Ett problem som vi har uppmÀrksammat i hyreslagen Àr regleringen om stÀdning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar tvÄ typer av förseningar vid överlÄtande av lÀgenhet. 13 § HL reglerar försening som beror pÄ hyresvÀrden och den gÀller endast för nybyggda lÀgenheter eller lÀgenheter som gjorts om helt för en ny anvÀndning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror pÄ den avtrÀdande hyresgÀsten som inte utrymt lÀgenheten i tid.[2]HÀr menar lagstiftaren att den tilltrÀdande hyresgÀsten inte kan flytta in i tid pÄ grund av att lÀgenheten inte Àr utrymd. Att lÀgenheten inte Àr utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lÀgenheten eller att den frÄntrÀdande hyresgÀsten bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tilltrÀdande hyresgÀst. De tvÄ omtalade paragrafernas gemensamma nÀmnare Àr att om bristen Àr av vÀsentlig betydelse har hyresgÀsten rÀtt till att sÀga upp avtalet helt och hÄllet.

Uppsatsen behandlar olika aspekter inom integrationsprocessen vid företagsförvÀrv. FöretagsförvÀrv Àr synnerligen vanligt förekommande i Sverige idag och inte minst i IT-branschen. Genom denna fallstudie av tvÄ förvÀrv inom IT-branschen ges en överblick över vilka fallgropar och problem som kan finnas med de mjuka aspekterna i en integrationsprocess. Denna magisteruppsats Àr en kvalitativ studie av integrationsprocessen inom omrÄdena Organisationsstruktur, styrning och ledarskap, Kommunikation, Kulturskillnader samt Kompetensförsörjning. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och enkÀter vid tvÄ IT-företag, Alfa och Beta (dessa företag samt respondenterna Àr anonyma).

SpĂ„rfaktorn Ă€r ett begrepp som idag anvĂ€nds inom trafikplanering men utan att det finns en enhetlig definition. Syftet med uppsatsen har varit att definiera spĂ„rfaktorn genom att göra en begreppsanalys. Detta har gjorts genom att titta pĂ„ tidigare forskning samt tidigare utredningar av spĂ„rvĂ€gsprojekt. Även pĂ„gĂ„ende spĂ„rvĂ€gsprojekt i Lund och Malmö har undersökts genom intervjuer med nyckelpersoner för att fĂ„ ett bĂ€ttre grepp om hur begreppet anvĂ€nds idag samt för att kunna pröva begreppet. VĂ„rt resultat har visat att ett antal faktorer utgör kĂ€rnan för begreppet spĂ„rfaktor.

Det sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intÄg. Hur denna generation ser pÄ sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgÄngspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anstÀllda inom en sÀljorganisation, dÀr data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka arbetsmotivation utifrÄn Herzbergs tvÄfaktorteori. Mer specifikt var syftet att undersöka personalansvarigas syn pÄ personalens motivation i organisationer och om det finns en överensstÀmmelse med Herzbergs tvÄfaktorteori om arbetsmotivation. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personalansvariga i fyra olika företag. Resultatet tolkades med hjÀlp av teoristyrd tematisk analysmetod, och kategoriserades till olika motivations- och missnöjesfaktorer. Faktorer som skapar arbetsmotivation var utvecklingsmöjligheter, ansvar och sjÀlvstÀndighet, ledarens roll samt samverkan av den mjuka och hÄrda sidan av motivation.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsÀttas utifrÄn Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt Àgande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och lÄga kostnader och fortsÀtter att utreda vilka förvÀntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrÄn dessa hÀrstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgÄngen kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, dÄ kontraktering Àr en av förutsÀttningarna för en lyckad konkurrensutsÀttning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsÀttas, utöver vad som redan Àr gjort idag. Det ÀrfrÀmst inom de "mjuka" verksamheterna, sÄsom inom barnomsorgen, utbildningsvÀsendet och vÄrden, dÀr konkurrensutsÀttningspotentialen bedöms vara som störst..

