Homework is and has always been a part of school work. It may take a lot of time from the pupils? leisure. Despite this, you cannot find anything written about homework in the curriculum. How can this be? Is homework necessary and what is its function?The purpose of this study is to find out how a few teachers in primary school reason about homework.  What are their attitudes towards homework and what functions do they see?To get an answer to this I studied literature and research reports, and did four qualitative interviews with teachers who teach grades 1-6.The results show that all the teachers give homework to their pupils, but their opinions about homework differ.

Skolverket visar att andrasprÄkselever har sÀmre resultat i matematik jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska sprÄket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan pÄverka pedagogernas förehavande i klassen sÄ att andra orsaker som har stor pÄverkan pÄ andrasprÄkselevernas framgÄng i matematik ignoreras. Studier visar att sprÄket inte Àr den frÀmsta orsaken som pÄverkar elevernas förmÄga att lyckas i matematik, utan det Àr sjÀlva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsÀttningar. Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som utförts i Ärskurs fyra.

Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3 ur lÀrares perspektiv. I studien har fem aktiva lÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlÀrningen inom de flesta matematiska omrÄden. Dessutom innehÄller matematikspel mÄnga betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlÀrning, till exempel genom motivation och kollegialt lÀrande. DÀremot kan spel ocksÄ stjÀlpa inlÀrningen för att spelen anses sÄ roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lÀrande..

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förstÄelse för begreppet tid. Vi ville Àven undersöka lÀrarnas förestÀllningar om vad eleverna har för kunskaper och förstÄelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tÀnkande, kan bero pÄ utebliven förstÄelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att utgÄ ifrÄn elevernas förstÄelse. Vi ville testa en sorts analys för att fÄ ett hjÀlpmedel för vÄr kommande matematikundervisning.

Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..

Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka anvÀndningen av laborativt material i matematikundervisningen i Ärskurs 1. Vi har begrÀnsat studien till att undersöka omrÄdet aritmetik. Vidare Àr syftet med undersökningen att ta reda pÄ hur anvÀndningen av laborativt material kan pÄverka inlÀrningen av matematik. Vi vill Àven se hur processen ?FrÄn konkret till abstrakt? sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ?Litteraturöversikten? (Se s8) presenteras olika forskningsresultat pÄ omrÄdet laborativ matematik kring tillgÄngen, förvaringen och anvÀndningen av laborativt material.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om eleverna i Ärskurs 3 kan nÄmÄlen i matematik enbart genom att rÀkna i matematikboken.UtgÄngspunkt för analysen har varit de nya mÄlen i matematik som finnssom förslag frÄn Skolverket. För att nÄ syftet har en lÀromedelsanalyssamt en intervjustudie pÄ en skola i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3 genomförts.Resultatet av bÄde lÀromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nÄ samtliga mÄl för det tredje skolÄret enbart genom attrÀkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nÄ mÄlen. Med de nya mÄlen villregeringen ge alla elever en likvÀrdig utbildning. DÄ krÀvs att lÀrarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lÀrobok..

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om man kan frÀmja elevers lÀrande inom matematiken med hjÀlp av musik och hur lÀrare stÀller sig till detta arbetssÀtt. VÄr undersökning har grundats pÄ att tidigare forskning kommit fram till att matematikundervisningen bör bli mer stimulerande och lustfylld. Dessutom vill forskare att man strÀvar efter att integrera olika Àmnen med varandra. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn: Hur stÀller sig lÀrare till dagens matematikundervisning och till att man integrerar musik i matematiken? Förekommer det att lÀrare integrerar dessa Àmnen och finns det nÄgon koppling till vilken Älder pÄ eleverna lÀrarna undervisar för? Vilka metoder anvÀnder man sig eventuellt av? Vad kan ett musikinspirerat inlÀrningssÀtt leda till och hur kan man sporra lÀrare att anvÀnda estetiska Àmnen i undervisningen? För att fÄ dessa frÄgestÀllningar besvarade valde vi att göra tvÄ intervjuer, den ena med en lÀrarutbildare i matematik och den andra med en lÀrarutbildare i musik.

Föreliggande studie syftar till att studera hur nÄgra lÀrare individualiserar matematikundervisningen till varje enskild individ för att utveckla deras matematiska kunskaper i grundskolans tidigare Är. Detta görs genom att observera och intervjua tre lÀrare i Ärskurs tvÄ och Ärskurs tre. Resultatet visar att den huvudsakliga individualiseringen frÀmst sker till elever som finner matematiken svÄr och till elever som arbetar med snabbt tempo och med stor förstÄelse till det matematiska innehÄll som behandlas. LÀrarna individualiserar matematikundervisningen genom att variera material och att anpassa Äterkoppling till den enskilda eleven..

Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har pÄ lÀsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav tvÄ med emotikoner och tvÄ utan emotikoner. Hypotesen Àr att emotikoner kommer att generera en större afektiv respons hos den som lÀser e-postmeddelanden Àn vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehÄllande emotikoner genererade inte större affektiv respons Àn de utan emotikoner..

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lÀrare, som undervisar i de tidigare Ären, har med matematiklÀxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt sju lÀrares syften med matematiklÀxor och hur de relaterar lÀxorna till den övriga matematikundervisningen. LÀrarna Àr ansvariga för matematikundervisningen och undervisar frÄn Ärskurs ett upp till Ärskurs fem. Resultatet av studien Àr att alla lÀrarna valt att ge lÀxor och att syftet i huvudsak Àr att eleverna ska befÀsta kunskap. Vi har Àven kommit fram till att lÀrare som arbetar laborativt med sina elever Àven ger laborativ lÀxa och de som arbetar lÀroboksstyrt ger lÀxor tagna direkt frÄn lÀroboken..

Det hÀr examensarbetets syfte Àr att skapa en inspelningsstudio Ät Strömkullegymnasiet i Bengtsfors. Det innefattar bÄde akustik och teknik dÄ bÄda delar Àr viktiga för resultatet av en inspelning. Elever och lÀrare pÄ andra musikgymnasier har berÀttat hur studion fungerar pÄ deras skolor och deras erfarenheter har varit till hjÀlp i det hÀr arbetet. Den största utmaningen med projektet Àr att det inte finns nÄgon lokal att bygga en studio i utan ett koncept som Àr flyttbart utan att man behöver pÄverka den gamla eller den nya lokalen mÄste utformas.Projektet kunde inte slutföras dÄ det inte Àr bestÀmt var studion ska placeras. Det har tillkommit alternativa lokaler som skiljer sig drastiskt frÄn de tvÄ ursprungliga alternativen..

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ pedagogernas syn pÄ laborativ matematik i undervisningen, om de sÄg en kunskapsutveckling hos eleverna nÀr de arbetade laborativt samt om de sÄg nÄgra fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrÄn tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna Àr alla ÀmneslÀrare i matematik och undervisar i Àmnet i varierande Ärskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i nÄgon utstrÀckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svÄrt att definiera dÄ arbetsmetoden kan innehÄlla mÄnga olika saker.

Föreliggande studie Àr ett examensarbete pÄ avancerad nivÄ inom grundlÀrarutbildningen F-3 i fördjupningsÀmnet matematik och lÀrande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lÀrare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. SprÄket Àr ett viktigt verktyg under stÀndig utveckling varför vi ansÄg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer anvÀnts som metod. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor i södra Sverige.