Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.

Konsumenter anvÀnder varumÀrken dagligen och exponering av varumÀrken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, mÀnniskor och sÄ vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter anvÀnder varumÀrken för att bygga upp sin sjÀlvbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumÀrken. VarumÀrken i sig Àr bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först dÄ de sÀtts in i ett sammanhang och fÄr en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumÀrke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frÄgestÀllningen: ?Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumÀrke??.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur elevers lek- och beteendemönster Àndras utifrÄn lekplats och miljö. FrÄgestÀllningar som vi utgick ifrÄn var: Hur pÄverkas leken av lekplatsen, har utformningen nÄgon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid Àndrad lekmiljö/lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gÄ igenom teoretiskt material som var relevant för vÄra problemstÀllningar. För att ta reda pÄ hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 Ärs Älder pÄ tvÄ lekplatser. Dessa lekplatser var ?hemmalekplats? och en nÀrliggande lekplats, som vi döpt till ?borta lekplatsen?.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehÄllande vÀrden, attityder och handlingar. TvÄ informanter har intervjuats för att ge förstÄelse för hur vÀrden och handlingar stÀmmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundlÀggande vÀrden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby Àr vÀl genomtÀnkt och grundas pÄ viktiga vÀrden. StrÀvan efter att leva ett enkelt liv Àr det centrala, vilket kopplas ihop med global rÀttvisa.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om digitala verktygs och lÀromedels möjligheter och svÄrigheter i textilslöjdens undervisning. Studien behandlar vad nÄgra textilslöjdlÀrare i en mindre kommun i Sverige anser Àr för- och nackdelar med informations- och kommunikationsteknik (IKT) i textilslöjden. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr vilka resurser som textilslöjdlÀrarna har tillgÄng till för att ha möjligheter att införa IKT i undervisningen, dels de materiella tillgÄngarna, men Àven deras egna tillgÄngar i form av kunskaper. HÀr undersöks ocksÄ vilken instÀllning textilslöjdlÀrarna har till att anvÀnda digitala verktyg i textilslöjdens undervisning. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju och intervjufrÄgorna Àr grundade pÄ min egen förförstÄelse av Àmnet.

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet Ă€r det sĂ„ kallade materiella sambandet som fastslĂ„r att det beskattningsbara resultatet för nĂ€ringsverksamhet baseras pĂ„ företagets Ă„rsredovisning, sĂ„ lĂ€nge den anses uppfylla kraven pĂ„ god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetĂ€nkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas frĂ„n och med 1 januari 2011.Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning fĂ„r för kvalitĂ©n pĂ„ redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att fĂ„.För att mĂ€ta redovisningskvalitĂ© har vi utgĂ„tt frĂ„n IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jĂ€mförbarhet och begriplighet. I vĂ„r undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle pĂ„verkas av ett avskaffande av sambandet.Vi har via ett deduktivt angreppssĂ€tt genomfört en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuat respondenter baserade i UmeĂ„ och Stockholm om deras syn pĂ„ sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalitĂ© och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebĂ€ra.

De sista 90 Ären har omkring 35 poliser dödats i tjÀnsten i Sverige, varav 2 stycken de sista Ären. De flesta av dessa har skjutits ihjÀl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. FrÄn Är2000-2006 var 7344 poliser borta frÄn jobbet en dag eller mer p.g.a. vÄld eller hot om vÄld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser frÄn utryckningsenheten och elever frÄn polisutbildningen ser pÄ ett av det materiella skydd som ska skydda dem frÄn en del av detta nÀmligen polisens skyddsvÀst.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka vad det finns för Äsikter, tankar och reflektioner kring Skolverkets förslag pÄ kursplan för Àmnet Animation hos fyra lÀrare pÄ Medieprogrammet. Syftet Àr ocksÄ att försöka ta reda pÄ om förslaget upplevs som realistiskt, dvs. om det Àr möjligt att bedriva undervisning i Àmnet med de resurser som den enskilda skolan har till sitt förfogande i form av kompetens och materiella resurser. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fyra lÀrare pÄ Medieprogrammet. Resultatet av mitt arbete visar att lÀrarna Àr positiva till förslaget men att de ocksÄ ser en rad problem med att genomföra förslaget.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

Allt fler nya företag etableras pÄ den svenska marknaden jÀmfört med tidigare Är. För nystartade företag kan de första Ären vara svÄra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis Àr stort. Banker Àr traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir sÀrskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. FöretagsvÀrdet finns i de immateriella tillgÄngarna dÀr ÀgarrÀttigheter inte kan definieras, vilket gör att fÄ företag kan verka livsdugliga i den sÄrbara uppstartningsfasen.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

This essay is about the burial rites in the passage graves of Falbygden, VÀstergötland. My questions were: Can the burial ritual be understood by comparing the material culture inside and outside the tombs? What kind of grave offerings did the dead have? Most peculiar are all these beads of amber, what kind of meaning did they have? Was the position of the body a part of the ritual? The time period is the middle Neolithic.I selected four passage graves to investigate: HjÀlmars rör (Falköping 3), Rössberga (Valtorp 2), NÀs sn 7:2 KvÀttak 5:1 and FrÀlsegÄrden (Gökhem 94).My conclusion was that there are differences between the material culture inside and outside the tombs. Outside the ritual includes fire, inside the material culture are not burned. The material culture outside is more dominant than the finds inside, although the beads of amber are only represented inside and dominates the findings inside.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Titel: Möjligheternas marknad Författare: Josefin Höglund och Linda Rickardt Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalist och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: VÄrterminen 2008 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 53 sidor, inklusive bilagor Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att granska hur gymnasieskolornas informationsblad kommunicerar med de blivande gymnasieeleverna. Metod: Kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Material: Insamlade informationsblad frÄn 2007 Ärs gymnasiemÀssa. I undersökning ingÄr totalt 13 stycken kommunala, och 25 stycken fristÄende gymnasieskolor. Huvudresultat: VÄrt resultat visar att det inte Àr sÀrskilt stor skillnad mellan hur de kommunala och de fristÄende gymnasieskolornas kommunicerar med eleven genom informationsbladen.