Den hÀr rapporten Àr en del av mitt examensarbete, vilket berör omrÄdet simuleringsverktyg och frilÀggninsgdiagram inom fysikundervisning, frÀmst inriktad mot fysikaliska krafter i gymnasiekurser. Arbetet grundar sig pÄ tidigare studier om varför och hur man ska utforma ett digital hjÀlpmedel till undervisningsmiljöer. Det slutliga resultatet ska inte ses som en fÀrdig produkt utan som en prototyp av en produkt av denna karaktÀr. Rapporten betonar Àven vikten av att detta program inte ensamt kan ge eleven förstÄelse utan att det Àven stÀller krav pÄ lÀrare och pÄ undervisningsmiljön. Programmet ska anvÀndas, precis som det pÄpekas i denna rapport, som ett stödverktyg för lÀrare och elever, för att underlÀtta i fysikundervisningen genom att ge möjlighet att kunna rita och prova frilÀggningsdiagram av krafter..

Denna studie Àr en litteraturstudie dÀr kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende pÄ hur berÀkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen anvÀndes vid Stockholms universitet lÀsÄret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolÄr. Beskrivna berÀkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika berÀkningsstrategier. Matrisen bygger pÄ forskning om vilka berÀkningsstrategier som elever anvÀnder dÄ de utför berÀkningar i huvudet. Det Àr bÄde strategier som eleverna fÄtt lÀra sig i skolan och strategier som de sjÀlva har utvecklat.

Syftet med denna studie Àr att undersöka variationen i utlÀsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andrasprÄks-kommunikation, som anvÀnds för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick lÀsa utvalda symboluttryck högt innantill, men ocksÄ med ord skriva hur de skulle lÀsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utlÀsning och mÄnga variationer noterades. DÄ den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvÀrderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle sÀga? resulterade i text som lÀtt kunde översÀttas i talsprÄk och dÀrefter analyseras pÄ liknande sÀtt som muntliga utlÀsningar.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera nÄgra lÀrares tal om den egna rollen och roller som elever kan ta eller tilldelas vid undervisningssituationer dÀr elever samverkar kring problemlösning i matematik. FrÄgestÀllningarna behandlar vilken betydelse lÀrarna tillmÀter den egna rollen och elevernas roller, hur lÀrarnas beskrivning av den egna rollen utvecklas under samtalet samt vilken betydelse lÀrarna tilldelar reciprocitet mellan eleverna. Det teoretiska ramverket har sin grund i det designteoretiska perspektivet som Rostvall och Selander (2008) har utvecklat samt forskning om lÀrares roll vid matematikundervisning och lÀrares yrkesutveckling. Resultatet frÄn ett fokusgruppsamtal analyseras och diskuteras med hjÀlp av det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att lÀrarna frÀmst tillmÀter den egna rollen betydelse dÄ det gÀller organisation av elevgrupper i mÄlsÀttning att samtliga elever ska delta i problemlösningsarbetet.

Jag har valt att nÀrmare studera vad klasslÀraren kan göra för att underlÀtta inlÀrningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frÄgestÀllningar gick ut pÄ vad man kan göra för dessa elever nÀr det gÀller undervisning, klassrumsmiljö och underlÀtta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förÀndringarna i undervisning och klassrumsmiljö pÄverkar övriga elever. DÀrför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels tvÄ speciallÀrare och dels tvÄ klasslÀrare. Sedan har jag sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört dem med varandra och med litteraturen.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om anvÀndandet av laborativ undervisning pÄ gymnasiet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka vad eleverna anser om att anvÀnda detta undervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasiet. I vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av tvÄ olika undersökningsmetoder, en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen gjorde vi dels för att fÄ alla elevers synpunkter och en bred syn pÄ deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville Àven veta vad de ansÄg om laborativ undervisning i jÀmförelse med traditionell undervisning.

Min uppsats handlar om lÀngtan och syftet Àr att visa att och hur lÀngtan spelar en roll i vÄra liv. Jag försöker i uppsatsen att göra lÀngtan konkret genom att visa hur lÀngtan finns och deltar i vÄr vardag. Detta gör jag med hjÀlp av litteratur, tvÄ djupintervjuer och texter skrivna av 13 Ättondeklassare.Jag försöker inte ge nÄgra svar i min uppsats utan mer skapa en diskussion och ge lÀsaren nÄgot att tÀnka vidare pÄ. Kanske lÀngtans olika former och betydelse och hur nÄgot sÄ naturligt men svÄrt att definiera tar plats i oss. Jag kommer att ta upp hur vi formar vÄr lÀngtan bland annat beroende pÄ vÄr Älder och livssituation, men ocksÄ vad lÀngtan gör med oss och vilka influenser vi fÄr frÄn vÄr omgivning..

I denna rapport diskuteras hur wikis kan anvÀndas med mÄlet att inkludera fler elever medmatematiksvÄrigheter i matematikundervisningen i grundskolans senare Äldrar. Rapporten Àr gjord som en litteraturstudie. Förhoppningen Àr att studien kan inspirera matematiklÀrare att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken, med fokus pÄ wikis, för att öka motivationen bland elever för matematik och för att kunna inkludera fler elever i undervisningen.Hela idén med att anvÀnda wiki bygger pÄ att eleverna samarbetar, vilket i sig kan fÄ positivakonsekvenser i klassen. Erfarenheter frÄn anvÀndandet av wikis visar ocksÄ ett antal andravÀsentliga fördelar. Elever som av olika skÀl har svÄrt att samarbeta direkt med andra eleverkan göra det via wikis, eftersom deras problem inte pÄ samma sÀtt pÄverkar kommunikationen via wikis som den gör vid direkt kommunikation.

Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenĂ€mnd "friggebod", som innehĂ„ller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta Ă€r att det sedan den första januari 2008 Ă€r tillĂ„tet att uppföra enkomplementbyggnad pĂ„ 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att fĂ„ undermĂ„lig kvalitet pĂ„ boendet.I rapporten utreder vi om det finns nĂ„gra friggebodar pĂ„ marknaden i dagslĂ€getsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestĂ€mmelser som gĂ€ller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostĂ€der. Även aspekter vi funnit viktiga att tĂ€nka pĂ„ vid utformning av en litenbostad, lĂ€mplig konstruktion och en energiutredning redovisas.MĂ„let med arbetet har varit att ta fram ett vĂ€l utarbetat förslag pĂ„ en friggebodĂ„t uppdragsgivaren, EkenĂ€sstugan AB.

Inom trÀhusbranschen har den ökade kundanpassningen av bostÀder gjort att företag fÄtt allt svÄrare att möta efterfrÄgan utan att tappa i lönsamhet. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur ett medelstort svenskt trÀhusföretag, som tillverkar en stor mÀngd kundanpassade bostÀder ska kunna erbjuda en stor mÀngd kundvariation utan att förlora i effektivitet och lönsamhet. Flera av lösningsförslagen som presenteras handlar om att öka flexibiliteten pÄ produktionslinan för vÀggar. Om flera olika vÀggmodeller ska kunna tillverkas pÄ samma linje utan att komplexiteten minskar mÄste arbetet kunna utföras snabbare, eller bli gjort snabbare. VÄra förslag, som bygger pÄ teorier frÄn mass customization handlar om att skapa initiativ till att omfördela arbetskraft och resurser, sÄ att rÀtt personer finns pÄ rÀtt plats för rÀtt typ av vÀgg.

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att vÀrdera hur bra ett stenopeiskt hÄl fungerar som kontrollmetod av refraktionen.Metod: I studien anvÀndes 35 försökspersoner i olika Äldrar och med varierande synfel. Det var endast höger öga som anvÀndes i studien, och vÀnster öga var dÀrför ockluderad med en opak, svart lins under hela undersökningen. Först gjordes en refraktion pÄ höger öga, för att fÄ fram försökspersonernas rÀtta korrektion. DÀrefter mÀttes visus sex gÄnger; första gÄngen med bÀsta korrektion, utan stenopeiskt hÄl, andra gÄngen med bÀsta korrektion, med stenopeiskt hÄl, tredje gÄngen med en ?dimning? pÄ +2,0 D, utan stenopeiskt hÄl, fjÀrde gÄngen med en ?dimning? pÄ +2,0 D, med stenopeiskt hÄl, femte gÄngen med en ?dimning? pÄ +1,0 D, utan stenopeiskt hÄl, och sjÀtte gÄngen med en ?dimning? pÄ +1,0 D, med stenopeiskt hÄl.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, Ă€mnesprov 2008 i Ă„k 9, visar att mer Ă€n en fjĂ€rdedel avelever som har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska inte nĂ„r mĂ„len i matematik. Hur kan elevermed annat modersmĂ„l Ă€n svenska nĂ„ framgĂ„ng och utvecklas i Ă€mnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att fĂ„ kunskaper om vilka arbetssĂ€tt det finns somförbĂ€ttrar inlĂ€rningen för elever med annat modersmĂ„l. Studien har utgĂ„tt frĂ„nBronfenbrenners teori som har fyra nivĂ„er, mikro-, meso-, exo- och makronivĂ„ och fokuseratpĂ„ elevens, hemmets, lĂ€rarens, skolans, arv/miljöns, sprĂ„kets och kulturens roll för framgĂ„ng.SYFTE:Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka framgĂ„ngsfaktorer lĂ€rare menar Ă€r viktiga för att elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska ska nĂ„ framgĂ„ng i Ă€mnet matematik.METOD:Åtta verksamma lĂ€rare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska har intervjuats. HĂ€lften av dessa lĂ€rare hade sjĂ€lva annat förstasprĂ„k Ă€nsvenska.

UnderhÄll av maskinerna Àr en mycket viktig del av gruvbrytningen idag och utan god underhÄllsplanering och utförande gÄr det inte att bedriva denna verksamhet. UnderhÄllsplaneringen pÄ de stora grÀvlastarna Àr en viktig pusselbit för att produktionen av malm och grÄberg kan flyta pÄ utan störningar. UnderhÄll pÄ dessa giganter görs av naturliga skÀl dÀr maskinerna stÄr, nere i gruvan. Syftet med denna rapport Àr att analysera dagens underhÄll och komma med förslag pÄ förbÀttringar pÄ maskinen och underhÄllsrutinerna. Vi har i denna rapport analyserat dagens underhÄll pÄ lastmaskinerna. Vi inriktade oss pÄ en specifik typ av lastmaskin av fabrikatet Bucyrus 495BII. Maskinen Àr en elektriskt driven grÀvmaskin som har en totalvikt pÄ 1 220ton och en skopkapacitet pÄ 110ton (43m3)..

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken uppfattning lÀrare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lÀra matematik och vilka faktorer som pÄverkar elevers studieresultat i matematikÀmnet. Förhoppningarna med denna studie Àr att fÄ en djupförstÄelse av nÄgra lÀrares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhÄllande till aktuell forskning och litteratur inom detta omrÄde.Studien innehÄller tvÄ delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angÄende inlÀrningsteorier, lÀrandeprocesser och matematik samt matematiksvÄrigheter.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.