Syftet med studien vara att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat och snabbmatskonsumtion. Anledningen till att jag valde detta ämne är för att fetman och ohälsan i samhället ökar samtidigt som vi lägger allt mindre tid på matlagning. Jag tror att snabbmatskonsumtionen snarare kommer att öka än att minska. Genom att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat kan man lägga grunden till fortsatta studier om hur man skulle kunna få människor att välja hälsosamma snabbmatsalternativ.Metoden jag använde var kvalitativa intervjuer med tre personer i 20-30 årsåldern, en man och två kvinnor, vilka valdes genom ett så kallat bekvämlighetsurval. För att finna olika uppfattningar har jag inspirerats av fenomenografisk metod.Jag fann att bland mina deltagare var det vanligast att äta snabbmat när man var stressad eller led av tidsbrist och detta inträffade vanligtvis kring lunchtid.

Äldreomsorgens måltidssituation i ordinärt boende är behäftad med svårigheteroch många äldre blir undernärda. Måltiden består inte av mat som substansallena, utan är en komplex upplevelse, med sociala, emotionella och kulturellaaspekter, där samtliga sinnen skall stimuleras för att erfara en helhetsupplevelse.Att sätta sig in i en annan människas uppfattning om hur hon erfar sinmåltidssituation, är förenat med en bred komplexitet där individens sociala ochkulturella miljö kan skapa barriärer för förståelsen. Studiens syfte var attbeskriva och analysera hur äldre i ordinärt boende med hemtjänst uppfattar sinegen måltidssituation. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetodav kvalitativa intervjuer, där 9 äldre i åldern 76-94 år i en svensk kommun gavstid att med egna ord beskriva hur de uppfattar sin egen måltidssituation och sinaönskemål av den. Resultatet visar att de äldre uttalar en förnöjsamhet om sinmåltidssituation.

Trycksår är en ofta förekommande skada inom vården och ca 14 % av patienter på äldreboenden och sjukhus i Sverige lider av trycksår. Ett trycksår kan uppstå inom loppet av 60 minuter och en stor riskfaktor är dålig nutritionsstatus. Sjuksköterskan ska identifiera problem med nutritionen hos patienten och det är betydelsefullt att förstå sambandet mellan nutrition och trycksår. Syftet med studien var att undersöka nutritionens betydelse i behandling av trycksår. Studien utfördes som en litteraturstudie, 12 artiklar utgjorde grunden för resultatet.

Huvudsyftet var att utveckla recept och tillaga hållbara och vegetabiliska lunchalternativ till en blandkostmeny. De nya måltiderna skulle vara välsmakande och näringsriktiga enligt Nordiska näringsrekommendationer (2012). Med hjälp av creative design togs tio vegetabiliska luncher fram och näringsberäknades med hjälp av Dietist Net. Det utfördes ett gillandetest och en gruppdiskussion med 19 gymnasieelever. Erhållen feedback användes i förbättringsarbetet av måltiderna.

Livsmedelsverket har som råd att man ska äta fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Fet fisk innehåller mycket fleromättade fettsyror, särskilt omega-3, som kan minska risken för hjärtkärlsjukdomar, alltså anses att flertalet bör äta mer fisk ur folkhälsosynpunkt. Är man fiskallergiker kan man gå miste om en del av dessa nyttiga fleromättade fetter.Det är viktigt att en patient med allvarlig födoämnesallergi lär sig att vara noga med att fråga vad maten innehåller vid ett restaurangbesök samt att läsa på innehållsförteckningarna på olika livsmedel. I vissa fall har det visat sig att allergiska personer inte längre vågar gå hem till vänner och bekanta på grund av risken och rädslan att bli bjuden på något man inte tål. Därför är det viktigt att patienten får upplysning om vilka ?dolda? allergener som kan förekomma, exempelvis ansjovis i leverpastej.Syftet med detta arbete var att studera några fiskallergikers intag av omega-3 fettsyror samt hur de resonerade kring sin allergi.

Syftet med studien är att undersöka lastbilschaufförers syn på mat och måltider. Vad de värderar i val av mat och måltidssituation och vad som påverkar hur måltiden genomförs i det mobila arbetet. Vidare studeras hur mat- och måltidsvanor påverkas av den upplevda stressen och tidspressen i arbetet, samt strategier att hantera denna. Ett ytterligare syfte är att belysa arbetsledningens och fackets syn på och arbete med mat- och måltidsfrågor.Studien är kvalitativ, och semi-strukturerade intervjuer har genomförts, med fyra lastbilsförare och en transportledare/personalansvarig på ett åkeri i nordöstra Skåne, samt ett fackligt skyddsombud.De nyanställda och oerfarna förarna uppfattades vara mest utsatta för stressens negativa sidor. Med erfarenhet byggdes förmågan upp att hitta på sina körturer, och även strategier för att hantera och motverka stress på.

