Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och analysera hur New Public Management kan påverka en statlig institution och förändra organisationen. I början av uppsatsen presenteras olika exempel på hur konceptet New Public Management har blivit en utgångspunkt för stora förändringar i tre utvalda statliga institutionerna. Resultat baseras på olika forskningar. Därefter beskrivs ursprunget av New Public Management och de viktigaste kännetecken av konceptet. Kännetecken är till och med underlag till intervjuguiden för alla intervjuer samt även dokumentanalysen. Förutom detta framställas möjliga konsekvenser av reformerna efter New Public Management har implementerats i en organisation. Mitt empiriska material är intervjuer med Kriminalvårdspersonal som innehar en högre befattning och dokument samt rapporter från Kriminalvården.

Den fria leken resulterar inte alltid i något konkret material så som många andra styrda aktiviteter på förskolan kan göra, vilket innebär att viss problematik kan uppstå. Bristande "bevis" på att lärande har skett kan bland vårdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag på förskolan och om de verkligen har lärt sig något. Tidigare forskning har visat att lek och lärande hänger samman och skapar förutsättningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmänheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lärande där tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillägnas.SyfteSyftet är att ta reda på förskollärares föreställningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. Frågeställningarna lyder: Vad innebär den fria leken för barns utveckling och lärande enligt förskollärare? Vad har förskolläraren för roll och betydelse i barns utveckling och lärande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte?MetodDen här undersökningen är en intervjustudie och är baserad på en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebär att andra personers livsvärdar och synsätt hamnar i fokus.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra vilka strategier eleverna använder sig av, vid benämnda uppgifter i division i år fem. Detta tillvägagångssätt var för att vi ville få reda på elevernas olika strategier samt hur de tolkar och förstår problemet. För att uppnå syftet har vi tagit vår utgångspunkt i följande frågeställningar; hur utför eleverna den matematiska operationen? Hur tolkar och förstår eleverna problemet? Vår undersökning utgår såväl från en kvantitativ, som från en kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen i vår undersökning var förstudien, där fick eleverna lösa uppgifter i algoritmer gentemot problemlösning, detta låg till grund för huvudstudien som var av kvalitativ ansats.

Under år 2007 anmäldes 19 710 fall av misshandel där offret var en kvinna och gärningsmannen var en bekant man. Syftet med detta arbete är att söka svar på vad personer i en våldsutsatt kvinnas närhet kan göra för att hjälpa henne.I en långsam process, som kallas normaliseringsprocess, börjar mannen utöva kontroll över kvinnan. En viktig faktor i denna process är mannens förmåga att växla mellan att vara kärleksfull till en våldsverkare. När en kvinna beslutar sig för att lämna en våldsutsatt relation beskrivs två vändpunkter, när det gäller livet och när det gäller någon annan.Med en enkät till våldsutsatta kvinnor var syftet att söka svar på frågan om vad närstående, allmänhet, polis och andra runt omkring henne hade kunnat göra för att hjälpa henne komma ur våldet. De kvinnor som besvarat enkäten skriver att det är föräldrar, syskon och arbetskamrater som har stöttat kvinnan.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav på uppnådd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet är tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bättre IT-styrning. Att bedöma och värdera affärsnytta och nyttoeffekter av IT innebär att se vad IT?s egentliga värde är för verksamheten och dess affärsprocesser. Genom att använda någon av de nyare metoderna för nyttobedömning som också har fokus på oväntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/långsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, så uppnår man bättre kontroll över verksamheten och att man fokuserar på rätt saker och gör dem på rätt sätt.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp.

Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mål och syften med idrottsstödet men idrotten är en självständig rörelse som själv bestämmer över bidragets användande. Som bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet används på ett sätt som är i linje med dess mål. Syftet med denna uppsats är att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna effektivisera användandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av två orsaker; för att främja folkhälsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kunskapsdiagnoser i matematik, kartlägga och analysera tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklass och att diskutera resultaten i ett formativt syfte för ökad måluppfyllelse. Teori: Diamantdiagnoserna som används är uppbyggda i en hierarkisk förkunskapsstruktur och diagnostiserar det matematiska innehåll som visat sig lämpligt för denna typ av diagnosform. Innehållet i den diagnos som används i studien är motiverat utifrån ämnesdidaktisk teori om hur barn bygger upp sin kunskap i matematik och utifrån forskning om deras förmåga att abstrahera. Fokus är på den tidiga förståelsen för grundläggande aritmetik, tal- och antalsuppfattningen. Det har visat sig vara av avgörande betydelse att kontinuerligt utvärdera och kartlägga elevers kunskaper för att undvika att elever hamnar i svårigheter och för att öka måluppfyllelsen och att denna kartläggningen börjar redan så tidigt som inför skolstarten.

Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.

Denna studie utgår från att det existerar ett utbrett missnöje kring relationen mellan reklambyråer och deras kunder. Missnöjda kunder menar bland annat att problemen i deras relation med reklambyråer grundar sig i att kostnaderna för reklambyråernas tjänster ej motsvarar nedlagt arbete samt att reklambyråerna inte har varit tillräckligt seriösa som leverantörer. Missnöjda reklambyråer upplever till exempel att företagsledningar ofta är fega och oförstående om vad reklamen kan bidra med i marknadsföringsmixen. Att reklambyråcheferna ger sina kunder låga betyg i branschundersökningar kan ses som ett bevis på detta. Vad som är av intresse i denna undersökning är att de lösningarna som presenteras sällan berör hur missnöjet i relationen kan överbryggas med hjälp av olika betalningsmodeller.

Scandinavian Ragdoll Club rekommenderar screening av njurarna med ultraljud hos ragdollkatter inför avel, detta för att leta tecken efter kronisk interstitiell nefrit (CIN) som misstänks drabba dessa katter i högre utsträckning än andra raser. Den undersökande veterinären ska bland annat göra en subjektiv bedömning av förhållandet mellan bark och märg. Syftet med denna studie var att upprätta normal- och referensvärden för volymmässigt förhållande mellan bark och märg hos friska katter då detta saknas. Tre snitt (sagittal-, dorsal- och transversalsnitt) av vardera njuren sparades och mätningar för längd, höjd och bredd för både total njurstorlek samt märgstorlek utfördes. Volymen för hela njuren, märgen samt barken beräknades genom att likna njuren vid en ellipsoid och normalvärden för förhållanden mellan bark och märg räknades ut.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex.Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas.Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka och få kunskap om vilka faktorer som inverkar på ett medvetet förhållningssätt när det gäller arbetet med matematiken på en förskola. Frågeställningarna formulerades som följer: vad menas med matematik i förskolan, vad innebär matematikdidaktisk medvetenhet hos lärare i förskolan samt på vilket sätt kommer ett matematiskt medvetet arbetssätt till uttryck i förskolans vardag.För att ta reda på förskollärarnas matematikdidaktiska medvetenhet användes en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer gjordes med fem pedagoger på en förskola. Intervjuerna har analyserats genom en fenomenografisk forskningsansats då den främst fokuserar på hur människor uppfattar ett visst fenomen. Resultatet visar att det hos förskollärarna finns en stark medvetenhet om att matematik är någonting viktigt. De menar även att matematiken finns överallt i vardagen och att den på olika sätt bör ha en framträdande roll i förskolans verksamhet.

Under vardagen och förskolans verksamhet möter barn olika visuella bildmaterial som utforskas genom sinnena, de ser, känner, luktar, lyssnar eller smakar. Barn utforskar och samtalar kring matematik som de möter i vardagen. Utifrån tidigare erfarenheter har vi oftast stött på pedagoger och vuxna som inte tagit tillvara barnens egna medtagna bildmaterial. Istället är pedagogerna fokuserade på att skapa sina egna matematiska aktiviteter och material som baseras på förskolans läroplan. Utifrån tidigare observationer i verksamhetsförlagd tid har vi uppmärksammat att vuxna och pedagoger oftast tar mindre hänsyn till barnens intressen till visuella bildmaterial som de stöter på i vardagen.

This research is about how the educators view the best way to help multilingual students develop their understanding for mathematics. The aim of the study is to identify the different aspects from the teacher?s point of view of this new approach of teaching: what are the limitations versus the opportunities? The study is limited to a multicultural school in Stockholm and to the experience of a few class teachers and mother tongue teachers.A qualitative approach was used and the interview was selected as the method to collect the data. Three class teachers as well as three mother tongue teachers were interviewed about their experiences. The interviews were recorded and transcribed word by word.There have been discussions about the skills in mathematics in multilingual speaking students, and that their greatest obstacle of understanding mathematics is that they are being taught in another language than their own mother tongue.