Den 8 juni Är 2012 beslutade BokföringsnÀmden (BFN) att ett nytt regelverk K3 skulle införas och börja tillÀmpas senast den 31 december 2013. Ett mÄste för alla publika aktiebolag och större onoterade företag i Sverige som inte redovisar enligt de internationella principerna, som till exempel IFRS. I och med K3 och dess införande kommer ett krav pÄ komponentavskrivning. En metod dÀr företagens materiella anlÀggningstillgÄngar ska delas upp i komponenter och skrivas av individuellt. Införandet av komponentansatsen var vÀldigt kritiserad av företag runt om i Sverige dÄ de ansÄg att de skulle krÀva för mycket administrativt arbete utan att ge nÄgot mervÀrde.

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgÄngar har visat sig vara ett problemfyllt omrÄde bÄde för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat pÄ att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgÄngar inte identifieras i tillrÀcklig utstrÀckning. Det har Àven pÄpekats att det finns ett stort svÀngrum inom regelverket som tillÄter mycket individuella bedömningar. Syfte: Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader mellan branscher pÄ den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgÄngar vid det första redovisningstillfÀllet efter rörelse-förvÀrv och i sÄ fall vad orsakerna kan vara. Vi vill Àven undersöka om det gÄr att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgÄngar och fördelning av köpeskillingen.Genomförande: BÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. BranschjÀmförelser har gjorts för genomförda rörelseförvÀrv pÄ Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011.

MÄlet med rapporten Àr att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras pÄ ett sÄdant sÀtt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera pÄ tre delar; samverkan som definition och uppfattning pÄ marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplÀgget inom denna utformas för att anbud med rÀtt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att fÄ samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mÄl, vilket ska gagna alla engagerade och dÀrmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmÀrksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka frÀmst Àr av vikt för en lyckad samverkan Àr förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frÄgor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten pÄ de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hÄlla 14 intervjuer, inkluderande bestÀllare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras Àr att uppfattningen om vad samverkan Àr och hur det bör anvÀndas Àr relativt enhetlig pÄ marknaden.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Bakgrund: Prematurt fo?dda barn utsa?tts fo?r ma?nga sma?rtsamma ingrepp under sin tid pa? neonatal va?rdavdelning. Det finns behov av att utveckla icke- farmakologisk sma?rtlindring som komplement till farmakologisk sma?rtlindring fo?r denna patientgrupp. Tidigare forskning har visat att inspelad musik under blodprovstagning har positiva effekter pa? prematurt fo?dda barns fysiologiska va?rden samt beteendema?ssiga respons.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. KÀnnetecknande för alla Àr att de har ett annat mÄl Àn att tjÀna in vinst till Àgare. Vinstmotiv mÄste ÀndÄ finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hÄrda? och ?mjuka? styrsystem.

Within the near future Sweden will be facing a large number of successions of ownership  within the agriculture and forestry sector, which is why it is important to acknowledge the question of alternatives for transfer of ownership. The purpose of this thesis is therefore to analyze the existing law as well as the various options for how to transfer the ownership concerning succession of ownership within family-owned agriculture and forestry businesses. This thesis pays particular attention to the complexity of problems that refer to joint ownerships and the great importance of the emotional questions that arise when a succession of ownership is being implemented.A succession of ownership can be planned as well as unplanned. When implemented through inheritance the transfer to the younger generation is unplanned. There are several effects of an unplanned succession of ownership and these effects can be harmful for the company as well as the family.