Tidigare forskning pekar på brister inom nutritionen för äldre och att undernäring är vanligtförekommande. I dagsläget är undernäring ett tillstånd som inte är ovanligt inom svensksjukvard och främst inom äldrevården. Studier visar att upp till 70 procent av de äldre inomvården av kroniskt sjuka är underndrda. För att förebygga undernäring är det vikigt attmatserveringen är flexibel och det att finns valmöjligheter'Rapportens sftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning kring mältiderna inomäldrevården och att undersöka vilken mat som serveras. För uppsatsens datainsamling valdeskvalitativa undersökningsmetoder i form av observationer och fokusgruppssamtal.Undersökningen genomfördes på två olika enheter på ett äldreboende i Göteborgs kommun.Under observationerna upplevde författarna serveringen av mat skedde rutinmässigt och utanart de boende hade möjligheter att påverka sin måltidssituation.

Skolmaten är ett ständigt omtalat och debatterat ämne. Flera studier som genomförts på ungdomars matvanor visar att det blir allt vanligare att elever i högstadiet avstår från att äta skollunch varje dag. Hammarö kommun genomför våren 2007 ett projekt med målet att få fler elever att i större utsträckning än tidigare få i sig ett näringsriktigt sammansatt, varmt mål mat under skoldagen. Projektet genomförs i form av att köttbullar, kokt potatis, sås och lingonsylt dagligen serveras som alternativrätt till den ordinarie maten på matsedeln. Då skolmaten är känsligt ämne har detta fått stor genomslagskraft i media och många har velat yttra sig i frågan.

Bakgrund: En stor del av maten som produceras idag tillverkas och konsumeras på ett ohållbart sätt som skadar miljön. Hållbart producerad kost (HPK) är mat med så litet klimatavtryck som möjligt, till exempel varor med låga utsläpp av växthusgaser, effektiv markanvändning, hållbart fiskad fisk, ekologiskt producerade varor etc.Flera studier har tidigare gjorts på konsumenters motivation till ekologiska köp eller mat med låga koldioxidutsläpp. Det finns dock ingen liknande forskning på hållbart producerad mat i en bredare bemärkelse.Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på nyckelfaktorerna som motiverar konsumenten att välja HPK framför en icke hållbar producerad kost (IHPK)Metod och material: En webbaserad enkätundersökning gjordes via klusterval bland Uppsalastudenter på BMC samt via sociala medier.Resultat: Bland de 336 respondenterna fanns en överrepresentation av kvinnor, högutbildade, studenter samt personer inom åldersgruppen 19 - 35 år. En stor del av respondenterna var positivt inställda till HPK, men färre kunde tänka sig att köpa den. Flest kvinnor angav "ansvar" som den viktigaste faktorn i sitt kostval, medan flest män angav "bekvämlighet" som den viktigaste aspekten.

Syftet med studien var att identifiera inställningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi även uppmärksamma hur elever ställer sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset väcktes efter att ha märkt problematik och stort motstånd kring vegetarisk mat i olika skolor efter våra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och även hur många dagar i veckan som de skulle kunna tänkas äta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömål vid arbete med skolmåltider.Vi använde oss av en kvantitativ metod i form av enkäter som delades ut till 120 gymnasieelever på en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gällande inställningar visar att en majoritet av respondenterna är medvetna om vilken påverkan våra matval har på exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Socialstyrelsen arbetar för att minska undernäring bland många äldre. Ett förslag till åtgärd är att anställa fler personer som är kompetenta på kostområdet som t.ex. kostekonomer.Syftet med arbetet var att undersöka vad de som är födda under åren 1910-1940 hade för kostvanor under barn och ungdomstiden samt nu som äldre. För att på detta sätt kunna jämföra, om deras kostvanor har förändrats över tid, och vad de har för tankar om nutidens mat. Denna information ger möjlighet till att förbättra kunskapen om äldres matvanor samt bättre förstå deras önskemål när det gäller val av mat.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Inom ett servicemöte finns det många olika faktorer såsom miljö och olika aktörer som har en påverkan på den upplevda kvalitén och tolkningen av platsen och verksamheten. I arbetet har vi strävat efter att undersöka hur Kronovalls Vinslott arbetar för att skapa en gourmetupplevelse. Detta är ett kvalitativt arbete där vi har utgått från intervjuer, observationer och insamlat textmaterial. Genom att undersöka Kronovalls Vinslott har vi försökt se hur en verksamhet i praktiken gör för att skapa och stödja gourmetupplevelsen genom; texter, frontpersonalen, det fysiska stödet och de olika interaktioner som kan uppstå i servicemötet. Undersökningen visar på att begreppet gourmet är diffust, men att det finns många likheter i hur personalen på Kronovalls Vinslott tolkar begreppet.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

The purpose of this study is to examine the Swedish national student organizations attitudes towards school food and the school food debate between 1957-1982. The previous research on the subject maps the historical background and development of the school meal, but lacks a contemporary student perspective from the chosen time period, not least on a deeper and more political level. The theoretical starting points in the study concern organizations and their influence on public authorities as well as student influence. These theoretical frameworks are used to describe the conditions for the currently active national student organizations; Elevf?rbundet and SECO, in the political arena.