Kostvanor hos äldre sett ur ett tidsperspektiv
Socialstyrelsen arbetar för att minska undernäring bland många äldre. Ett förslag till åtgärd är att anställa fler personer som är kompetenta på kostområdet som t.ex. kostekonomer.Syftet med arbetet var att undersöka vad de som är födda under åren 1910-1940 hade för kostvanor under barn och ungdomstiden samt nu som äldre. För att på detta sätt kunna jämföra, om deras kostvanor har förändrats över tid, och vad de har för tankar om nutidens mat. Denna information ger möjlighet till att förbättra kunskapen om äldres matvanor samt bättre förstå deras önskemål när det gäller val av mat. Som undersökningsmetod valdes fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna genomfördes i fem grupper. I dessa grupper ingick det sammanlagt tjugofem personer.Resultaten visar att till frukost åt de flesta olika sorters gröt. Till middag har man ätit både fisk- och kötträtter. Många har ätit salt sill med potatis. De som hade gård har ätit grönsaker och frukt beroende på årstid. Däremot hade stadsborna inte alltid råd att köpa vegetabilier. På 1920-och 1930-talet pratade man inte om det som var nyttigt att äta. De flesta av de äldre tycker att det är viktigare att maten smakar gott än att den är nyttig. Inställningen till nutidens mat är olika. Några kan tänka sig äta t.ex. pizza medan andra vill äta traditionell husmanskost. De flesta tycker att utbudet är alldeles för stort. Det som äldre önskar sig att äta idag är för det mesta det de har ätit under sin uppväxttid. Ett exempel på en favoriträtt är dillkött, potatis och inlagd gurka. Slutsatsen är att de äldre inte har gjort större förändringar i sina matvanor över tid.