Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur nÄgra lÀrare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har dÀrefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har ocksÄ betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lÀrarnas klassrum utifrÄn Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsÀtt bland lÀrarna i studien, det mer lÀrarcentrerade och det mer elevcentrerade.

Empirisk forskning samt litteratur visar att musiken pÄverkar oss pÄ mÄnga plan samt har en inverkan pÄ livskvaliteten. Uppsatsen syftade till att presentera detta samt belysa genom en undersökning av hur personer med och utan diagnosen Asperger syndrom/autistisk personlighetsstörning upplevde musikens inverkan pÄ deras liv och livskvalitet. Inledningen bygger pÄ en grund av undersökningar och litteratur om musiken, livskvalitet samt en förklaring till diagnoserna. Fyra personer utan diagnos och fyra personer med diagnos djupintervjuades. Resultatet visar att samtliga tycker musiken har en stor inverkan pÄ deras livskvalitet och vÀlmÄende helt i linje med mycket av den tidigare forskningen.

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat pÄ didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgÄng av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat frÄn tidigare forskning inom samma omrÄde. Litteraturen försöker besvara frÄgan om hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förstÄelse kring de matematiska sammanhangen.VÄrt material bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn tvÄ skolor och ett antal lÀroböcker. GenomgÄngen av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att anvÀnda som grund för hela studien: allmÀnt lÀrande, matematiklÀrande, derivatbegreppet samt visualisering.De lÀrare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Inom det företagsekonomiska ÀmnesomrÄdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gÀller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhÀmta kunskap om utlÀndska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har pÄ senare Är Born Global, en teori som ifrÄgasÀtter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta dÄ det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlÀgsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen föresprÄkar. DÄ Uppsalamodellen fokuserar pÄ vinstdrivande tillverkande företag Àr syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhÄllande till de icke vinstdrivande tjÀnsteorienterade hjÀlporganisationerna LÀkare Utan GrÀnser och LÀkarmissionen, vilka kan anses vara exempel pÄ Born Globalföretag.

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

Denna rapport redovisar ljuddesign- och implementationsprocessen av en sekvens i ett digitalt spel. Syftet var att designa en cinematisk interaktiv sekvens utan cut-scenes. Arbetet skulle vara upp- byggt runt ett system som ska fo?renkla sma? designingrepp utan att pa?verka eller fo?ra?ndra de o?vriga implementerade ljuden allt fo?r mycket. Arbetet utfo?rdes genom en kombination av linja?r ljudla?gg- ning och implementering i spelmotorn Bitsquids level editor och det visuella skriptspra?ket Flow.

Mitt examensarbete handlar om hur man kan undervisa elever med matematiksvÄrigheter, med sÀrskilt fokus pÄ begreppet brÄk. Jag redogör för bÄde forskares och lÀrares uppfattningar om vad matematiksvÄrigheter Àr och vilka orsaker de menar kan ligga till grund för att vissa barn har svÄrigheter med matematik. Det framkommer att det Àr ett mycket komplext samspel som leder fram till att barns kunskaper i matematik utvecklas sÄ olika. Orsakerna till matematiksvÄrigheter kan vara medicinska/neuroligiska, psykologiska, sociologiska sÄ vÀl som pedagogiska. För att underlÀtta matematikinlÀrningen för elever med matematiksvÄrigheter menar forskarna att man bör lÄta eleverna samtala, diskutera och argumentera i matematiken, samt arbeta med konkret matematik.

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta Àgnas Ät elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lÀra matematik. Detta stÄr i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och sjÀlvbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lÀrande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker nÀr elever och lÀrare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkÀnns i samtalet.

Arbetet Àr en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat pÄverkas och förÀndras dÄ man förÀndrar arbetssÀttet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lÀrarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever Är 7. Med hjÀlp av min handledare delades klassen i tvÄ likvÀrdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan pÄ ett traditionellt sÀtt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smÄgrupper.

En konsult vid företagshÀlsovÄrden i Norrland anvÀnder sig av Organizational Behavior Management (OBM) för att hantera konflikter. Konsulten beskriver metoden som ?att det Àr inte problemet som Àr problemet, utan det Àr lösningen som Àr problemet?. I OBM fokuseras inte pÄ vad som har hÀnt eller vad anstÀllda kÀnner, utan pÄ beteendet, d.v.s. det som de anstÀllda gör och sÀger i en given situation.

Att strÀva efter att vara en skola för alla innebÀr en stor variation i klassuppsÀttningarna och likasÄ kunskapsnivÄerna inom klasserna. Att dÄ som lÀrare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas sÄ lÄngt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat frÄn nationella prov och resultat frÄn PISA-undersökningar visat att elever har svÄrt med matematik i skolan. DÀrför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frÄgestÀllningar som lades till grund för studien Àr: Vad bör en matematiklÀrare tÀnka pÄ för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lÀrare och elever av att anvÀnda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen? Studiens resultat visar bl.a.