En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken. Syfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som pÄverkar valet av lÄnelivslÀngd genom att belysa lÀmplig teori och genomföra en empirisk undersökning. Metod Uppsatsen Àr genomförd utefter en kvantitativ metod. Den empiriska undersökningen baseras pÄ historisk data av svenska börsnoterade företag, vilka anvÀnds i regressionsanalyser. Litteraturval har till stor del skett med Megginsons ?Corporate finance theory? som utgÄngspunkt.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprÀtta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete. BokföringsnÀmnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benÀmns K-regelverket och har som syfte att underlÀtta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar pÄ hur materiella anlÀggningstillgÄngar ska redovisas efter anvisningarna i K3.VÀrderingsförutsÀttningarna för materiella anlÀggningstillgÄngar har Àndrats i och med en reglering i K3. TillgÄngens anskaffningsvÀrde ska fördelas pÄ komponenter istÀllet för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgÄngens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgÄng ska komponenterna ha betydande vÀrde i förhÄllande till tillgÄngens totala anskaffningsvÀrde.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Marinens sjöstridskrafters förmĂ„ga har sedan kalla krigets slut genomgĂ„tt stor förĂ€ndring. Den största Ă€r att kvantiteten drastiskt har minskats. FrĂ„gan som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r om den förmĂ„ga marinen besuttit har uppnĂ„tt de krav politiken har stĂ€llt.Uppsatsen genomför en komparativ studie och kartlĂ€gger hur de marina materiella förmĂ„gorna har varit tillrĂ€ckliga för att kunna nĂ„ de mĂ„l och möta de hot som svenska regeringar identifierat i propositioner sedan 1981 tills 2009 med fokus pĂ„ det marina nĂ€romrĂ„det och Östersjön med tre nedslag i historien. För att förstĂ„ förĂ€ndringen som skett tas Ă€ven förĂ€ndringen av den sĂ€kerhetspolitiska omvĂ€rldsuppfattningen upp.I analysen ses den förĂ€ndring av omvĂ€rlden som legat till grund för de mĂ„l och hot som identifierats samt vilken marin sjöstridsförmĂ„ga som funnits. FrĂ„n en omvĂ€rld som givit ett mĂ„l att verka fredsbevarande och bekĂ€mpa en invasion ensamt, har fokus skiftat till att möta det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet, som ska mötas tillsammans med andra efter solidaritetsförklaringen.

Ordet upplevelse beskrivs av Nationalencyklopedin som en svÄrbeskrivbar eller oanalyserad kÀnsla. Trots sin svÄrbeskrivbarhet Àr upplevelse inget nytt eller ouppmÀrksammat. Redan pÄ 1970-talet skrevs det om hur mÀnniskans behov skulle gÄ frÄn det materiella till meningsfulla upplevelser. Idag Àr upplevelse ett vÀl anvÀnt ord, speciellt inom marknadskommunikation dÀr flera kommunikationsbyrÄer idag sÀger sig jobba med upplevelsemarknadsföring. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilket vÀrde byrÄer inom kommunikationsbranschen ger begreppet upplevelse.

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omstÀllningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de efterstrÀva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag Àr mer beroende avsina kreativa förmÄgor Àn sina materiella tillgÄngar. För att utveckla individens kreativitetkrÀvs stimulering av expertis, kreativ förmÄga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnÄ en ihÄllande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrÄgor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkÀt och gruppintervju.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojĂ€mlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den sĂ„ kallade överklassafarin som Ă€gde rum under vĂ„ren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds kritisk diskursanalys, med det uttalade mĂ„let avslöja, avmystifiera och ifrĂ„gasĂ€tta social ojĂ€mlikhet. En ytterligare förutsĂ€ttning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, dĂ€r förgivettaganden, makt och ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara sĂ€rskilt anvĂ€ndbar i förstĂ„elsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation anvĂ€ndes i analysen av de argument som identifierades i materialet.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Med utgÄngspunkt ur en grÀnsöverskridande kontraktsrÀttslig tvist, baserad pÄ ett webbrelaterat avtal - dÀr bestÀllning, betalning och leverans av digitala produkter skett via Internet, utreds ur ett svenskt internationellt privat- och processrÀttsligt perspektiv, frÄgan om en Internethemsida kan utgöra ett driftstÀlle vid bedömningen av domsrÀtt och tillÀmplig lag. I uppsatsen har inte behandlats frÄgor om erkÀnnande och verkstÀllighet av utlÀndska domar eller de materiella lagar, vilka skulle kunna komma att tillÀmpas pÄ sjÀlva tvistefrÄgan. Genom anvÀndande av traditionell juridisk metod konstaterar vi att en hemsida, beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna anses utgöra ett driftstÀlle enligt de befintliga lagvals- och domsrÀttsregler uppsatsen behandlat. RÀttslÀget Àr dock oklart. HÀnsyn mÄste Àven tas till de speciella sÀrdrag Internet besitter, bl.a.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nÄgra pedagoger upplever konflikter bland barn pÄ förskolan. Jag ville ocksÄ undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna anvÀnder vid konflikthantering. Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare i min studie för att finna svar pÄ mitt syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet visade att det finns en samstÀmmighet mellan pedagogernas syn pÄ konflikthantering dÄ de Àr eniga om att konflikter bör tas tillvara pÄ för att barnen ska kunna dra lÀrdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmÀnhet om osÀmja i olika bemÀrkelser.

VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att konkretisera och analysera vad förĂ€ndringen i form av komponentavskrivningar som huvudregel innebĂ€r och hur den kan komma att pĂ„verka företagen.För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer samt redovisningspraktiker pĂ„ företag. Vi har kompletterat dessa intervjuer med frĂ„geformulĂ€r skickade till redovisningsexpertis och genomfört en dokumentstudie av Ă„rsredovisningar. För att belysa effekterna av vĂ„r problemstĂ€llning har ett ett rĂ€kneexempel genomförts.Den litteratur som anvĂ€nts tar upp begreppen tillgĂ„ngar och dess vĂ€rdering, harmoniseringen och dess utveckling samt komponentavskrivningar. Intervjuer har genomförts med personer frĂ„n Deloitte, Ernst & Young, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Metso AB och Sydkraft AB. Vi har ocksĂ„ studerat Ă„rsredovisningar frĂ„n SAS och Malmö Aviation AB.Studien visar att den teoretiska delen av redovisningsprofessionen har grundinstĂ€llningen att övergĂ„ngen till komponentavskrivningar som huvudregel inte borde vara nĂ„got problem.