska faktorer sÄsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lÄnehandlÀggare och smÄföretagare..

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehÄllande vÀrden, attityder och handlingar. TvÄ informanter har intervjuats för att ge förstÄelse för hur vÀrden och handlingar stÀmmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundlÀggande vÀrden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby Àr vÀl genomtÀnkt och grundas pÄ viktiga vÀrden. StrÀvan efter att leva ett enkelt liv Àr det centrala, vilket kopplas ihop med global rÀttvisa.

2009 genomgick den svenska apoteksmarknaden en stor förÀndring. Marknaden Àndrades frÄn statligt monopol till konkurrerande marknad. Den hÀr uppsatsen undersöker hur det statligt Àgda Apoteket AB förÀndrade sitt ethos nÀr de tvingades att anpassa sig till de nya förutsÀttningar som omregleringen innebar.Denna uppsats undersöker hur ethos uttrycks i sex olika texter, tre frÄn 2002, innan omregleringen, och tre frÄn 2011. Analyserna görs i par, dÄ analysmetoden Àr delvis jÀmförande. Jag kommer att titta pÄ teman, röster, ordklasser och dygder.

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor i PiteÄ kommun de senaste Ären, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förstÀllningar om, och framstÀllningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgÄngspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanstÀllda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjÀlp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus pÄ kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frÄgor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det rÄder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, sÀrskilt kring omrÄdena Familj/Boende och HÀlsa, medan det skrivs nÄgot mer kring Arbete/SysselsÀttning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om digitala verktygs och lÀromedels möjligheter och svÄrigheter i textilslöjdens undervisning. Studien behandlar vad nÄgra textilslöjdlÀrare i en mindre kommun i Sverige anser Àr för- och nackdelar med informations- och kommunikationsteknik (IKT) i textilslöjden. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr vilka resurser som textilslöjdlÀrarna har tillgÄng till för att ha möjligheter att införa IKT i undervisningen, dels de materiella tillgÄngarna, men Àven deras egna tillgÄngar i form av kunskaper. HÀr undersöks ocksÄ vilken instÀllning textilslöjdlÀrarna har till att anvÀnda digitala verktyg i textilslöjdens undervisning. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju och intervjufrÄgorna Àr grundade pÄ min egen förförstÄelse av Àmnet.

En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet Ă€r det sĂ„ kallade materiella sambandet som fastslĂ„r att det beskattningsbara resultatet för nĂ€ringsverksamhet baseras pĂ„ företagets Ă„rsredovisning, sĂ„ lĂ€nge den anses uppfylla kraven pĂ„ god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetĂ€nkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas frĂ„n och med 1 januari 2011.Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning fĂ„r för kvalitĂ©n pĂ„ redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att fĂ„.För att mĂ€ta redovisningskvalitĂ© har vi utgĂ„tt frĂ„n IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jĂ€mförbarhet och begriplighet. I vĂ„r undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle pĂ„verkas av ett avskaffande av sambandet.Vi har via ett deduktivt angreppssĂ€tt genomfört en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuat respondenter baserade i UmeĂ„ och Stockholm om deras syn pĂ„ sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalitĂ© och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebĂ€ra.

De sista 90 Ären har omkring 35 poliser dödats i tjÀnsten i Sverige, varav 2 stycken de sista Ären. De flesta av dessa har skjutits ihjÀl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. FrÄn Är2000-2006 var 7344 poliser borta frÄn jobbet en dag eller mer p.g.a. vÄld eller hot om vÄld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser frÄn utryckningsenheten och elever frÄn polisutbildningen ser pÄ ett av det materiella skydd som ska skydda dem frÄn en del av detta nÀmligen polisens skyddsvÀst.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka vad det finns för Äsikter, tankar och reflektioner kring Skolverkets förslag pÄ kursplan för Àmnet Animation hos fyra lÀrare pÄ Medieprogrammet. Syftet Àr ocksÄ att försöka ta reda pÄ om förslaget upplevs som realistiskt, dvs. om det Àr möjligt att bedriva undervisning i Àmnet med de resurser som den enskilda skolan har till sitt förfogande i form av kompetens och materiella resurser. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fyra lÀrare pÄ Medieprogrammet. Resultatet av mitt arbete visar att lÀrarna Àr positiva till förslaget men att de ocksÄ ser en rad problem med att genomföra förslaget.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

Syftet med projektet har varit att skapa en informell institution som erbjuder alla en möjlighet att inte bara ta del av kulturen, utan Àven sjÀlv kunna skapa. Byggnaden rymmer förutom en stor utstÀllningshall bÄde verkstad och ateljéer som Àr öppna för allmÀnheten. De olika funktionerna flyter in i varandra utan riktiga avskiljare, bara genom rumshöjd, trappor eller vÀggens krökning markeras övergÄngen frÄn ett rum till ett annat och leder besökaren genom byggnaden. Hela stadens linjÀra form förvrÀngs hÀr av platsens förutsÀttningar och ljusförhÄllanden tills alla rum omsluts i en lÄng, mjuk rörelse av den slutna muren. Jag ville skapa ett system inom vilket öppenheten och den flytande rörelsen kunde rymmas.

Syfte: Att via granskning av Staffanstorpshus AB som helhet, med beaktande av den dominerande politiska ideologin,, beskriva och analysera den kommunala verksamhetsstyrningen.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie, pga. vĂ„rt intresse av att ge frihet Ă„t intervjupersonerna att uttrycka det de ansĂ„g vara vĂ€sentligt. Uppsatsen Ă€r av deduktiv karaktĂ€r och en teoretisk referensram har sammanstĂ€llts utifrĂ„n befintlig teori och modeller.Teoretisk referensram: Levers of control, Management control systemsEmpiri: De genomförda intervjuerna har försett oss med en djupgĂ„ende inblick angĂ„ende hur Staffanstorpshus AB styrs idag.Slutsatser: Det mest vĂ€sentliga vi har kommit fram till i vĂ„ra slutsatser Ă€r att Staffanstorps kommun idag styr Staffanstorpshus AB med mjuka hĂ€nder och lĂ„ter den operationella ledningen ta alla de detaljerade besluten rörande bolaget. Ägardirektiven som kommunen skrivit efterföljs av bolaget men dĂ€r finns inga direkta incitament kopplade till uppfyllelse av mĂ„len i direktiven. Vi tror att om man utvecklar ett belöningssystem som Ă€r kopplat till Ă€gardirektiven, kan man öka motivationen.