En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

Konsumenter anvÀnder varumÀrken dagligen och exponering av varumÀrken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, mÀnniskor och sÄ vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter anvÀnder varumÀrken för att bygga upp sin sjÀlvbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumÀrken. VarumÀrken i sig Àr bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först dÄ de sÀtts in i ett sammanhang och fÄr en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumÀrke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frÄgestÀllningen: ?Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumÀrke??.

I den globala vÀrlden blir det allt vanligare att det operativa ansvaret för chef eller ledare fördelas pÄ en större geografisk bas. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn ett fall undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ ett ledarskap pÄ distans. Undersökningsdesignen utgÄr frÄn en studie av en enskild enhet i en ideell organisation. Svaren har sökts genom en kvalitativ forskningsstrategi i form av semistrukturerade intervjuer. Samtidigt har ett försök till korsvalidering gjorts genom att koppla resultatet till en liknande situation i en kommersiell organisation.Urvalet Àr ÀndamÄlsinriktat och genomfört som ett bekvÀmlighetsurval.

Han tror pÄ sig sjÀlv, medan hon inte vÄgar Àr en kvalitativ studie av hur mÀnnen och kvinnorna skildras i Svenska Dagbladets nÀringslivstexter. Hur media bidrar till att föra vidare de genusmönster som redan existerar av mÀn och kvinnor, alltsÄ att mÀnnen Àr handlingskraftiga och starka och kvinnorna tillbakadragna och mjuka.Författaren har analyserat 20 texter ur Svenska Dagbladet NÀringsliv med hjÀlp av en kvalitativ textanalys med diskursteoretisk inriktning. Syftet var att undersöka hur SvD skildrar maktens mÀn och kvinnor. De teorier författaren har utgÄtt ifrÄn Àr bland andra Yvonne Hirdmans teorier om genus och Anita Göranssons definitioner av makt.Studien visar att Svenska Dagbladet följer de genusmönster som redan existerar. Kvinnan Àr alltsÄ i texterna i SvD NÀringsliv osÀkrare Àn mannen och mannen Àr handlingskraftigare och positivare Àn kvinnan.

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka smink pÄverkar kontaktlinsen och ögast frÀmre segment vid bÀrande av mjuka korttidsslinser.Metod: De medverkande fick anvÀnda smink en vecka och vara utan smink en vecka. Efter varje testperiod noterades eventuella belÀggningar och skador pÄ linserna och vanliga ögonkomplikationer graderades. Inför varje testperiod fick deltagarna vara utan linser frÄn och med kvÀllen innan och de fick ett nytt par linser och ett nytt linsetui.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan testperioderna gÀllande ögonkomplikationerna, förutom vid palpebral konjunktival ojÀmnhet som visade sig ha ett högre medelvÀrde efter sminkperioden jÀmfört med  den sminkfria perioden.  En lins hade skador efter den osminkade perioden och en lins hade skador efter sminkperioden. BelÀggningar Äterfanns i större utstrÀckning efter smink-veckan, men skillnaden var inte statistisk signifikant.  Slutsats:Studien visar pÄ att smink inte pÄverkar kontaktlinsen eller ögat, förutom palpebrala konjunktiva, negativt efter en vecka sminkanvÀndning..

Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.

Bakgrund: Bro?stcancer a?r den vanligast fo?rekommande tumo?rsjukdomen hos kvinnor och a?rligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken fo?r a?terfall a?r sto?rst de fem fo?rsta a?ren, denna risk fo?r a?terfall kan va?cka en ra?dsla. Syfte: Att beskriva bro?stcancerdrabbade kvinnors upplevelse av ra?dsla fo?r a?terfall.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur elevers lek- och beteendemönster Àndras utifrÄn lekplats och miljö. FrÄgestÀllningar som vi utgick ifrÄn var: Hur pÄverkas leken av lekplatsen, har utformningen nÄgon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid Àndrad lekmiljö/lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gÄ igenom teoretiskt material som var relevant för vÄra problemstÀllningar. För att ta reda pÄ hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 Ärs Älder pÄ tvÄ lekplatser. Dessa lekplatser var ?hemmalekplats? och en nÀrliggande lekplats, som vi döpt till ?borta lekplatsen?.

Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar Àr nÄgra av de psykologiska förhÄllanden som pÄverkar beslutsfattanden. SmÄföretagare upplever en hÄrd kreditmarknad med krav pÄ höga sÀkerheter och bankerna Àr medvetna om att de stramat Ät kreditgivningen pÄ grund av konjunkturlÀget. Handelsbanken och SEB Àr tvÄ storbanker som funnits lÀnge pÄ marknaden och bÄda har fÄtt utmÀrkelser för att vara framstÄende banker för smÄföretagare.Syfte: Att studera lÄnesituationen för smÄföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hÄrda vÀrden vid en kreditgivningsprocess.Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frÄgor stÀllts i kvalitativa intervjuer med tvÄ storbanker och tre smÄföretagare i olika branscher i Stockholm stad.Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen.Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krÀvs en kombination av hÄrda och mjuka vÀrden för att kunna fatta beslut pÄ ett rÀttfÀrdigt sÀtt. Det faststÀlls att psykologiska faktorer sÄsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lÄnehandlÀggare och smÄföretagare..

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehÄllande vÀrden, attityder och handlingar. TvÄ informanter har intervjuats för att ge förstÄelse för hur vÀrden och handlingar stÀmmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundlÀggande vÀrden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby Àr vÀl genomtÀnkt och grundas pÄ viktiga vÀrden. StrÀvan efter att leva ett enkelt liv Àr det centrala, vilket kopplas ihop med global rÀttvisa.

2009 genomgick den svenska apoteksmarknaden en stor förÀndring. Marknaden Àndrades frÄn statligt monopol till konkurrerande marknad. Den hÀr uppsatsen undersöker hur det statligt Àgda Apoteket AB förÀndrade sitt ethos nÀr de tvingades att anpassa sig till de nya förutsÀttningar som omregleringen innebar.Denna uppsats undersöker hur ethos uttrycks i sex olika texter, tre frÄn 2002, innan omregleringen, och tre frÄn 2011. Analyserna görs i par, dÄ analysmetoden Àr delvis jÀmförande. Jag kommer att titta pÄ teman, röster, ordklasser och dygder.

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor i PiteÄ kommun de senaste Ären, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förstÀllningar om, och framstÀllningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgÄngspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanstÀllda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjÀlp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus pÄ kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frÄgor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det rÄder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, sÀrskilt kring omrÄdena Familj/Boende och HÀlsa, medan det skrivs nÄgot mer kring Arbete/SysselsÀttning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om digitala verktygs och lÀromedels möjligheter och svÄrigheter i textilslöjdens undervisning. Studien behandlar vad nÄgra textilslöjdlÀrare i en mindre kommun i Sverige anser Àr för- och nackdelar med informations- och kommunikationsteknik (IKT) i textilslöjden. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr vilka resurser som textilslöjdlÀrarna har tillgÄng till för att ha möjligheter att införa IKT i undervisningen, dels de materiella tillgÄngarna, men Àven deras egna tillgÄngar i form av kunskaper. HÀr undersöks ocksÄ vilken instÀllning textilslöjdlÀrarna har till att anvÀnda digitala verktyg i textilslöjdens undervisning. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju och intervjufrÄgorna Àr grundade pÄ min egen förförstÄelse av Àmnet.

En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet Ă€r det sĂ„ kallade materiella sambandet som fastslĂ„r att det beskattningsbara resultatet för nĂ€ringsverksamhet baseras pĂ„ företagets Ă„rsredovisning, sĂ„ lĂ€nge den anses uppfylla kraven pĂ„ god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetĂ€nkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas frĂ„n och med 1 januari 2011.Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning fĂ„r för kvalitĂ©n pĂ„ redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att fĂ„.För att mĂ€ta redovisningskvalitĂ© har vi utgĂ„tt frĂ„n IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jĂ€mförbarhet och begriplighet. I vĂ„r undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle pĂ„verkas av ett avskaffande av sambandet.Vi har via ett deduktivt angreppssĂ€tt genomfört en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuat respondenter baserade i UmeĂ„ och Stockholm om deras syn pĂ„ sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalitĂ© och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebĂ€ra.