Skred Àr en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar mÄnga mÀnniskor, runt om i vÀrlden. Med de svenska markförhÄllanden förekommer skred frÀmst i lera, lÄgvÀxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie Àr att ge en övergripande bild över skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har anvÀnts Àr litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef.I Köpings kommun har det tidigare förekommit smÄ skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det Àr sannolikt att skred kommer att intrÀffa vid slÀnter mot vattendrag i Köping och Kolsva.

I föreliggande studie undersöks hur rÀttssÀkerheten tillÀmpas och tolkas allmÀnt för barn som placeras utanför det egna hemmet av socialtjÀnsten samt hur rÀttssÀkerheten tolkas och tillÀmpas nÀr det rör barn som Àr placerade pÄ ideella kvinnojourer. Studien Àr av rÀttssociologisk art. Metoden som anvÀnds i studien Àr en kombination av rÀttsdogmatisk metod och samhÀllsvetenskaplig metod. Detta för att genom den rÀttsdogmatiska metoden studera lagstiftning och den samhÀllsvetenskapliga undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken. Materialet bestÄr av texter samt intervju.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hÀlsa Àr överlag fokuserade pÄ frÄnvaro av hÀlsa med utgÄngspunkt frÄn sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som frÀmjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

Sverige har senaste Äret drabbats av tvÄ hÀndelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat vÄld. Olika aktörer har anvÀnt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa hÀndelser. Det som Àr intressant och som gÄr igenom alla dessa metoder Àr sprÄkets roll och funktion att göra sÄdana fÀlt meningsfulla, det vill sÀga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frÄgor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frÄgor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som anvÀnds för att producera kollektiv identitet.

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med lÄngvarig smÀrta anvÀnder sig av samt hur dessa resurser förbÀttrar eller försÀmrar individernas möjlighet att acceptera sin smÀrta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades pÄ 17 vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med lÄngvarig smÀrta anvÀnde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmÄgor vid acceptans av lÄngvarig smÀrta. Individer anvÀnde sig Àven av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella vÀrden inte rÀcka till. Företag mÄste ocksÄ kunna erbjuda immateriella vÀrden genom upplevelser. Ett sÀtt att göra detta Àr via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt vÀrdeskapande och design. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att bidra med förstÄelse för hur design kan tillföra immateriella vÀrden till en produkt.

Bakgrund och problem: Inköpsfunktionen ökar i betydelse i takt med att konkurrensen frÄn andra företag ökar. Inköpsfunktionen ser olika ut i olika företag. För att hÄlla lÄga priser Àr det mÄnga företag som vÀljer att importera produkter frÄn lÄgkostnadslÀnder. För textilföretag Àr Indien ett bra alternativ dÄ de pÄ grund av lÄnga traditioner anses vara duktiga pÄ textilproduktion. De har billig arbetskraft och stora rÄvarutillga?ngar.

Syftet med uppsatsen Àr dels att studera vilken förankring som en taxiorganisations varumÀrke kan ha bland företagets vÀxelpersonal dels att undersöka om det föreligger diskrepans mellan vad organisationen vill förmedla med sitt varumÀrke och de vÀxelanstÀlldas uppfattning om detsamma. Uppsatsen syftar till att försöka förstÄ och förklara denna eventuella diskrepans genom att knyta an till teorier om rollövertagande, organisationsidentitet och organisationskultur. Forsknings- och teoretiska perspektivI uppsatsen har teorier frÄn det sociologiska fÀltet anvÀnds liksom forskningsperspektiv pÄ intern marknadsföring och produktsyn.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra medarbetare och en driftchef intervjuats. Intervjuerna spelades in via diktafon. För intervjuerna anvÀndes en strukturerad intervjuguide.ResultatResultatet visar att förankringen av varumÀrket hos vÀxelmedarbetarna har brister.

Till följd av en ökad harmonisering inom EU skall alla börsnoterade företag inom EU följa och tillÀmpa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar frÄn och med den 1 januari 2005. Företag som berörs Àr de som har aktier eller skuldebrev noterade pÄ en reglerad marknad. I Sverige Àr Aktietorget, North Growth Market samt Stockholmsbörsen reglerade marknader. Den största förÀndringen till följd av IFRS implementeringen Àr att vÀrdering av poster i balansrÀkningen kommer att ske till verkligt vÀrde istÀllet för till anskaffningsvÀrdet. FörÀndringen av vÀrderingsprinciper kommer i sin tur att leda till en ökad volatitlitet i företagens resultat.

Bakgrund: Inom strategilitteraturen resoneras och diskuteras det om olika fördelar associerade med att vara internationellt verksam. Ett flertal av dessa fördelar Ă„terfinns Ă€ven i resonemangen kring hur företag försöker skapa och utnyttja synergier genom en geografiskt diversifierad verksamhet. Syfte: Vi har för avsikt att utreda vilket teoretiskt stöd som finns för förekomsten av synergier associerade med företagens internationella nĂ€rvaro, för att med denna utgĂ„ngspunkt skapa en förstĂ„else för hur internationellt etablerade företag, ur ett konkurrenskraftsstĂ€rkande perspektiv, resonerar kring förekomsten och utnyttjandet av dessa synergieffekter. Genomförande: Vi har genomfört tio intervjuer fördelade pĂ„ studiens fyra fallstudie-företag; Flextronics, ÖPWC, Gunnebo och Attendo. Resultat: Vi har funnit ett teoretiskt och empiriskt stöd för ett fĂ„tal internationellt associerade synergier, men finner de traditionella synergieffekterna intressanta Ă€ven ur vĂ„rt internationella perspektiv.