Detta examensarbete undersöker nÀrmare lÀrares Äsikter om matematikundervisningen. Hur lÀrare undervisar och anpassar undervisningen till elever med matematiksvÄrigheter, och i vilken utstrÀckning lÀrare anser att samtal om matematiska begrepp har för betydelse för elever med matematiksvÄrigheter att utvecklas i Àmnet. Syftet har besvarats genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med tre lÀrare. Enligt den studerade litteraturen bör elever med matematiksvÄrigheter arbeta laborativt eftersom eleverna behöver fÄ anvÀnda flera sinnen för att kunna ta till sig undervisningen. Det laborativa materialet ska fungera som ett stöd för elevernas tankar.

Syftet med studien var att belysa tvÄ förskollÀrares syn pÄ matematik och matematikundervisning, deras syn pÄ barn och matematik samt deras syn pÄ interaktionen mellan förskollÀrare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollÀrarnas syn utifrÄn ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie dÀr en intervjustudie som baseras pÄ observationsfall anvÀndes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i tvÄ block som visar pÄ hÀndelser som upprepar sig i vÄra observationer och som anvÀndes i intervjuerna med de tvÄ förskollÀrarna. Resultatet visar pÄ att de tvÄ förskollÀrarna Àr medvetna om vikten av att fÄ in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka det laborativa arbetssÀttet i skolan utifrÄn ett lÀrarperspektiv. NÀr och hur kan man anvÀnda laborativa material för att förbÀttra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frÄgor med hjÀlp av lÀrarintervjuer. Resultatet visar att lÀrarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebÀr att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i lÀromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer Àr lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..

Skolan ska ge alla elever en likvÀrdig utbildning dÀr alla elever utifrÄn behov ska fÄ den stöttning som behövs för att uppnÄ de avsatta mÄlen. Vissa elever uppnÄr mÄlen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvÄrigheter och behöver mer stöttning för att uppnÄ mÄlen. Elever i matematiksvÄrigheter Àr ett relativt generellt begrepp som Àr svÄrt att identifiera. MatematiksvÄrigheter med bakomliggande diagnos som orsak Àr dock ingen exakt definition dÄ Àven elevers vardag pÄverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur undervisande lÀrare i Ärskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvÄrigheter samt vilka former av stöd och hjÀlpmedel de anvÀnder i detta arbete.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..

Abstract Rapporter frĂ„n Skolverket visar att mĂ„nga elever inte nĂ„r mĂ„len i matematik.12 % av eleverna i Ă„k 9 nĂ„dde inte godkĂ€ntgrĂ€nsen pĂ„ Ă€mnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). UtifrĂ„n provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvĂ„righeter möter eller mött. Är det sĂ„ att de blivit utslagna frĂ„n skolans matematikundervisning redan innan de nĂ„tt högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanĂ„ren sĂ„ att de ska bli godkĂ€nda i matematik Ă„k 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna sĂ„g ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i Ă„k 6 frĂ„n tvĂ„ olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers instÀllningar till matematik samt deras tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de löser matematikuppgifter av olika svÄrighetsgrad. Undersökningen vi genomfört bestÄr av tvÄ delar; en enkÀtundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen Àr central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kÀrnan i matematiken dÄ den ger möjligheten till att fÄ en djupare förstÄelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

Intresset Àr lÄgt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar fÀrska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lÀrare som arbetar med laborativ matematik som Äterkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats Àr en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som Äterkommande inslag i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur en sÀrskild fortbildningssatsning för lÀrare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ och kvantitativ ansats dÀr metoden Àr enkÀter med flervalsfrÄgor och öppna frÄgor. Urvalet Àr 58 matematiklÀrare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik.I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lÀrande fÄtt nya perspektiv pÄ sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivÄ och har haft möjlighet att gÄ ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fÄtt en större verktygslÄda bestÄende av olika metoder och arbetssÀtt, men att de inte i hög utstrÀckning anvÀnder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gÄtt frÄn en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har Àven tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov..

Arbetes utgÄngspunkt har varit att fÄ mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lÀrande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio genomförts, men Àven en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger pÄ socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat pÄ att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att lÀraren Àr mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lÀrande. Det framkommer ocksÄ att sjÀlvkÀnslan stÀrks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsomrÄde som klassen ska arbeta med och hur lÀrarens positiva förvÀntningar pÄ elevens matematikinlÀrning underlÀttar.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolÄr tre lÀgger i begreppet ?att utgÄ frÄn varje enskild individ? i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet bÄde utifrÄn deras tolkning av det och utifrÄn deras arbetssÀtt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och den analysmetod som har anvÀnts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgÄngspunkt i diskursanalys. Detta innebÀr att pedagogernas artikulationer har hÀrletts till olika diskurser med hjÀlp av ekvivalenskedjor.

Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolÄr. Detta eftersom vi bÄda i vÄr utbildning specialiserat oss pÄ matematik i de tidigare skolÄren och det ligger oss bÄda varmt om hjÀrtat. VÄra erfarenheter och upplevelser Àr att mÄnga elever uppfattar matematik som nÄgonting svÄrt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förÀndra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lÀrande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vÀgar till ett lustfyllt lÀrande, kanske genom andra pedagogiska förhÄllningssÀtt.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskap om hur lÀrare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen frÄn studien kan bidra till att lÀrare kÀnner sig tryggare i sin yrkesroll nÀr den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ intervju dÀr sju lÀrare deltar som informanter. Samtliga lÀrare arbetar med elever i lÄgstadiet Ärskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare anser att de anvÀnder sig av ett varierat arbetssÀtt för att motivera elever.