Denna uppsats utgår från författarens intresse för en hållbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgränsats till skogslandskapet, då detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet är att jag som författare bättre ska förstå vad som är skogens värden och funktioner och hur en mångfunktionell skog kan uppnås i led mot en hållbar utveckling. Målet har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets värden, metoder för mångbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av både människor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmältning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande påverkan på skogen, som dock skiljde sig åt betydligt mellan olika delar av landet.

Café Flickorna Lundgren ligger vid fiskebyn Skäret, mellan Mölle och Jonstorp i Höganäs kommun. Hit har det kommit gäster varje sommar för att fika en stund i den blommande trädgården. År 1938 öppnade familjen Lundgren ett café i den gamla stugan från 1700-talet. Då hade fastigheten varit sommarstuga för lantbrukaren Alexander Lundgren och hans familj; hustrun Anna och döttrarna, Anna, Greta, Ebba, Rut, Brittmarie, Marta och Ella under tio år.Sommarcaféet öppnade under tid när funktionalismen fått sitt fäste i Sverige. Av detta märktes inte så mycket hos Flickorna Lundgren.

Lövgången var ett vanligt element i trädgården under renässansen, och den var mer använd här i Sverige än i övriga Europa. Lövgången blev troligtvis mer använd i Sverige på grund av att det kallare klimatet inte kunnat erbjuda samma blomsterprakt året om vilket gjorde att man istället arbetade med mer stabila element. Några utav dessa lövgångar finns bevarade än idag och är nu mer än 250 år gamla. Två av dessa finns på Vrams Gunnarstorps och Skabersjös gods i Skåne. Lövgångarna på Vrams Gunnarstorp och Skabersjö har kommit att bli två värdefulla element i den Svenska trädgårdskonstens historia, och man är angelägen om att bevara dem länge det går.

Den föreliggande uppsatsen undersöker huruvida, och i så fall på vilket sätt, Stockholms äldre lägenhetsbestånd renoveras och presenteras på bostadsmarknaden på 2010-talet. Jag har valt att undersöka fem lägenheter i hus uppförda mellan 1880 och 1930 meddelst bostadsannonser på Bovision. Frågor som jag ställt och försökt besvara med hjälp av detta material är bland andra: om man kan spåra att ett gällande ideal vad gäller såväl planlösning som inredning i dessa lägenheter, vad det i så fall är för ideal, hur det idealet kan beskrivas och tolkas, och om det idealet på något sätt modifieras utifrån husens ålder och stil.Jag kunde inte skönja några bevis på att husens respektive karaktärer särskilt iakttagits under renovering av våningarna. Eftersom exteriörerna på dessa fem hus skiljer sig så skulle ju i så fall också interiörerna variera, men det gjorde de inte vad jag kunde se.Av mitt material drog jag slutsatsen att man kunde påvisa ett starkt rådande nutida inredningsideal. I stället för att visa en känsla för den epok och stil i vilket huset uppförts och stå i tydlig och begriplig dialog därmed så följer de alla slaviskt dagens inredningsideal: det är mycket vitt, öppna planlösningar där möjligt, stora kök i direkt anslutning till sällskapsutrymmen och stor vikt lagd på hemmets teknik i form av maskinpark i kök och badrum.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhållande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i så fall kan få för konsekvenser för markanvändningen. Syftet har även varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skärgårdsområden påverkar avvägningen mellan exploatering och bevarande i tillämpningen av bestämmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: ? Hur förhåller sig planläggningen av detaljplaner inom område för riksintresse enligt 4:e kap.

Restaurering handlar om att spara något av det existerande och använda sig av det, om det så är en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. Frågan är varför man i vissa fall sparar en träbit från 1700-talet som är sned och sliten, när man skulle kunna byta ut den till en rak istället, men måla den i samma kulör. Det är alltså någonting i just den slitna träbiten som förmedlar något till oss. Kanske en känsla av att vi är del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men också skapandet av framtiden.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

Kräftfisket i Råneälv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i världen utarmas sådana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmänna resurser är att de kan tömmas men det är mycket svårt att stänga användare ute. Kräftbeståndet i Råneälv är av arten flodkräfta, vilken är väldigt känslig för både sjukdomar och miljöförändringar. Vad är det då som gör att man fiskat kräftor i Råneå sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder på att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen måste möta även både biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhållande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i så fall kan få för konsekvenser för markanvändningen. Syftet har även varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skärgårdsområden påverkar avvägningen mellan exploatering och bevarande i tillämpningen av bestämmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: ? Hur förhåller sig planläggningen av detaljplaner inom område för riksintresse enligt 4:e kap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vattennära områden det vill säga Västra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare använts som hamn- och industriområden idag fungerar med sin nya användning genom att titta på vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare är syftet att ta reda hur tillgängliga de är för allmänheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhållningssätt vilket betyder att den sociala sammansättningen studerats i områdena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. Sjönära områden anses vara attraktiva för en mångfald av människor men studien visar att det överlag är resursstarka personer som bosätter sig i Norra Älvstranden och Västra Hamnen. Att områdena är attraktiva samt att det överlag är en viss grupp människor som bosätter sig i områdena exemplifierar en problematik kring hur tillgången till områdenas offentliga platser fungerar.

Under de senaste årtiondena har insikten ökat kring betydelsen av mänsklig påverkan på miljön och vikten av att i ökad utsträckning skydda miljön. I Sverige har det bland annat medfört en likställning av produktions- och miljömålen inom skogsbruket. Sveriges regering har arbetat vidare för att utveckla miljöarbetet, vilket lett till ett antal konkreta miljömål inom olika sektorer. För skogen kallas det övergripande miljömålet "Levande Skogar". Målet är där bland annat att bevara en hög biologisk mångfald i skogarna.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vattennära områden det vill säga Västra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare använts som hamn- och industriområden idag fungerar med sin nya användning genom att titta på vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare är syftet att ta reda hur tillgängliga de är för allmänheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhållningssätt vilket betyder att den sociala sammansättningen studerats i områdena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. Sjönära områden anses vara attraktiva för en mångfald av människor men studien visar att det överlag är resursstarka personer som bosätter sig i Norra Älvstranden och Västra Hamnen. Att områdena är attraktiva samt att det överlag är en viss grupp människor som bosätter sig i områdena exemplifierar en problematik kring hur tillgången till områdenas offentliga platser fungerar. Studier kring de offentliga rummen har uppmärksammat att stråken i dessa områden är betydelsefulla för att en mångfald av människor och inte bara de som bor där ska kunna orientera sig till de attraktiva vattennära områdena och känna sig välkomna till exempelvis de offentliga kajstråken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.