Arbetet ett företag lÀgger ner för att komma fram till ett beslut om en större investering i till exempel nya maskiner Àr oftast omfattande och ett resultat av ett strukturerat arbete med klara strategier för att i största möjliga mÄn uppfylla behovet som orsakade anskaffningen. DÀremot har en investering i informationsteknologi av olika anledningar inte setts som vanliga investeringar utan ofta genomförts utan en ordentlig utvÀrdering. Med denna uppsats ville vi försöka ta reda pÄ om det verkligen förhÄller sig sÄ att företag anskaffar IT-system utan att göra nÄgon ordentlig analys av de problem eller behov som förorsakat anskaffningen eller om de följde de metoder och modeller som finns tillgÀngliga för att komma fram till ett beslut om anskaffning av ett IT-system. Vi utförde vÄr undersökning vid tre produktionsföretag som hade anskaffat liknande system. Vid vÄr analys valde vi att applicera förÀndringsanalysmetoden, FA/SIM och Simons vedertagna beslutsprocessmodell pÄ det empiriska materialet.

Diabetes typ-2 Àr en sjukdom som krÀver regelbunden medicinering för att patienten ska ha möjlighet att leva ett normalt liv med sÄ fÄ komplikationer som möjligt. Den hÀr studien undersöker följsamheten till orala diabeteslÀkemedel bland patienter i Äldern 70-79 Är. Följsam anses en patient vara som tar medicin mellan 80-120 procent av ordinationen och i denna studie har vi likstÀllt det med mÀngd uthÀmtat lÀkemedel i förhÄllande till ordinationen och utköpsfrekvensen. Avsikten med projektet Àr att med hjÀlp av det nya nationella lÀkemedelsregistret studera följsamheten samt bedöma om de som har indikationen utskriven pÄ receptet har bÀttre följsamhet Àn de som inte har det. Materialet till studien kommer frÄn data som registrerats pÄ apoteken i Sverige.

Matematikundervisningen i skolan Àr nÄgot som alltid har intresserat mig, speciellt efter ensnart fÀrdig utbildning som civilingenjör och lÀrare. Efter att jag tagit del av diverse rapportervittnandes om sÀmre resultat pÄ de nationella kursproven i matematik Àr det dÀrför av intresseatt fördjupa sig inom detta omrÄde. Detta examensarbete Àmnar vara en del i arbetet med attutveckla en bÀttre matematikundervisning.DÄ vi lever i en alltmer digitaliserad vardag dÀr ungdomar spenderar alltmer tid uppkopplademed spel och kommunikation och dÄ jag studerat vikten av att involvera anvÀndarna iutvecklingen av system faller det sig naturligt att försöka integrera dessa naturliga drivkrafterÀven i skolan. Detta arbetes uppgift har varit att översiktligt sammanstÀlla nÄgra av de störstamatematiska tÀvlingarna och spelen i Sverige, bÄde fysiska och digitala, samt sammanstÀllarelevant nutida forskning gÀllande systemutveckling. Jag har Àven utvecklat ett egettÀvlingsförslag.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angÄende skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pÄgick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frÄgestÀllning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklÀrare valde jag att precisera frÄgestÀllningen gÀllande matematik. Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lÀrare och elever sjÀlva kan ha i Ätanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd trÄd genom skolans stadier, att lÀrare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande intresse.

Bakgrund: De kommande Ären gÄr mÄnga mÀnniskor födda pÄ 1940-talet i pension. I och med detta stÄr mÄnga smÄföretag inför ett Àgarskifte det kommande decenniet. Ett eget företag kan vara som att ta hand om en baby ? det krÀvs engagemang, omsorg och omtanke för att babyn ska vÀxa och mÄ bra. Att vara den som adopterar en baby Àr dÀrmed ett stort beslut som omgÀrdas av mÄnga olika faktorer vilket köparen av ett företag behöver kÀnna till.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vad köpare av smÄ Àgarledda företag upplever som kritiska inre faktorer vid Àgarskifte och skapa en förstÄelse för dessa problem.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

LÀnge har det ansetts att en mer oberoende centralbank ger en lÀgre inflationsnivÄ utan att det pÄverkar övriga delar av ekonomin. I syfte att sÀnka och stabilisera inflationen har dÀrför vÀrldens centralbanker blivit allt mer oberoende sedan 1980-talet. Under senare tid har dock det ökade oberoendet börjat ifrÄgasÀttas och det har blivit mer osÀkert vilken effekt centralbanksoberoendet har pÄ konjunkturvolatiliteten. I denna uppsats undersöks detta genom att anvÀnda ett uppdaterat centralbankoberoendemÄtt mot mer nutida tillvÀxt- och arbetslöshetsdata. Den empiriska metod som anvÀnds Àr en tvÀrsnittsanalys byggd pÄ OLS-regressioner.

Sammanfattning Pernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur mÄnga kÀrnor har ett rönnbÀr? En studie om hur lÀrare arbetar med matematik i förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola. Vi har under vÄr utbildning befÀst vÄrt tidigare intresse för arbete med matematik i förskolan/förskoleklass.

Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begrĂ€nsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks grĂ€ns pĂ„ 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större Ă€n 1kByte med DHT-tekniken? Finns det nĂ„gon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försĂ€mra prestandan? VĂ„r lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran anvĂ€nder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster.

Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begrĂ€nsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks grĂ€ns pĂ„ 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större Ă€n 1kByte med DHT-tekniken? Finns det nĂ„gon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försĂ€mra prestandan? VĂ„r lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran anvĂ€nder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av svÄr demens innebÀr det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tÀnkande och kommunikation. Det Àr vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vÄrdlidande. Agitation Àr en övergripande term som ofta anvÀnds som benÀmning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstÄ pÄ grund av vÄrdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förvÀntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsÀgande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vÄrdtagarens behov och utmattning hos vÄrdpersonal.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.