Syftet med vÄr undersökning Àr att studera möjligheterna att anvÀnda utemiljön som ett komplement i matematikundervisningen. Vi vill dÀrför undersöka vad forskningslitteraturen sÀger och vad nÄgra lÀrare anser om och hur de genomför sin matematikundervisning utomhus med mÄl att eleverna kan fÄ en ökad förstÄelse i matematik samt lust att lÀra. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolÄr 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolÄr 1. Resultatet visar att utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till matematikundervisningen. NÀr undervisningen flyttas utomhus kan matematiken lÀttare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

Entreprenöriellt lÀrande (EL) Àr en pedagogisk form baserad pÄ bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mÀngd skolor i Sverige pÄ senare Är. Eftersom EL innebÀr en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikÀmnet i lÀngden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lÀrandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjÀlp av en grupp lÀrares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklÀrarna pÄ John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkÀt med öppna frÄgor Àmnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om talradsmetoden kan öka elevers prestationer och resultat i Àmnet matematik. Undersökningen har gjorts i tvÄ elevgrupper som bÄda gÄr i Ärskurs 2, en av dem har fÄtt agera försöksklass medan en har varit kontrollklass. Undersökningen pÄbörjades med att bÄda klasserna gjorde tvÄ fördiagnoser. Efter dessa diagnoser hade försöksklassen sju undervisningstillfÀllen om talradsmetoden med mig som lÀrare medan kontrollklassen haft sin ordinarie lÀrare i sin vanliga matematikundervisning. Det som avslutade undersökningen var att eleverna i bÄda klasserna gjorde en efterdiagnos. Försöksklassens elever ökade i antal rÀtt frÄn för- till efterdiagnosen vilket visar att enligt resultaten som framkommit finns det möjligheter att bÄde öka elevernas prestationer samt matematikresultat med denna metod..

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/Abstract PaulcĂ©n, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) FramgĂ„ngsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vĂ€nda ett underkĂ€nt resultat i Ă„k 3 till ett godkĂ€nt betyg pĂ„ nationella proven i matematik i Ă„k 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education) SpeciallĂ€rarprogrammet - matematikutveckling Skolutveckling och ledarskap LĂ€rande och samhĂ€lle Malmö Högskola ProblemomrĂ„de VĂ„rt arbete undersöker hur lĂ€raren, lĂ€rmiljön, elevhĂ€lsa och skolans styrning pĂ„verkar elevens möjligheter frĂ„n att vara underkĂ€nd till att nĂ„ mĂ„len i matematik. Syfte och preciserade frĂ„gestĂ€llningar Syftet med vĂ„r undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gĂ€llande framgĂ„ngsfaktorer i matematikundervisning för elever som i Ă„k 3 varit underkĂ€nda pĂ„ nationellt prov i matematik men som i Ă„k 6 minst nĂ„dde provbetyget E. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning Ă€r: ?Vilka framgĂ„ngsfaktorer pĂ„ de tre olika nivĂ„erna; organisation, grupp och individ, har pĂ„verkat elevernas förmĂ„ga att klara kunskapskraven?. Teoretisk ram Tidigare forskning visar att framgĂ„ngsfaktorer pĂ„ organisationsnivĂ„ innebĂ€r tydliga mĂ„l för skolutveckling, att kunskap Ă€r i stĂ€ndig fokus och att pedagoger och skolledning utvĂ€rderar sin undervisning. Betydande framgĂ„ngsfaktor pĂ„ grupp- och individnivĂ„ i tidigare forskning Ă€r att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, Ă€mneskompetenta matematiklĂ€rare som Ă€r insatta i pedagogisk forskning och utgĂ„r frĂ„n elevens förutsĂ€ttningar och behov, i en inkluderande lĂ€rmiljö med varierad undervisning. VĂ„rt arbete Ă€r uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebĂ€r att vi har undersökt framgĂ„ngsfaktorer ur ett helhetsperspektiv. Metod Vi har anvĂ€nt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vĂ„r forskning.

