The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests.

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

I detta arbete undersöks vilka kompetenser som testas i lärargjorda matematikprov i gymnasieskolan. Studien är gjord inom Matematik A, eftersom den nya kursplanen kom ut sommaren 2011 och de flesta lärarna har inte hunnit göra något prov inom Matematik 1 som den nya kursen heter. De kompetenser som används i denna studie är beskrivna av Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström och Häggström (2004). Studien är helt byggd på analys av proven från kompetenserna, vilket betyder att inga intervjuer, enkäter eller annat har gjorts. Först löstes alla uppgifter för att få en förståelse i vad uppgifterna testar.

Syftet var att undersöka hur fyra förskollärare uppfattade sitt arbete med matematik i förskolan med fokus på hinder och möjligheter. Syftet var också att undersöka om förskollärarnas syn och arbetssätt skiljde sig åt beroende på i vilken åldergrupp förskolläraren arbetade.Jag valde att intervjua förskollärare eftersom jag tycker att de har en viktig roll i barns tidiga matematiska utveckling. Resultatet visar att förskollärarna anser att matematik är en viktig del i förskolan och att det är viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med matematiken samt att matematik är mer än bara plus och minus men även att matematik inte behöver planeras utan finns ofta i alla förekommande moment i förskolans verksamhet. Skillnaderna jag upptäckte bland intervjuerna var att några antydde att det var brist på planeringstid, medan andra tyckte att de gjorde vad de kunde, eftersom matematiken inte så ofta behöver planeras utan finns naturligt i alla förskolans moment..

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förståelse för likhetstecknets betydelse i skolår 3. I undersökningen använder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet när de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrån deras förståelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet på ett sätt som stämde överens med vad det skriftliga resultatet visade. Vår undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förståelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förståelse. Det kan bero på att pedagogers framställning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket på varje sida? men använder likhetstecknet operativt t.ex.

För att skapa trovärdig tredimensionell datorgrafik krävs det att det går att skapa illusionen av tre dimensioner på en tvådimensionell skärm. Enkelt beskrivet finns det två stora metoder för detta, rasterisering och strålföljning. Dessa är fundamentalt olika.Den senaste generationen grafikkort för konsumenter har grafikprocessorer som till viss grad blivit programmerbara. Grafikprocessorerna är främst konstruerade för att stödja rasterisering men den nya programmerbarheten ger möjligheten att använda dessa mer generellt.I detta arbete görs en undersökning om huruvida det är möjligt att använda den nya programmerbarheten för att realisera strålföljning istället för rasterisering. Matematiska primitiver används för att skapa objekt och med hjälp av strålföljning kan realistiska bilder av objekten skapas.

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer.

Det här arbetet består av två delar, en biografisk och en matematisk, innehållsmässigt förekommer det dock viss överlappning. Hela Emmy Noethers liv handlade om matematik, i familjen fanns det matematiker, hennes vänner var matematiker och det är också troligt att hennes tankar och känslor kretsade kring matematiken. I alla fall har hon (så vitt jag vet) inte efterlämnat några dagböcker eller brev som skulle tala för motsatsen. Det blir alltså omgivningens bild av henne som får spegla den biografiska delen av uppsatsen. Den matematiska delen är i sin tur uppdelad i två delar.

Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid. Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollärares inställning till matematik. Hur förskollärare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de är om principerna. Tidigare forskning pekar på vikten av att barn får förståelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundläggande matematisk förståelse. I vår studie visar vi på hur man kan arbeta med principerna på förskolan.

Idag har vi en skola för alla där varje elev ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Den här studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien är att belysa vilket stöd högpresterande elever fått och velat ha under sina år på grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmåga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en kvalitativ metod med elever på gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svårt att definiera sina kunskaper och förmågor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

SammanfattningStudien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mäta matematisk kreativitet på olika sätt och att jämföra den matematiska kreativiteten mellan olika åldrar och mellan könen. 142 elever från åk 6, åk 8 och åk 1 i gymnasiet gjorde två test, test A och test B. Resultaten från test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsätta att använda samma strategi när den inte är optimal längre. I detta test visade pojkarna bättre resultat än flickorna. När det i test B gällde att komma på många rätta lösningar var det deltagarna från åk 8 som visade större kreativitet än de övriga deltagarna i detta test.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemaläggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hänföras till kategorinschemaläggningsproblem. Det vill säga någon form av verksamhet där aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sätt att lösa denna typ av problem är att använda sig avoptimeringsmetoder. Det vill säga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbästa (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jämförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som används i Turkiet kan användasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det är möjligt att erhålla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det är svårt att direkt överföra erfarenheter frånett problem till ett annat. En viktig slutsats är att effektiviteten i planeringen i första hand ärberoende av organisation, arbetssätt och principer för resursutnyttjande snarare än användande avoptimeringsmetoder..