Vårt syfte med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lärare och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklärare på fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lärarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort värde. Lärarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lärandet och framhåller dess mervärde för elevernas lärande samt Matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lärares kompetens, det matematiska språket samt elevgruppen gör dock att lärarna inte alltid kan använda sig av kommunikation i undervisningen på önskvärt sätt.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever på yrkesförberedande program använder sig av när de löser lineära ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig fråga har varit att se huruvida elever har tillägnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet är relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att många elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom är vanligt att elever på framförallt yrkesförberedande program saknar grundläggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjälp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien främst använder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas attityder till matematikämnet förändras om undervisningen genomförs med högre grad av nivå- och perspektivväxling än lärobokens framställning och med ett ökat inslaget av problem hämtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar på tankegångar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i två olika klasser vid teknikprogrammet, i årskurs 1 och 2, på en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vårterminen 2003. Elevernas attitydförändring bedömdes med likadana enkäter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gång. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av verklighetsanknytning hade positiva effekter på elevernas attityd.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sätt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom området har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lärare som systematiskt använder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten från undersökningen visar att problemlösning kan användas på olika sätt och med olika syfte i Matematikundervisningen. De visar också att det finns både gemensamma och särskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lärarnas synsätt på problemlösning. Dessutom tyder resultaten på en viss sammankoppling mellan lärarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Den här undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik används i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lärare och elever. Finns det några skillnader/likheter i åsikter angående Matematikundervisningen mellan lärare, elever från studieförberedande och elever från yrkesförberedande program? Denna frågeställning är mycket aktuell eftersom det förs en ständig debatt om behovet av förändrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i ämnet skall öka. Min studie visar att de så kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

The purpose of this study has been to investigate how four 3rd grade pedagogues allow communication in the teaching of mathematics and how these pedagogues allow their students to use and expand their language of mathematics. It has also been an aim to investigate these four pedagogues? opinions about the significance of communication and of the language of mathematics for students? mathematical learning.The study is based on a sociocultural perspective of Vygotskij?s. The theory implies the importance of using the language and communication for students? learning.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trä- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgångspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv på Matematikundervisningen i grundskolans senare år. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremål med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men även genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lärare. Intervjuerna behandlade lärarnas syn på praktisk matematik jämfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att både matematik och trä- och metallslöjdlärarna var positiva till praktisk matematik.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i Matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Syftet var att undersöka om det fanns några tydliga mönster i elevernas synpunkter på den matematikundervisning som bedrivs vid gymnasieskolan. Fanns det några samband mellan dessa mönster och elevernas valda programinriktning och korrelerade antal hemarbetstimmar, antal fystimmar samt klassrumsplacering med matematikbetyget? Undersökningen gav att tydliga mönster framträdde i de flesta frågor rörande Matematikundervisningen och korrelationen mellan klassrumsplacering, antal hemarbetstimmar samt antal fystimmar och matematikbetyg ökade i högre årskurser. Undersökningen baserades på en blandmetod bestående av en enkät innehållande trettiotre frågor vilka analyserades med dataprogrammen Minitab och Excel. Urvalet begränsades till tre program vid Strömbackaskolan i Piteå vårterminen 2005.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i Matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på.

The aim is to examine how students with attention difficulties may demonstrate their mathematical understanding through visual representations. A curiosity about how students think about mathematics, national tests and Concepts cartoons has also permeated the study. With help of observations combined with interviews and actively work for a week, the study shows an idea of how visual representations can help students with concentration difficulties to stay focused on their tasks. I chose a selection of pupils to do some mathematical tasks from the national tests which they had not been able to solve before. Now in the form of Concepts cartoons, which I designed, they managed to solve the same mathematics data. In my study treatment and interaction reveals as key pillars for a successful educational work with the students with concentration difficulties. Thus, all pupils who previously have been unable to solve these assignments on the National test were now able to show their mathematical understanding supported by visual representations..

Sammanfattning Avsikten med vår undersökning var att ta reda på vilka möjligheter elever med annat modersmål än svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lärarutbildare, pedagoger och elever har vi fått ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse språket har för elevernas förståelse av Matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till några av de teorier som vi tagit del av i lärarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna är medvetna om att det bör löpa en röd tråd genom elevernas språkutveckling som börjar med en väl grundad bas och följs av en språklig utbyggnad. I vår undersökning kom vi fram till att språket i matematiken skiljer sig från språket i övriga skolämnen. Detta innebär att elever med annat modersmål än svenska måste ha möjlighet att stärka sina språkkunskaper och att en god språklig bas i modersmålet är av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmål än svenska har svårt att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och skolplaner för matematikämnet och frågan är om det beror på bristande språkkunskaper eller matematiksvårigheter? Sökord: Modersmål, matematik, språkutveckling, språkkunskaper..

Detta examensarbete undersöker närmare lärares åsikter om Matematikundervisningen. Hur lärare undervisar och anpassar undervisningen till elever med matematiksvårigheter, och i vilken utsträckning lärare anser att samtal om matematiska begrepp har för betydelse för elever med matematiksvårigheter att utvecklas i ämnet. Syftet har besvarats genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med tre lärare. Enligt den studerade litteraturen bör elever med matematiksvårigheter arbeta laborativt eftersom eleverna behöver få använda flera sinnen för att kunna ta till sig undervisningen. Det laborativa materialet ska fungera som ett stöd för elevernas tankar.

Syftet med studien var att belysa två förskollärares syn på matematik och matematikundervisning, deras syn på barn och matematik samt deras syn på interaktionen mellan förskollärare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollärarnas syn utifrån ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie där en intervjustudie som baseras på observationsfall användes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i två block som visar på händelser som upprepar sig i våra observationer och som användes i intervjuerna med de två förskollärarna. Resultatet visar på att de två förskollärarna är medvetna om vikten av att få in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka det laborativa arbetssättet i skolan utifrån ett lärarperspektiv. När och hur kan man använda laborativa material för att förbättra Matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frågor med hjälp av lärarintervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebär att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i läromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer är lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik.