Detta arbete Àr en textanalys av hur nÄgra svenska lÀroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivÄer vid inlÀrning. Van Hieles teorier poÀngterar sprÄket som kunskapsbÀrare i matematik vilket gÄr som en röd trÄd genom analysen. Generellt börjar lÀroböckerna pÄ van Hieles tankenivÄ 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja pÄ nivÄ 1, vilket dÄ blir lÀrarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag pÄ arbetssÀtt för nivÄ 1 och 2 ingÄr..

The purpose with this study is to gain understanding about studentŽs view of mathematical education, in the later years of nine-year compulsory school, and the motivation factors that can be identified when studentŽs gives opportunity to express their own thoughts due to the mathematical education. From experiences we have gained during the practical part of our teachers education we got the impression that studentŽs think that the mathematical education is boring and uninteresting. Through qualitative methods such as survey and discussions in focus group we have analyzed studentŽs views of mathematical education and pointed out witch motivation factors that are expressed when studentŽs gives opportunity to influence over their own education. The results are shown from the answers and comments that studentŽs gave, during the survey and focus group, and is divided into two main parts, both with focus on motivation ?Mathematics and motivation? and ?StudentŽs influence and motivation? and also a summery part ?Motivated for mathematical education when the student is given influence over the education?. The study showed that studentŽs wants to have more difference in the work methods that are used in their mathematical education such as problem solving, games, more work in groups and pairs and more use of IT. In conclusion the study also gives suggestions to other studies that can be made in the same genre as this study in the way that IT can be used in mathematical education and how studentŽs interest can be used in the education to gain more motivated studentŽs..

Aktuell forskning kring den matematikundervisning som bedrivs i dagens gymnasieskola visar pÄ stora brister och ett behov av förÀndring (Skolinspektionen 2010). Ett problem som pÄtalas starkt Àr den lÀroboksbaserade mekaniska rÀkning som forskningen visar att undervisningen i matematik i huvudsak bestÄr av (Johansson 2006, Kling Sackerud 2009, Lundin 2008). Enligt forskningen skulle elever dÀrigenom missa att reflektera över vad de gör och koppla det till verkligheten. Den hÀr studien syftar dÀrför till att undersöka nÄgra gymnasielÀrares synsÀtt gÀllande lÀrobokens roll i matematikundervisningen, pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds, vad som avgör valet av bok samt vilka för- och nackdelar lÀrarna ser med lÀroböcker. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts.

Syftet med denna studie Àr att studera nÄgra utvalda lÀrares syn pÄ individualise­ring i matematikundervisningen för Ärskurs 4-6. Denna studie belyser och analyserar hur lÀrarna i studien ser pÄ individualisering och vilka möjligheter och begrÀnsningar de upplever, vad lÀrare grundar sin individuali­sering pÄ och hur de sedan planerar och anpassar den i sin matematikunder­visning. Med hjÀlp av en urvalsenkÀt, dÀr lÀrare svarade kortfattat pÄ ett fÄtal frÄgor angÄende deras individualisering i matematikundervisning, valdes lÀrare ut till sex olika kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna genomfördes för att fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares syn, förhÄllningssÀtt, mÄlsÀttningar och planeringar med individualisering. De intervjuade lÀrarna har alla en god medvetenhet om individualisering och genomför den framförallt genom olika arbetsmoment och arbetsmaterial i sin undervisning.

I vÄrt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens vÀrld, en studie av skolorsanvÀndning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen Àr attundersöka möjligheter och anledningar till att anvÀnda konkret och laborativ materiel vidinlÀrning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lÀrandet med extra fokus pÄ matematiken. UtifrÄnlitteraturen Àr det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet Àr för inlÀrning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken pÄ ett sÄdant sÀtt atteleverna kan lösa svÄrare uppgifter. NÀr eleven ges möjligheten att fÄ anvÀnda konkret ochlaborativt materiel kan de nÄ en högre abstraktionsförmÄga.Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ undersökningen.