Syfte: Vi Àmnar med uppsatsen skapa oss en förstÄelse för hur gymnasielÀrare organiserar laborativ matematik och varför de sÀger sig anvÀnda det hÀr arbetssÀttet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ sex personliga intervjuer med gymnasielÀrare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt ett organisationsschema som beskriver upplÀgget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: VÄr undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrÄn mÄlen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lÀrarens Àmnes- och pedagogikkunskaper. LÀrarna anvÀnde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förstÄelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glÀdje hos eleverna för att lÀra matematik..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur lÀrarens tidigare erfarenheter och instÀllning pÄverkar undervisningen i matematik. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur detta pÄverkar elevers matematiklÀrande. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare. Med vÄr intervjustudie vill vi undersöka varför en del lÀrare har ett mer laborativt arbetssÀtt Àn andra samt vilka faktorer som pÄverkar detta.Uppsatsen visar pÄ faktorer som pÄverkar undervisning i matematik sÄsom lÀrarens attityd till matematik, Àmnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver ocksÄ om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ kunskap om hur vi pÄ bÀsta sÀtt skulle kunna underlÀtta andrasprÄkselevernas lÀrande i matematik. Metoden som anvÀndes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lÀrare med erfarenhet av att undervisa andrasprÄkselever intervjuades pÄ tvÄ olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare Är. LÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssÀtt. TvÄ lÀrare anvÀnder sig i till stor del av enskild rÀkning vilket enligt forskningen inte gynnar andrasprÄkselevers lÀrande.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolÀmne samt att belysa vilka lÀrandesituationer och miljöer som frÀmjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger pÄ lÀrande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand pÄ kvalitativa metoder med elev- och lÀrarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men ocksÄ kvantitativ metod med enkÀtundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssÀtt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog Àr nyckelorden som leder till en förÀndrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lÀrande och utveckling i matematik.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om pedagoger i vÄra skolor anvÀnder sig av naturen som en resurs dÄ de ska undervisa i Àmnet matematik. Genom min enkÀtundersökning ville jag ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagoger som gÄr ut och har matematik med sina elever. Hur ofta gÄr de i sÄ fall ut? Undersökningen visar att det Àr fÄ pedagoger som regelbundet undervisar i matematik utomhus. Samtidigt har de flesta pedagoger utmÀrkta förslag pÄ vilka matematikomrÄden man med fördel kan undervisa i utomhus, t ex geometriska begrepp som area och lÀngd.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse och kunskaper om hur skriftliga rÀknemetoder kan presenteras och bearbetas i matematikundervisningen. För att tillÀgna sig förstÄelse och kunskaper om detta fenomen genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer bland lÀrare som har erfarenhet av att undervisa Ärskurs 3. Vid analysen skiljdes det relevanta ut frÄn rÄdatan samt att en fÀrgkodning skedde. Dessa sorterades och tre teman uppstod ur analysen, vilket blev grunden för resultatet. Resultatet visar att skriftlig huvudrÀkning och standardalgoritmer anvÀnds frÀmst men Àven andra rÀknemetoder förekommer.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka instÀllningar förÀldrar har till matematik och matematikundervisning. Detta för att vi i vÄr framtida yrkesroll ska kunna upprÀtthÄlla ett gott samarbete med hemmen, som baseras pÄ förstÄelse, insikt och respekt. Vi genomförde en kvalitativ enkÀtundersökning, pÄ tvÄ olika skolor, en mÄngkulturell och en kulturellt homogen. FörÀldrarna pÄ dessa tvÄ skolor var överlag mycket öppna till förÀndring, sÄg den informella matematiken i vardagen och vÀrdet av de kunskaper de fÄtt i Àmnet under sin skolgÄng. Detta överensstÀmmer inte med den litteratur vi lÀst pÄ omrÄdet.