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas dÄ tillgÄngens verkliga vÀrde understiger detredovisade vÀrdet. En viktig frÄga Àr dÀrför hur vÀrdet pÄ tillgÄngar ska berÀknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras dÀr rÄdande redovisningsstandarderkrÀver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan pÄverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gÀllande nedskrivningarav materiella tillgÄngar (fartyg) och tillÀmpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas pÄen mer övergripande nivÄ oberoende av bransch till skillnad frÄn Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

Syftet med uppsatsen Àr att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har nÄgon pÄverkan pÄ sannolikheten för nya företag att överleva de tre första Ären. UtifrÄn en teoretisk och empirisk genomgÄng har jag försökt att sÀtta in frÄgan i ett sammanhang. Eftersom det Àr ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska gÄr att hitta nÄgra skillnader mellan de företag som överlevt de första tre Ären och de som inte har gjort det. Finns det nÄgot som visar pÄ att den regionala kontexten pÄverkar företags överlevnads chanser?Med utgÄngspunkt i registerdata undersöks om nÄgra faktorer pÄverkar sannolik­heten för nya företag att överleva.

FöretagsvÀrdering Àr ett Àmne som vÀcker stort intresse frÄn bland annat revisorer ochvÀrderare dÄ det idag har blivit allt vanligare att köpa och sÀlja företag. För att vÀrdera ettföretag Àr det viktigt att ha en gemensam definition pÄ begreppet vÀrde dÄ detta kan skilja sigmellan olika individer. VÀrdering av företag som bestÄr av relativt sett mycket immateriellatillgÄngar anses vara ett av de mest problematiska omrÄdena nÀr det gÀller vÀrdering. Enimmateriell tillgÄng Àr en identifierbar, icke-monetÀr tillgÄng utan fysisk form. Företag sombestÄr av relativt sett mycket immateriella tillgÄngar har idag blivit allt mer förekommande dÄekonomin utvecklas fort.

   Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur barn positionerar sig i sin lek, vilken status dessa positioner har samt hur statuspositionerna förhÄller sig till varandra. Som datainsamlingsmetod har observationer anvÀnts, bÄde med hjÀlp av fÀltanteckningar samt videoinspelningar. Datainsamlingen Àgde rum pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barn i Äldrarna tre till fem Är observerades sporadiskt i cirka fyra veckor under tiden de hade fri lek. Empirin har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av ett urval av tidigare forskning utifrÄn arbetets centrala teman, som redovisas i kapitlet litteraturöversikt. Resultatet visar med ett urval av episoder pÄ hur barn skapar, upprÀtthÄller och omförhandlar sin position i leken samt vilken statusposition ett barn tillÀgnas utifrÄn olika faktorer.

Syfte:.Syftet med studien a?r att ja?mfo?ra icare tonometri med NCT och se om de tva? metoderna fa?r likva?rdiga resultat. Studien ville a?ven se vilken av metoderna som fo?redras av deltagarna.Metod: 85 personer deltog med medela?lder 27 ± 9,2 a?r. Ma?tningarna utfo?rdes pa? 82 av deltagarna i slumpma?ssig ordning pa? deras ho?gero?gon.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

SamhÀllet stÄr stÀndigt inför utveckling, en effekt av det Àr att redovisningen gÄr mot att bli mer global. Som följd av att internationell redovisning stÄr inför utveckling har en vilja att förÀndra redovisningen nationellt utvecklats. Ett resultat av utveckling och modernisering av svensk redovisning Àr införandet av fyra nya regelverk, dÀribland K3-regelverk som blir gÀllande Är 2014. En förÀndring som införandet av K3-regelverket medför Àr krav pÄ komponentansatsen för materiella anlÀggningstillgÄngar. Komponentansatsen innebÀr att en materiell anlÀggningstillgÄng ska delas upp i betydande komponenter för att sedan skriva av komponenterna med separata nyttjandeperioder.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra idrottslÀrare genomför dansundervisning samt hur nÄgraelever upplever dansundervisningen i skolan utifrÄn Lgr 11. Jag vill ocksÄ finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lÀrare, gruppintervjuer med elever, samt enkÀter för bÄde lÀrare och elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder pÄ att det inte skett nÄgon större förÀndring hur dansundervisningen bedrivs ijÀmförelse med tidigare studier. NÀstan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjÀrdedel dÀr eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som trÀningsform.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.