VÄr studie syftar till att ge en fördjupande inblick i hur nÄgra av de regionala bankkontoren i Kalmar lÀn förhÄller sig till företag med stora immateriella tillgÄngar nÀr dessa ska söka kre-dit. För att kunna genomföra frÄgestÀllningen har vi genomfört litteraturstudier samt intervju-er med fyra stycken regionala bankkontor i Kalmar lÀn. HÀr genom kartlÀggs de problem som bankerna och övriga intressenter stÄr inför eftersom mÄnga av dagens tjÀnstebaserade företag inte visas ur ett rÀttvist perspektiv pÄ grund av den rÄdande problematiken med de nuvarande redovisningsreglerna och rekommendationerna.NÀr olika intressenter, till exempel banker ska göra en analys av ett företag Àr det av stor vikt att banken fÄr ta del av företagets tillgÄngar, sÄvÀl materiella, immateriella som finansiella tillgÄngar. Redovisningen och behandlingen av de materiella tillgÄngarna Àr inget problem dÄ det bland annat finns vÀl fungerande och etablerade mallar och modeller för att behandla des-sa tillgÄngar i redovisningen. De immateriella tillgÄngarna har inte gÄtt samma felfria vÀg tillmötes inom redovisningen.

Enligt uppskattningar byggs 40 % av alla projekten pÄ Skanska Jönköping med en prefabricerad betongstomme. Detta kan anses lite i förhÄllande till Skanska Sverige dÀr ca 70 % av alla projekt byggs med en prefabricerad stomme. I resterande projekt byggs betongstommarna pÄ plats, d.v.s. de Àr platsgjutna stommar.I och med detta sÄ finns det en stor potentiell utveckling för prefabricerade betongstommar inom Skanska Jönköping, men Àven för resterande Svenska byggföretag dÄ 2/3 av alla flerbostadshus uppförs med en platsgjuten stomme. I rapporten tas de ekonomiska för- och nackdelarna för de olika stomtillvÀgagÄngs sÀtten upp, hur yttre förutsÀttningar kan pÄverka projekten och hur de mjuka parametrarna pÄverkar den utförande organisationen.

Examensarbetet har handlat om hur man med produktdesign kan öka synligheten hos tjejer i Äldrarna 18-25 Är som rör sig i urbana, trafikerade miljöer under de mörka delarna av dygnet. Genom intervjuer, frÄgeformulÀr och litteraturstudie urskönjdes att mÄlgruppen var vÀl medveten om nyttan med reflexanvÀndning men att detta trots allt inte var ett starkt nog motiv till att anvÀnda reflexer dÄ existerande produkter ansÄgs löjliga, opraktiska och fula. Vad som huvudsakligen har bearbetats Àr mjuka vÀrden sÄsom status och estetik samt yttre krav pÄ ett optimerat reflexbÀrande. Resultatet Àr en vÀska som med sin multifunktionalitet och sobra estetik medger synlighet för brukaren. Det Àr en reflexprodukt som mÄlgruppen kan identifiera sig med och bÀra vid mÄnga tillfÀllen..

Arbetet mot lÀttare och brÀnslesnÄlare lastbilar gÄr framÄt pÄ Scania CV AB, en ny generations hytter Àr att vÀnta i vilken höghÄllfast stÄl i viss utstrÀckning ersÀtter de idag anvÀnda mjuka stÄlen. Komponenter och hyttstrukturer kan dÀrmed med bibehÄllen styrka göras tunnare och lÀttare. Bytet mot höghÄllfasta stÄl kan stÀlla sÀrskilda krav pÄ bland annat svetsningen, syftet med detta examensarbete Àr som en följd av detta att undersöka svetsbarheten i det höghÄllfasta materialet Docol 600DP och ur ett hÄllfasthetsperspektiv jÀmföra detta med det idag anvÀnda DX54. Arbetet har bland annat genom statistisk försöksplanering, punktsvetsning och dragprovning resulterat i svetsytor i vilka hÄllfasthetsvÀrden kan erhÄllas utifrÄn svetsens elektrodkraft, strömstyrka och svetstid. Svetsytorna ger Àven svar pÄ de tre olika parametrarnas individuella inverkan pÄ svetsens hÄllfasthet, hÀr ligger strömstyrkan först följd av svetstiden och elektrodkraften.