Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p? akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? fokusgrupper.

Den materiella processledningen utgör ett officialintrÄng i parternas dispositionsrÀtt och Àr ett inkvisitoriskt element i en processform som annars prÀglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet Àr frÀmmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frÄgan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjÀlpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig frÀmmande, dÄ sÄvÀl den formella som den materiella processledningen syftar till att handlÀggningen av rÀttegÄngen ska fungera pÄ bÀsta möjliga vis, varför den egentliga grÀnsen mellan instituten dÄ suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rÀttegÄng. Processledningen skall verka som ett komplement dÀrtill för att rÀtten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

NÀr Sydafrika blev en demokrati 1994 gjordes utbildningssystemet om. En del i de storaförÀndringarna var att introducera Life Orientation, ett nytt Àmne frÄn och med 1998.Forskning har visat att införandet av Àmnet inte varit friktionsfritt, vilket bland annat berott pÄatt Àmnet varit nytt och det varit brist pÄ lÀrare med relevant utbildning för att undervisa i LifeOrientation.Syftet med den studie som gjorts var att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ en High School (Ärskurs 8-12)upplever idrottsÀmnets stÀllning Àr pÄ deras skola, mot bakgrunden att Àmnet integrerats i LifeOrientation som ett av sex delomrÄden. En kvalitativ forskning har genomförts medsemistrukturerade interjuver som metod. Resultatet i undersökningen visade utifrÄn de trefrÄgestÀllningsparametrarna; uppfattningar om Àmnet, upplevelser av Àmnet och Äsikter om demateriella förutsÀttningarna, att lÀrarna upplevde att Àmnets stÀllning var lÄg pÄ deras skola.Nyckelord: Sydafrika, utbildning, Life Orientation, idrott och hÀlsa, stÀllning, status,upplevelser, materiella förutsÀttningar.

Background:Companies are beginning to see the world as their market; not only to seek global opportunities but also to oversee the global competition. Although most people connect globalization to export and import of goods, the globalization process also affect the businesses distinguished by service. The corporations are faced with higher demands of adaptation, which in turn leads to higher needs of skills and knowledge, which of course is very important in business such as the hotel industry. A motivated employee can perform better and furthermore has a stronger sense of belonging to the organization and might therefore be a key to future success of the company.Purpose:The main purpose of this essay is to compare the motivation strategies and reward systems chosen by the management and match this with what the employees are requesting. By doing this we can compare the different objects studied in this essay and furthermore we will be able to see which hotel that has the best match.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, rÄd, rekommendationer och praxis att ta hÀnsyn till. BokföringsnÀmnden (BFN) Àr ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vÀgledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. DÄ BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ÀndamÄlsenliga, beslutade de sig, Àven pÄ grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 Àr framtaget för större företag och koncerner och Àr det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men Àven vÀrderingsmetoder sÄsom anskaffningsvÀrde.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Den materiella processledningen utgör ett officialintrÄng i parternas dispositionsrÀtt och Àr ett inkvisitoriskt element i en processform som annars prÀglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet Àr frÀmmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frÄgan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjÀlpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig frÀmmande, dÄ sÄvÀl den formella som den materiella processledningen syftar till att handlÀggningen av rÀttegÄngen ska fungera pÄ bÀsta möjliga vis, varför den egentliga grÀnsen mellan instituten dÄ suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rÀttegÄng. Processledningen skall verka som ett komplement dÀrtill för att rÀtten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Bakgrund och problem: Behovet av harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet har lett till attinternationella normbildande organ har fÄtt en större betydelse. IASB Àr en sÄdan organisationvars normer och regleringar Àr numer obligatoriska för noterade bolag inom EU.MedlemslÀnderna i EU kommer att ha nytta av denna harmonisering genom att exempelvisstandarder som behandlar vÀrdeförÀndringar pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar Àr enhetliga.Materiella anlÀggningstillgÄngar behandlas omfattande bland annat i IAS 16( MateriellaAnlÀggningstillgÄngar) och IAS 36 (Nedskrivningar) . Materiella anlÀggningstillgÄngar utgören omfattande del av tillgÄngsmassan i svenska rederiföretag. Den nuvarande oron pÄ denfinansiella marknaden har lett till prisjusteringar för mÄnga former av placeringar. Det stÀllerfrÄgan om hur den kommer att avspeglas i rederiernas redovisning, med andra ord omnedskrivningsbehov kommer att föreligga.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att bidra till mer förstÄelse om vilka utmaningar som svenskanoterade rederier möter i tillÀmpningen av IAS 36 vid en lÄgkonjunktur.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ (IFRS) ? IAS 36 Nedskrivningar och vi undersökerföljaktligen endast svenska noterade rederier.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares materiella och strukturella resurser samt hur de anvÀnder sig av dessa i sin lÀs- och skrivundervisning i Äk f-3. Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Vi har studerat Àmnet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgÄngen behandlar lÀs- och skrivlÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrefter presenteras en avgrÀnsad del av forskning kring barns lÀs- och skrivlÀrande för tidigare Är.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i Äk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans vÀrld i mÄnga Är.

I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersma?lstalare av somaliska bekra?ftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessiva?ndelse pa? benadiri eey vilken skiljer sig fra?n den nordsomaliska motsvarigheten ay.Underso?kningen syftade till att ta reda pa? om och pa? vilket sa?tt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begra?nsades till ma?tning av vokalkvalitet och duration i possessiva?ndelsen -ay.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolenivÄ, Ärskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  FrÄgestÀllningar: Hur arbetar idrottslÀrare med inkludering inom Àmnet Idrott och HÀlsa? Finns det nÄgon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan anvÀndas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger pÄ strukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lÀrare inom Àmnet Idrott och HÀlsa, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn dÀr det största fokuset har lagts pÄ lÀrarnas Äldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lÀrare generellt har en delad mening om vad inkludering innebÀr, men det anvÀndes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta pÄ en bristande kunskap hos lÀrarna, men det kan ocksÄ bero pÄ att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förstÄelse kring hur specialpedagogik och inkludering anvÀnds inom Àmnet idrott och hÀlsa.

?Ineffektiv, toppstyrd och dyr? omtalades Riksrevisionen i DN vilket vÀckte författarnas intresse vad gÀller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nÀmnvÀrt Ät frÄn en privat revisionsbyrÄ. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gÀller de materiella anlÀggningstillgÄngarna maskiner och inventarier samt personalkostnader sÄsom löner, arvoden och förmÄner. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse i omrÄdet. Författarna har tagit fram en egen modell som utgÄr ifrÄn variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen.