Syftet med detta arbete Àr att utforma ett material dÀr matematikundervisningens mÄl och arbetssÀtt tydliggörs för förÀldrarna; detta för att förÀldrarna ska bli mer positiva till undervisningen och dÀrmed pÄverka sina barn positivt. Vi har pÄ tvÄ skolor i södra Sverige genomfört en enkÀtundersökning med 49 elever i skolÄr 4 och deras förÀldrar. Undersökningen visar att förÀldrar inte Àr insatta i matematikundervisningen, att de vill ha mer information om undervisningens mÄl och arbetssÀtt samt hur de kan hjÀlpa sina barns matematik-inlÀrning. Denna information vill de ha i form av brev och trÀffar. Vi har utformat ett material för hur informationstrÀff och ?brev kan lÀggas upp och vad de kan innehÄlla.

Syftet med arbetet var att intervjua nÄgra lÀrare som inte deltar i timplanedelegationens försöksprojekt och redogöra för deras Äsikter om hur de tror att det Àr att arbeta utan timplan. Ur syftet skapade vi fyra frÄgestÀllningar:1. Hur tror lÀrare att undervisningen pÄverkas nÀr utbildning utan timplan införs.2. Hur tror lÀrare att eleverna pÄverkas av arbete utan timplan?3.

Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka effekter ett s.k. upplevelsebaserat lÀrande fÄr pÄ en grupp elever med svÄrigheter i matematik pÄ gymnasieskolan. De tvÄ huvudfrÄgorna som undersökningen söker svar pÄ Àr det upplevelsebaserade lÀrandets effekter pÄ elevernas motivation och dels dess effekter pÄ deras kunskapsbearbetning. Fyra undervisningstillfÀllen har videofilmats och observerats av tvÄ lÀrare enskilt vid olika tillfÀllen. En kort intervju med eleverna har ocksÄ gjorts.Resultatet som den hÀr studien kommer fram till Àr att de tankar som inryms i det upplevelsebaserade lÀrandet verkar gynna olika processer i den matematiska kunskapsutvecklingen som lyfts fram som sÀrskilt viktiga för den hÀr typen av elever pÄ gymnasieskolan med svÄrigheter i matematik..

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka hur elever med begÄvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie dÀr tvÄ rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrÄn frÄgorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begÄvade elever? Hur undervisas och upptÀcks de? Vilket stöd har lÀrarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begÄvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begÄvade elever bör differentieras pÄ olika sÀtt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehÄlla berikande uppgifter.

Denna studie avhandlar möjligheten att anvÀnda pedagogiska datorspel för att möta dagsfÀrska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens tvÄ frÄgestÀllningar Àmnar att undersöka om datorspelsanvÀndande kan motiveras utifrÄn skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstÄr i klassrummet vid ett införande. För att svara pÄ frÄgorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog anvÀnts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter pÄ motivation, variation, individanpassning och digitala fÀrdigheter. Att alla dessa omrÄden Àr viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att anvÀndningen av datorspel skall bli en framgÄng mÄste dock mÄnga omrÄden klaffa.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett genusperspektiv hitta sÀtt att stÀrka elevers sjÀlvförtroende för att förbÀttra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och dÀrefter genomförs en kvantitativt utformad enkÀt med 73 elever frÄn fyra klasser i Ärskurs ett pÄ NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med Ätta av eleverna och de fyra matematiklÀrarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bÀttre sjÀlvförtroende Àn flickorna och att fler elever med starkt Àn med svagt sjÀlvförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran frÄn sin lÀrare. En handlingsplan utformas för att förbÀttra elevernas sjÀlvförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lÀrares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring hÀndelser som kan pÄverka sjÀlvförtroendet..

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Kunskapsbegreppet har lÀnge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande lÀroplanen infördes i mitten pÄ 90-talet. Det Àr intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lÀrare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mÄn matematiklÀrares kunskapssyn överensstÀmmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper frÀmst innefattar förstÄelse och fÀrdigheter. Styrdokumenten betonar förstÄelsen som menas nÄs med varierande och undersökande arbetsformer.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. VÄrt syfte har varit att ta reda pÄ om lÀrarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlÀrnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir dÄ styrande för vilka kriterier eleverna anvÀnder för att bedöma sina egna kunskaper men ocksÄ hur de uppfattar lÀrarens bedömning. LÀraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlÀrningsorienterad syn med lÀroprocessen i fokus rÀcker det inte enbart med en undervisning som Àr formativt inriktad.

Detta arbete bygger pÄ en undersökning, vars syfte Àr att se om matematikundervisning som utgÄr frÄn skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag Àr intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som Àr genomförd i Är 2, bestÄr av metoderna enkÀt, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket vÀl kan anvÀndas som en inspirationskÀlla i matematikundervisningen, dÄ de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. DÀremot gÄr det inte att sÀga utifrÄn undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika vÀl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter..

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lÀrarintervjuer i Ärskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lÀrarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgÄngspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker Àr lÀrarnas tankar och intentioner om lÀruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vÄrt analysarbete har vi utgÄtt frÄn vÄra centrala begrepp vilka Àr förkunskaper, lÀrarens uppdrag och lÀrarens val av arbetssÀtt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lÀrarnas syn pÄverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som pÄverkar Àr undervisningens ramar. Samtliga lÀrare uttrycker att de har en undervisning som Àr mer eller mindre lÀromedelstyrd och att tvÄ av lÀrarna vÀljer att komplettera för att pÄ sÄ vis variera arbetssÀtten..

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vilka orsaker som gör att elever fÄr svÄrigheter med lÀrande i matematik. Vi vill ta reda pÄ hur vi kan identifiera dessa elever i ett tidigt skede och dÄ arbeta förebyggande mot svÄrigheterna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi studerat relevant litteratur inom Àmnet. Vi har Àven intervjuat fem lÀrare som arbetar med matematikundervisning i de lÀgre Äldrarna för att ta reda pÄ deras erfarenheter och Äsikter. Resultatet visar att orsakerna till varför elever fÄr svÄrigheter med lÀrande i matematik frÀmst beror pÄ brister i undervisningen samt elevens sjÀlvförtroende till sitt lÀrande.

The aim of this study was to design short interventions based on the literature study, which will change the pupils? posture on mathematics and connections between problem-solving in mathematics and everyday life. An experimental group of 17 pupils in fifth grade participated in the study and were educated in everyday mathematics 20 minutes a day during four weeks. The intervention was measured in a pre- and after questionnaire, in order to control the design and discover possible changes in the pupils? posture on mathematics and connections between problems and everyday life.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.