Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenÀgenhet pÄ arbetet beroende pÄ syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tÄgresenÀrer med en medelÄlder pÄ 39 Är. N= 174. Instrumentet bestod av en enkÀt med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mÀtte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mÀtte arbetskonflikt. Skalan har fÄtt namnet work-conflict scale (WCS).

Vi lever i ett informations- och teknologisamhÀlle och i vÄra dagliga aktiviteter omges vi av vardagsteknik (VT) pÄ olika sÀtt och i olika svÄrighetsgrad. Denna VT kan innefatta allt frÄn brödrost till mer avancerade datasystem och tjÀnster. Tidigare studier visar att personer med kognitiv funktionsnedsÀttning kan uppleva svÄrigheter i anvÀndandet av VT i sina dagliga aktiviteter. Dock finns inga studier som visar relevans och svÄrigheter med VT för yngre vuxna utan kognitiv funktionsnedsÀttning. DÀrför vill vi med den hÀr studien beskriva relevans och svÄrigheter i anvÀndandet av VT hos yngre vuxna utan kÀnda kognitiva funktionsnedsÀttningar.

Den hĂ€r rapporten kommer att behandla metoden och problematiken kring omvandling av spelfilm till animerad film. Digitala effekter har anvĂ€nts inom filmproduktion för att manisfestera fenomen som inte kunnat tillfogats i verkligheten, ett exempel Ă€r sjĂ€lvklart flygande drakar. Digital Anarchy har nyligen slĂ€ppt effektprogrammet ToonIt, ett tillĂ€ggsprogram till Adobe Premiere Pro, som har egenskapen att med enkla termer uttryckt omvandla spelfilm till animerad film. Genom surrealistiska effekter har möjligheten erhĂ„llits att framstĂ€lla intryck av svunna tider i orientaliska miljöer utan inköp av skrĂ€ddarsydd klĂ€dsel eller inspelning i fjĂ€rran trakter. Även möjligeten finns att producera tvĂ„dimensionell animerad film utan att gĂ„ igenom proceduren att framstĂ€lla tjugofyra handritade eller datorritade bilder motsvarande en sekunds film..

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra barn och pedagogers förestÀllningar kring vilken betydelse sagan, sagolÀsning och sagoberÀttandet har? Hur kan vi pÄ bÀsta sÀtt anvÀnda sagan i verksamheten? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr vi undersökte tvÄ olika typer av sagosituationer. Det var en berÀttarsituation utan bok samt en sagolÀsningssituation frÄn bok. Vi ville ta reda pÄ vilka upplevelser barnen fÄr av sagan nÀr den berÀttas/lÀses frÄn bok. DÀrefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

Denna studie tar upp betydelsen av att den empatiserande personen har liknande erfarenheter som mÄlpersonen och Àven betydelsen av könstillhörighet har för förmÄgan till empati. Metoden för att undersöka detta bestod av att visa ett filmklipp och efter detta fick deltagarna besvara en frÄga utifrÄn deras upplevelser av filmklippet. Deltagare var psykologistudenter och anstÀllda pÄ en pappersindustri. Studien visade pÄ ett signifikant resultat till att kvinnor utan barn hade högre grad av empati Àn mÀn utan barn och en tendens till att liknande erfarenheter hos empatisör och mÄlperson ökade empatin för mÀn men inte för kvinnor. Att kvinnor visar mer empati Àn mÀn finns det tidigare forskning som stödjer.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

SammanfattningI detta examensarbete studeras hur uppmĂ€tt och upplevd nertid kan minimerasunder systemunderhĂ„ll. Studien fokuserar pĂ„ databaserna samt arkitekturenför databasernas nĂ€rliggande komponenter. Modellerna datamigrering i realtid,rullande uppgraderingar samt blĂ„grön driftsĂ€ttning undersöks och utvĂ€rderassom alternativ för minimering av nertid med avseende pĂ„ hĂ„rdvara, verksamhet,leverans och kunder. I studien har ett hermeneutiskt synsĂ€tt anvĂ€nts. Empiriskaintervjuer med anstĂ€llda samt observationer av driftsĂ€ttningar har utförts.Ändringar i arkitektur implementerades utifrĂ„n existerande modeller förminskad nertid.

IT-strategier Àr komplexa och det kan för ett mindre företag i nÀringslivet vara svÄrt att selektera vad som bör ingÄ i en IT-strategi. FrÀmst kan det vara svÄrt att veta hur tillvÀgagÄngssÀttet ser ut för att internt utforma en IT-strategi utan extern hjÀlp.För att undersöka problemomrÄdet har ett antal intervjuer genomförts med experter inom omrÄdet. Studien visar att det övervÀgande antalet organisationer idag utvecklar sin IT-strategi internt utan extern hjÀlp. IT-strategierna har formulerats och implementerats pÄ ett lyckosamt sÀtt vare sig informell- eller formell metod anvÀnts. Dock visar studien att formella metoder leder till ett mer strukturerat och vÀldokumenterat arbete.

Att matematikundervisningen har försÀmrats under senare Är i Sverige visar bÄde nationella och internationella studier pÄ. Orsakerna till försÀmringen anses vara mÄnga, bland annat besparingar i skolan och att elever har svÄrt att finna mening med matematiken.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i Äk 9 pÄ Kunskapsskolan i Ystad. Syftet Àr ocksÄ att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lÀra: lÀrarna, eleverna, undervisningen, mÄlen i matematiken och lÀromedel.Jag valde att göra en enkÀtundersökning bland Äk 9 eleverna pÄ Kunskapsskolan i Ystad dÀr nivÄgrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. EnkÀtundersökningen innehöll nÄgra pÄstÄenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen.

Syfte:Syftet med denna studie var att belysa betydelsen av kommunikation för elevers möjligheter att utveckla förmĂ„gor och kunskaper i matematik, och dĂ„ med fokus pĂ„ elever i behov av sĂ€rskilt stöd.Teori:Vi utgick frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv dĂ€r sprĂ„ket Ă€r den bro som förbinder social interaktion och individers tĂ€nkande.Vi utgick frĂ„n litteratur som berörde kommunikationens betydelse i matematikundervisningen.Vi anvĂ€nde Björklund Boistrups (2010) fyra kategorier för att bedöma kommunikationen under observationerna."Gör det fort och gör det rĂ€tt" -innebĂ€r att lĂ€raren förklarar och anvĂ€nder slutna frĂ„gor. BĂ„de elever och lĂ€rare kommunicerar i korta yttranden och tid till eftertanke och reflektion ges inte. Eleven deltar inte i sĂ€rskilt stor utstrĂ€ckning i samtalet"Vad som helst duger" - LĂ€raren gĂ„r inte in i elevers resonemang Ă€ven om elever visar icke-fungerande lösning strategier. LĂ€raren Ă€r nöjd med rĂ€tt svar oavsett om resonemanget Ă€r korrekt eller inte. Beröm Ă€r vanligt, men utmaningar och diskussioner Ă€r ovanligt."Allt kan tas som en utgĂ„ngspunkt för diskussion" ? Öppna frĂ„gor stĂ€lls ofta, bĂ„de elever och lĂ€rare Ă€r intresserade av att kommunicera matematik.

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik samt att urskilja det som Àr karakteristiskt för motivationsskapande lÀrande inom matematik och vad som gör en matematiklektion pÄ gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lÀrandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen anvÀndes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkÀt, som delades ut till elever som lÀser matematikkurser första och tredje Äret pÄ tvÄ olika program pÄ en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhÀllsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik Àr kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgÄng och bra betyg i Àmnet. Det finns Àven ett starkt positivt samband mellan intresset för Àmnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lÀrarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som pÄverkar attityden till en matematiklektion Àr bundna till matematikundervisningens innehÄll, dess aktualitet och variation, frÄgor om matematikundervisningens metoder och arbetssÀtt samt elevens individuella drag och pÄverkan.

Syftet med den hÀr rapporten var att skapa ett ljudbaserat skrÀckspel utifrÄn vissa ramar och modeller. Spelet bestÄr av tre banor med tre olika ljudbilder som utgÄr frÄn Murch (2005) fem spektrum. Med hjÀlp av undersökningen ville jag ta reda pÄ vilken av de tre banorna som var tydligast att följa och förstÄ och vilken som var, om nÄgon, mest skrÀmmande. Undersökningen bestod av tre urvalsgrupper, personer med mycket spelerfarenhet, personer med liten spelerfarenhet och synskadade. Personerna som deltog fick spela hela spelet för att sedan svara pÄ enkÀtfrÄgor samt medverka i en intervju.

Allt började med att jag sÄg en bild av iranska kvinnliga poliser. I Sverige görs egentligen ingen större skillnad mellan mÀn och kvinnor ur utbildningssynpunkt eller ur uniformssynpunkt. I Iran har man frÄngÄtt detta, anvÀnder de kvinnliga poliserna, en sÄ kallad chador, utanpÄ byxor, tunika och slöja, istÀllet och har ett eget poliskomplex. I Iran blev slöjan pÄbjuden strax efter maktövertagandet 1979. Kvinnor som framtrÀdde offentligt utan slöja ansÄgs vara motstÄndare till den islamistiska revolutionen och sÄledes inte enbart religiösa utan ocksÄ politiska fiender.