The textbook is one of the instruments that teachers and students have available in their teaching. For many years has textbook regarded as being too controlling and as a barrier to students development in mathematics. Textbooks primary mission is to promote learning. My study aims to provide an overview of how effective teachers use the textbook in mathematics education as well as the pros and cons they see with their work. The work includes interviews with five active mathematics teachers.

 Syftet med denna studie Àr undersöka om det förekommer nÄgon koppling mellan lÀrares per-sonliga förhÄllningssÀtt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgÄngen anvÀnds tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fÄtt del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att fÄ större insikt i de personliga förhÄllningssÀtten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lÀrarnas förhÄllningssÀtt Àr positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, pÄ grund av kursplanemÄlen..

MinirÀknaren har en stor del i dagens matematikundervisning pÄ gymnasieskolan. Om detta Àr bra eller dÄligtgÄr Äsikterna verkligen isÀr, men vad tycker gymnasisterna sjÀlva om sitt eget anvÀndande av minirÀknaren?MÄlet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av just detta.I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgÄr tydligt att eleverna ska behÀrska rÀkning bÄde medoch utan minirÀknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta harproblem med bland annat teckenbyten, brÄkrÀkning samt rot och potensuttryck.Arbetet har bestÄtt i tre delar. Först studerades tidigare forskning i Àmnet sedan gjordes en undersökning ochtill sist sammanstÀlldes resultaten och kring dessa drogs slutsatser.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att lÄta lÀroboken i matematik styra undervisningen. Vi vill ocksÄ fÄ en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig frÄn lÀroboken. VÄra resultat bygger pÄ litteraturlÀsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av tvÄ klasslÀrare och Ätta elever i Är tre. Eleverna Àr representativa bÄde vad gÀller genusperspektivet och vad gÀller olika prestationsförmÄgor. Resultaten frÄn vÄra klassrumsbesök Àr grundade pÄ kvalitativa undersökningar.

Ett större antal andrasprÄkelever i den svenska skolan stÀller nya krav pÄ undervisningen och pÄ lÀrarna. SvÄrigheter uppstÄr nÀr elever ska lÀra ett nytt sprÄk samtidigt som de ska inhÀmta kunskaper pÄ det nya sprÄket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning dÀr ett enda missat ord kan omintetgöra hela förstÄelsen. Det matematiska sprÄket har sin egen speciella utformning och avviker ifrÄn vardagligt sprÄk. Det kan dÀrför vara ord i textuppgifterna som Àr nya och frÀmmande för elever som inte har kommit sÄ lÄngt i sin svenska sprÄkutveckling.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan Àr med och pÄverkar elevernas kunskaper samt deras förstÄelse. Redan hÀr kan det vara bra att poÀngtera att dÄ vi i vÄr studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förstÄelse sker det inom ramen för Àmnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka fÄ syn pÄ om gruppsammansÀttningen vid elevinteraktioner har nÄgon betydelse. Studien som detta arbete Àr baserat pÄ Àr av kvalitativ karaktÀr och metoden Àr en fallstudie. I denna fallstudie har bÄde observationer och intervjuer ingÄtt som tillvÀgagÄngssÀtt.

I kursplanen för matematik i Gy11, har det lagts mer betoning pÄ bevis i matematikundervisningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur tre gymnasielÀrare ser pÄ denna förÀndring. Teorin utgÄr frÄn filosofiska perspektiv pÄ matematikundervisning, med betoning pÄ kritik av en absolutistisk syn pÄ matematik. De tre lÀrarna uttalar sig till stor del positivt om den ökade mÀngden bevisföring i kursplanerna, men anser att mycket av undervisningen i bevisföring gÄr eleverna förbi. Slutligen drar jag slutsatsen att lÀrarna inte gÄr utanför sina egna uppfattningar om bevis och bevisföring i undervisningen, och reflekterar över dessa.

Studien behandlade lÀrobokens pÄverkan pÄ elevernas matematikrelaterade uppfattningar. Den empiriska undersökningen genomfördes med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av fyra elever som intervjuades vid tvÄ tillfÀllen, dels Är 2004 och dels Är 2006. Eleverna gick i Är fyra vid första intervjutillfÀllet och i Är sex vid andra intervjutillfÀllet. Resultaten ifrÄn den empiriska studien visade att lÀroboken inte har förÀndrat elevernas uppfattning till Àmnet matematik. DÀremot har lÀromedlet en stark stÀllning i matematikundervisningen.

Syftet med att undersöka lÀroböcker i matematik Àr att fÄ en insikt i hur stor vikt lÀroböckerna lÀgger pÄ sjÀlva utförandet istÀllet för pÄ slutprodukten. Vi vill Àven undersöka om lÀroboken visar att det kan finnas mer Àn en lösning till en och samma uppgift. Vi bestÀmde oss för att granska lÀroböcker i Ärskurs fyra och utifrÄn en mall med fem större analysfrÄgor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika lÀroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre lÀroböckerna Àr stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett sjÀlvstÀndigt tÀnkande..

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur aktiva lÀrare beskriver lÀrarkompetens i allmÀnhet och i matematikundervisning samt att redogöra för hur aktiva lÀrare beskriver hur lÀrare utvecklar sin lÀrarkompetens. Vi har intervjuat sex verksamma lÀrare i skolÄr F-3. Intervjuerna har vi sedan analyserat med inspiration hÀmtad frÄn fenomenografin. VÄra resultat pekar pÄ att det finns kompetenser som aktiva lÀrare beskriver som extra viktiga i sitt yrke. Dessa kompetenser Àr Àmneskompetens, Àmnesdidaktisk-, pedagogisk- och social kompetens.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

I detta examensarbete undersöks lÀrares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. TvÄ undersökningar Àr gjorda, dels en kvantitativ enkÀtundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna Àr verksamma matematiklÀrare pÄ en gymnasieskola i mellanskÄne. UtifrÄn undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges.

Syftet med föreliggande studie Àr att, genom intervjuer med tolv elever ur Är fem, undersöka deras uppfattningar om matematik. För att studera detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. UtifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar har tre temaomrÄden framtagits inom vilka elevernas uppfattningar analyserats och dÀrefter kategoriserats. Ur resultatet framkommer en relativt snÀv syn pÄ matematiken dÀr lÀroboken Àr dominerande i elevernas uppfattningar. Boken fungerar som utgÄngspunkt bÄde i definitionen av matematikÀmnet och vid beskrivningen av hur Àmnet upplevs.

Intentionen med detta examensarbete var att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar att de blir bedömda och bemötta i Àmnet matematik ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ och kvantitativ undersökning som baserades pÄ enkÀter och intervjuer med gymnasieelever. Totalt deltog 61 elever i undersökningen, 38 pojkar och 23 flickor varav en pojke och en flicka Àven intervjuades. Information har inhÀmtats frÄn litteratur och Internet samt tidigare forskning om jÀmstÀlldhet i skolan, genusteori samt skolforskning kring matematik. UtifrÄn vÄr studie kan vi dra slutsatsen att en stor del av eleverna uppfattar att de blir bedömda och bemötta pÄ olika sÀtt bÄde beroende pÄ lÀrarens och pÄ deras eget kön.