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som anvÀnds i Ärskurs 1-3 pÄ en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt pÄ applikationernas egenskaper och innehÄll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi anvÀnde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss pÄ vilket matematiskt innehÄll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrÄn Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlÀrningsprocesser Àr konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om anvÀndningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

The aim of the study was to do an analysis about the conceptions of units and unit con-version. Investigating the studentsÂŽ attitudes towards their own mathematical ability and the studentsÂŽ understanding of the conception of units..

Mathematics is a central topic in today?s society. There are many different approaches each teacher has their own way. In this essay, I compare four teachers? mathematics teaching in two different countries with regard to ways of learning, particularly in the four operations.

The purspose of this study is to investigate how teachers are working to individualize mathemathics education relative to high-performing students and how they define the therm individualization. According to the Swedish curriculum the teaching process should be based on the students prevoius knowledge and experiences. The teachers should in their preperation take every student in to consideration. To be able to investigate these subjets I prepared following questions:What does the concept of individualization in mathematics mean for the teachers?What does it mean to work with an individualized mathematics teaching?How does teachers individualizes teaching mathematics relative to high performing students?This study is based on a qualitative method with both interviews and observations.

Jag har genomfört en undersökning i tvÄ olika klasser i Ärskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns nÄgra större skillnader mellan de tvÄ undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft nÄgon inverkan pÄ elevernas utveckling i Àmnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lÀrarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkÀter Resultatet pÄvisar betydande skillnader mellan de undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material anvÀnds.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med matematikbegÄvning vill bli bemöttaav skolan/lÀrare för att behÄlla sin motivation och lust att lÀra. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för Àmnet? Vad har eleverna sjÀlva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lÀrare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begÄvning? Hur gör elever för att motivera sig sjÀlva? För att fÄsvar pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever frÄn lÄg-, mellan- och högstadiet, samt tvÄ högskolestuderande.Studien visar bland annat att nÄgra av dessa elever anser att nivÄgruppering Àr ett bra sÀtt för attbehÄlla sin lust att lÀra för Àmnet, dÄ de arbetar i en grupp dÀr alla ligger pÄ samma nivÄ. Detsom fÄr dessa elever att tappa motivationen Àr dÄ lÀraren ger dem repetitionsuppgifter.

Laborativ matematik har under flera Är varit ett viktigt inslag i min matematikundervisning. NÀr jag skulle göra en undersökning passade det bra att titta pÄ vilka faktorer som pÄverkar inlÀrningen med hjÀlp av laborationer. Vi fick fram faktorerna genom en diskussion i fokusgrupp. Dessa faktorer viktades och betygsattes bÄde allmÀnt för laborationer och efter en laboration vi utförde i klassen. Det jag kan se utifrÄn elevernas betygsÀttning och viktning Àr att de tycker att samarbetet i gruppen och respekten för individens egna tankar Àr det viktigaste.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

VÄrt syfte med undersökningen var att med hjÀlp av matematisk problemlösning, aktualisera regula de tri begreppet. Vi ville undersöka om metoden ökar elevernas förmÄga till problemlösning, förstÄelse för begrepp och enhetsomvandlingar inom matematiken. UtgÄngspunkten togs i styrdokumentens mÄl för matematikundervisning. Regula de tri Àr ett gammalt tankesÀtt inom matematiken som funnits sedan urminnes tider men har de senaste 25 Ären helt försvunnit. Regula de tri handlar om en metod att reducera problem.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀraren bör ta hÀnsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus pÄ arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbÀttra inlÀrningseffekterna hos eleverna pÄ det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus pÄ individuellt arbete (med lÀrobok) i matematikundervisning pÄ det svenska högstadiet med lÀrare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper pÄ högstadiet har försÀmrats till en genomsnittlig nivÄ (eller under) sedan dess vilket innebÀr att den svenska skolan mÄste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras pÄ rÀtt sÀtt, att mer undervisning i helklass ? utfört pÄ rÀtt sÀtt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet pÄ det sÀtt som det ofta utförts i Sverige, borde anvÀndas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform Àr tillrÀcklig för inlÀrningen och att arbetsformerna borde varieras beroende pÄ det matematiska omrÄdet som ska lÀras eller pÄ den förmÄga som ska utvecklas samt klassammansÀttningen.